Jerre

Ja nu vare så att jag skrev nyss ett inlägg som självklart raderades precis när jag skulle publicera det. Men det finns inte så mycket jag kan göra åt det.så jag får väl skriva om det eller nåt.

Först och främst vill jag påpeka att jag längtar oerhört mycket tillbaka till HBG och ju längre dtid det går desto större bli säknaden. Jag kan verkligen inte förstå att det satte så stort intryck på mig. Men jag runt och tänker på alla underbara människor och allt kul som vi hade och det gör jag konstant. Det finns inget jag hellre vill än att va tillbaka i påarp  i den lilla stugan som tillhör familjen Svensson. Att få va där och få höra Jerkers sjuka skämt och Jossans goa garv. Att få se Biffens härliga inställning och Pias snälla sätt. Att få höra Jennys roliga berättelser och Mackans klockrena kommentarer. Att se Millas galna påhitt och Sandras kaxiga men härliga attityd. Att se Mias otroligt rosa hatt och Boffes sköna stil. Att lära sig Nimas uttryck och få fribiljetter av Tobbe. Den veckan jag va där nere kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag kommer aldrig glömma den. Jag har redan bestämt mig för att flytta nånstans i skåne efter gymnasiet för jag vill inte längre bo kvar i sthlm. För en tid sedan ville jag inget annat  än att flytta in til Sthlm och få bo där allting händer men jag insåg nyligen att det e precis vad jag inte vill. Jag älskar Runby och alla dess Boys. Där räknar jag även in Niklas Kihlman även om han inte tillhör någonting förutom stallet. Men iaf. Jag har blivit så less på sthlm. Och då mernar jag inte på vad som finns att göra för det finns alltid nåt kul att hitta på i stan. Däremot e jag så fruktansvärt trött på folket här i vår huvudstad. Det känns som man hela tiden måste vara på ett speciellt sätt eller se ut på ett visst sätt. Det känns som att folk hela tiden tittar på en och försöker hitta fel. Det gör att man aldrig kan slappna av ordentligt. Dessutom så är det så hela tiden i stan att det roligaste folk får för sig att hitta på är att lökandes sitta hemma hos nån i Norrviken och supa tills man spyr. Jag ser inte någon mening i det. Visst är det kul att festa och träffa folk och visst kan det va gott med en Cider ibland. Men folk som använder fester som en ursäkt för att supa ner sig och ligga med första bästa förstår jag mig inte riktigt på. Jag tror att man har så jävla mycket roligare om man kan umgås utan tvånget över att dricka. Det känns som man avstår från en fest för att man inte känner för att dricka och man inte vill känna sig utanför när man väl e där. Dessutom så visar man ju oftast inte sitt riktiga jag efter ett antal promille i kroppen. Varför kan man inte bara kanske sitta på stranden vid en eld en kväll och snacka skit eller bara hyra nån bra film och mysa till. Varför ska allt va så märkvärdigt hela tiden. Det har jag svårt att fatta. Man ska va stolt för den man e och skita i vad andra tycker. Jag vet att jag inte e den första som säger så men tänk efter. Varför skydda sig bakom alkohål istället för att bara slappna av och va sig själv.
Anledninge till att jag säger detta är för att jag har bott så länge i sthlm nu att jag vet att de flesta i den här åldern är så kallat "festfolk". Det gjorde mig säker på att det va så överallt men nu vet jag bättre. Det finns sällskap som har hur kul som helst utan att behöva supa sig fulla och jag uppskattar mer ett umgänge med dom än med ett gäng utseendefixerade fjortisar. Från och med nu ska jag aldrig mer låtsas va nån jag inte e (jag medger att det funnits tillfällen då jag inte vågat va mig själv) och jag ska göra precis vad jag känner för. Känner jag för att ta en innekväll när alla andra dra ut så ska jag stanna inne. Känner jag för att cykla till globen så gör jag det. Och ingen kan längre stoppa mig.

Peace!