Jerre

Veckans Lista!

Veckans Happening: Jenny went Sthlm
Veckans Bästa: Jenny Jönsson. Vackrare, Finare, Underbarare människa finns inte.
Veckans Sämsta: Hatar att ha feber. En hel helg dessutom
Veckans Jobbigaste: Konstant trött av flera olika anledningar
Veckans Citat: "Men om man ställer sängen upp" - Jenny Jönsson 5/4-07
Veckans Film: Mr Beans Semester
Veckans Låt: Stuck in the middle - Mika
Veckans Bajen: Bra genrep mot Vålerenga. Lite oskärpa framåt men spelet såg bra ut. Lovar gott inför allsvenskan.

Hej på er allihopa där ute. Jag förstår att ni saknat mig. Jag har nästan saknat mig själv. Eller asså mina blogg-inlägg. För det känns som jag inte suttit här och skrivit på evigheter, vilket i och för sig är delvis sant. Som ni såg så uteblev förra veckans. Dåligt planerat av mig så jag ber om ursäkt för det. Och jag har verkligen för dåligt minne för att försöka komma ihåg mer än ytligt vad som hände den veckan så det hoppar jag.

Så vi kör på vad som hände under påsklovet vilket man egentligen kan kalla min och Jennys vecka eftersom vi vart i närheten av varandra nästan precis hela tiden. Men så är det när man är kär liksom.

Men efter en ganska lugn inledning på lovet där det enda som egentligen hände var matchen mot Vålerenga förra söndagen. I och för sig hände det lite smått roliga saker den dagen också. I alla fall efter matchen. För meningen ar ju då att vi skulle köpa bussbiljetter till Götet och så men det visade sig att Bajen Fans inte hade sitt stånd på matchen så vi fick då söka upp Bajen Fans beryktade lokal vilket inte var det lättaste. Vi fick i alla fall en ledtråd och det va att den låg i närheten av fryshuset så vi började knata från Gullmars i riktning fryshuset. Vi kunde i och för sig ha tagit tvärbanan men Nicke K hade inte tänkt på att det nya zonsystemet hade införts så han hade inget kort eller någonting med sig vilket gjorde att han plankade på allt han skulle åka på. Men tvärbanan är det ju alltid kontrollanter på så vi tog inga risker där utan knatade istället.

Men trots mitt goda lokalsinne råkade jag svänga av lite för tidigt så att vi istället kom till Skärmarbrink, men nu har man upplevt det också och bara minnet av det var härifrån alla ledsna gnagare åkte hem efter krossen på Sös förra året gjorde en rätt glad.

Vi gick sen vidare och kom fram till Fryshuset. Men sen då? Ja vi kollade oss runt och till slut så var det några ungdomar som sa att det låg vid någon lastkaj lite längre upp på vägen så vi började knata ditåt. Och där låg den ju också. Och såklart var det ett gäng halvdragna bajare ute på kajen där. Men vi tog stegen upp steg på. Här skulle det handlas biljetter. Lokalen såg förövrigt ut som nåt nazi-hak av nåt slag med det vevades gamla klassiska matcher på storbild och det va bajare lite överallt. Vi drog fram till disken och fixade på buss-plåtar och medlemskap i BF. Vi värvade med oss Flemman också så tre pers blir vi imorgon när det då alltså bär av till Baksidan! 

Men slutsnackat om det där. Nu över till det som va den stora grejen den här veckan. Och det var ju att min underbara flickvän från landsbygden, förlåt ödemarken, skulle komma till mig. Detta skedde då i måndags och hon åkte hem tidigare idag så resten av detta inlägg handlar alltså om våra små äventyr den här veckan.  

I måndags innan hon och jossan anlände till vår kära huvudstad så åkte jag ner med mamma och köpte en liten gullig påsk-present till min älskling bestående av ett fint litet halsband och en liten nalle. Sen bar det av intill stan och möta tjejerna som rullade in strax efter ett. Det blev ett ganska kärt återseende om man säger så. Det var ju första riktiga gången som jag träffade Jenny efter en så lång tid. Första gången så hade vi ju inte träffats innan och när jag åkte ner till Skåne hade det ju bara gått några timmar så det var verkligen underbart att få se dessa underbara ansikten igen.  

Sen var det dags för mat och inte helt oväntat blev det Kungshallen. Sen satt vi där och hade det lite trevligt ett tag och skrattade och käkade gott och så vidare. Sen blev det hemfärd till trygga Väsby igen. Väl hemma skildes vi från det andra paret och vi drog hem till mig där vi myste lite och pratade och så vidare. Sen drog vi och handlade lite och hälsade sen på hos morsan där det blev lite film och så. Sen tillbaka och dags för sömn.  

