Jerre

Så va det då dags igen för ännu en hemmamatch. Även denna gång mot en nykomling. Brommapojkarna stod för motståndet så det va ju även ett derby. Och trots att BP imponerat stundtals i inledningen av säsongen va jag bergsäker på att Bajen skulle vinna det här. Jag vet inte vad det var som gjorde mig så säker men känslan var definitivt god när jag och Nicke satte oss på tåget mot stan. Crille missar återigen en hemmamatch, Denna gång för att åkt till Skåne. Jag hade väl egentligen också varit där om det inte varit för att Jenny skulle på nåt läger den här helgen. Och med facit i hand så kanske det va lika bra för den här matchen hade jag inte velat missa.

Solen sken som alltid det här året när Bajen lirar på Söderstadion. Flemman mötte upp oss i Sollentuna och vid Centralen fick vi även sällskap av Sebbe och Lundgren. Tillsammans tog vi tuben ut till Gullmarsplan och vandrade bort till Söderstadion. Och som jag redan nämt så va jag säker på seger så jag va inte alls nervös. Helt ärligt så kändes det bara skönt att få se Bajen igen.

Väl inne på arenan så skulle vi då hitta platser. Och vi har de senaste gångerna inte alls hittat så där jättebra platser så idag försökte vi istället lite längre ner och det visade sig vara riktigt lyckat. På fjärde bänkraden eller nåt sånt bestämde vi oss för att stå och det va riktigt skönt att stå där. Jag har alltid trott att man ser så dåligt därifrån men man kom verkligen nära spelet så det blir nog flera matcher från dessa platser.

Kenta lät lika bra som alltid och spelarn gjorde entré till ett hav av grönvita flaggor. Startelvan presenterades oh det bästa med den var att Petter Andersson var tillbaka från start vilket var otroligt efterlängtat. Och det tog bara en kvart innan man förstod varför. Hammarby får en frispark en bit utanför BP:s straffområde. Chanko petar den till Petter som  lägger upp den för skott. Och sen tittar han upp och skjuter ett stenhårt skott som borrar sig upp i krysset. Jag överdriver inte när jag säger att detta redan nu är en av kandidaterna till årets mål. Och vilken underbar syn det va att se Petter Andersson springa fram till klacken och visa sin glädje.

Och bara sex minuter senare slog han till igen. Paulinho har bollen vid straffområdslinjen och petar den bakåt till Petter Andersson som kommer i full fart och klipper till direkt. Bollen skruvas elegant runt målvakten på bästa Roberto Carlos-sätt och Petter och Hammarbys andra drömmål för dagen var ett faktum.

Hammarby hade sen flera chanser att öka på sin ledning och Petter Andersson hann knappt röra bollen förrän hela Söderstadion skrek  "SKJUUUUT". Brommapojkarna hade ine mycket och det var helt rättvist med en ledning i halvtid.

I den andra så slappnade Hammarby av lite och bjöd in BP lite i matchen. Men jag kände mig aldrig orolig för om BP skulle mäktat med att göra en reducering så skulle Hammarby bara öka tempot igen och sätta dit trean.

Och trean kom också så småningom. Som på beställning av klacken när vi sjöng "Öka takten sista kvarten Tidahom" så knoppade Traoré in 3-0 och även för honom blev det en comeback att minnas. Hammarby fortsatte sen och Paulinho kunde avsluta målskyttet genom att med en enkel tåpaj placera in 4-0 inför ett nästan fullsatt Söderstadion.

Ja det va en härlig dag på söderstadion. Och att både AIK och Djurgården förlorade den här helgen gjorde inte saken sämre. Men det bästa av allt är att vi återigen kan titulera oss serieledare med flest gjorda och minst insläppta mål av alla.

SERIELEDARNA ÄR HÄR, HAMMARBY!

PEACE!