På tisdagen passade vi på att försöka sova ut lite och det gick nog ganska bra. Sen så tänkte vi att det var läge att dra in till stan så att jag kunde visa Jenny lite mer än det hon såg förra gången. Därför så tänkte jag också att vi kunde åka till Södra och gå därifrån så att det inte alltid blir samma sak hon får se varenda gång. Så vi tog pendeln till Bajenland och började gå. Vi gick sen den långa vägen förbi Mosebacke, Slussen, Gamla Stan och Drottninggatan och så småningom till City. Jag berättade lite roliga berättelser på vägen och jag tror att Jenny uppskattade min lilla guidning. En trevlig promenad måste jag säga även om vädret inte va det bästa eftersom det blåste väldigt kallt. 

Väl tillbaka i City kändes det dags att äta igen och för att inte alltid käka på samma ställe försökte vi leta upp någonting annat än Kungshallen. Men det där med Stockholms Restaurangliv har jag aldrig haft någon vidare koll på. Vi hittade en chinakrog men det är inte riktigt min grej. Jag vet att jag är tråkig när det gäller mat men palla satsa liksom. Man äter ju i största hand för att stilla hungern. Så varför inte göra det med någonting enkelt man tycker om. Men efter lite velande kom jag med förslaget att vi skulle åka ut till Kista och käka på Food Court där man kan välja i princip vad som helst. Det va också precis vad vi gjorde så vi åkte ner i underjorden på centralen och längs den långa rulltrappan ner till blåa linjen. Där vart det en lugn resa som kantades av ett litet tråkigt missöde men vi deppade inte ihop för det utan kom ut till Kista och hittade in till maten. Jag hade på förhand redan bestämt mig. Det var dags för en Gyros-tallrik. Det var ett bra tag sen och är man i Kista kan man inte undvika denna gudomliga maträtt. Bara Tzatzikin får fem plus. Jenny provade samma sak och vi fick i oss en god lunch i Kistas myllrande centrum. Sen tog vi bussen till Sollentuna och tåget hem till Väsby igen för en liten trevlig och mysig kväll. Vi såg bland annat Bortspolad och jag måste bara påminna er om att den filmen är så sjukt skön. Iglarna i filmen är ju bara dom värda hela entrépengen om man säger så. 

Onsdagens förmiddag blev riktigt mysig då min underbara far valt att åka till Gävle ett dygn och lämna oss ensamma. Så vi hade huset för oss själva och hade det riktigt trevligt. Sen kom vi på den smarta idén att vi skulle göra pannkakor och baka scones. Så vi letade upp recepten och märkte att vi behövde inhandla lite ingredienser. Jag gick till mamma och hämtade lite saker och när jag kom tillbaka så hade Jenny gått och lagt sig igen. Det visade sig att hon inte alls mådde så bra. Så jag lät henne ligga och drog själv iväg och handlade det som behövdes. Men dåliga Vi (som numera heter Tempo) hade ingen Keso och jag ville verkligen göra Scones. Jag drog därför tillbaks till mamma och lånade hennes cykel och begav mig till hemköp. Jag fick tag i keson och stack hem igen.  

Jag fick liv i Jenny igen och vi satte igång med baket. Jenny fixade pannkakorna och jag stod för sconesen. Det gick faktiskt ganska bra och vi käkade en god måltid där med pannkakor och sylt. Sen gick Jenny och lade sig igen. Hon var väl inte riktigt frisk. Så jag låg och "vakade" över henne och sen satte jag mig vid datorn. Tänkte att jag kunde passa på att kolla lite grejer. Bland annat såg jag sista avsnittet på Prison Break säsong 2. Va fett taggad på att se det så det va skönt även om slutet kunde ha varit lite bättre. Man är i alla fall rätt taggad på säsong 3. 

Jenny vaknade sen igen och piggnade till lite framåt kvällen. Vi bestämde oss ändå för att ta det lugnt och bara kolla på någon film. Efter att ha kollat igenom "bibilioteket" visade det sig att Jenny inte sett Pirates of the Caribbean 2. Så jag skällde ut henne lite smått och sa att vi absolut måste se den. Det är en film man ska ha sett. Hon skyllde på att hon inte hade vågat se den själv men den bortförklaringen köpte jag inte. Men vi såg den i alla fall och hon måste ha tyckt den varit bra för det gick knappt att prata med henne under filmen. Men det var trevligt och filmen är ju verkligen bra. Och om en månad lite drygt kommer ju trean så det får bli premiären där. 

Torsdagen blev till en början lugn och vi tog en liten sovmorgon. P-A kom hem från Gävle och konstaterade att han mest såg oss i vågrätt ställning. Med det menade han såklart att vi låg ner hela tiden. Men Jenny, blond och skånsk som hon är trodde han menade att han tyckte vi låg vågrätt för att vi låg på fel håll i sängen. Jag försökte förklara för henne att oavsett hur du ligger så ligger du vågrätt men hon började då prata om att "om man ställer sängen upp" så ligger vi lodrätt. Som ni hör så är det nåt bara en blondin eller en skåning kan säga och hon är båda så det kanske inte va så konstigt. Men kul va det och man fick sig ett litet skratt där på förmiddagen. 

Sen drog vi in till stan. Jag visade Jenny alla trevliga ställen man kunde shoppa på och givetvis drog hon in mig i varenda affär. Tur för mig att jag hade trevligt sällskap för annars hade jag nog inte pallat gå runt och kollat på väskor i tre timmar. Vi fikade sen på ett litet mysigt ställe på Gamla Brogatan. Efter det handlade vi lite frukt på hötorget och rörde oss hemåt. Vi käkade för en gångs skull med min kära far så det var lite trevligt. Sen blev det att vi gick till morsan och lade oss där. Vi glodde igenom hela Mysteriet på Greveholm. Det låter jobbigt men det är ju så klassiskt. Synd att inte julkalendrarna nu för tiden är så där sköna. Vi tänkte sen gå tillbaka till 55:an men vi orkade inte det så vi stannade där över natten. 

Sen kom fredagen och inte heller då blev det någon rivstart. Jag kände mig faktiskt väldigt sliten den här dagen. Hade lite ont i ryggen dessutom. Är inte riktigt van med den sängen. Jag får skylla på det. Men jag är inte den som viker ner mig så jag gled tillbaka till farsan. Jenny hade gått och pratat lite med Jossan så jag drog hem och pratade lite med min far och kollade lite grejer på datorn. Framåt eftermiddagen åkte vi sen till Jakobsberg för att hälsa på morsan på hennes jobb. Hon jobbade ensam och hade inte alls mycket att göra så det passade väldigt bra med ett besök. 

Vi ägnade några timmar sen i "Jakan" där vi pratade lite med morsan och vi provade lite kläder. Morsan hade tagit fram lite kläder till mig som jag fick prova och jag hittade en del sköna tröjor. Jenny hittade också något så det va lyckat. Vi gick sen och köpte lite godis eftersom vi hade tänkt dra in på bio senare på kvällen. Det va också nu jag började frysa lite smått. Kände att det inte stod riktigt rätt till i kroppen. En jag tog en Ipren och bet ihop.  

Vi sa hejdå till min mor och tog pendeln tillbaka till stan. Därefter blev det en kort promenad bort till Hötorget och mat på Kungshallen. Vi båda var sugna på Pizza så det fick bli det. Jag kände själv att jag verkligen behövde det eftersom jag kände mig lite krasslig. Och den satt precis där den skulle. Men efter maten märkte vi att det var hela tre timmar till att bion skulle börja. Vi hade tänkt se Mr Beans semester vid nio på söder. Men vi kom inte riktigt på vad vi skulle hitta på till dess så vi bestämde oss för att ta tuben till Medis och kolla om det fanns någon film vi kunde se innan. När vi kom fram visade det sig att det inte gick några riktiga höjdarfilmer men Tre Systrar & en Mamma gick och Jenny ville tydligen se den så jag tänkte varför inte. Med rätt sällskap funkar alla filmer. Så jag drog upp till Willys och köpte en dricka och sen gick vi in. Filmen vi såg är faktiskt rätt svårbedömd. Det är definitivt inte den typen av filmer jag brukar se och säkert ingen film jag orkar se om. Men ändå var det inte bortkastade pengar. Den var lite smågullig och funkade absolut.  

Efter filmen var det ungefär en halvtimme till den riktiga filmen skulle börja så vi satt och kollade på en del trailers. Jag började återigen frysa lite men jag tänkte inte så mycket på det. Jag märkte också att jag knappt börjat på mitt godis som jag köpte. Så ni kanske fattar att jag inte va riktigt hundra eftersom jag till och med hoppar godiset.  

Den andra filmen började och jag måste säga att Mr Bean är bara för klockren. Filmen är ju inte direkt genomtänkt. Men släng in Rowan Atkinson och låt han göra bort sig så blir det ju typ bra. Jag diggade i alla fall filmen som fan. Synd bara att jag skulle sitta och darra som ett asplöv genom hela filmen för att febern smög sig på. Men jag överlevde. 

Men det var ändå skönt att åka hem efteråt. Kände att jag behövde lägga mig ner i sängen eller nåt. Men riktigt enkelt att åka hem var det ju självklart inte. Vi gick till Södra för att åka därifrån men självklart var det ombyggnationer mellan Södra och Centralen så vi fick knata till Mariatorget och ta tuben till centralen istället. Men det gick väl bra det också och väl på pendeln sen så lugnade sig darrningarna ner sig lite. Men trots det var det skönt att komma hem till den varma sängen.  

Under natten vaknade jag ett flertal gånger av att jag antingen frös eller svettades så när jag vaknade på morgonen bestämde jag mig för att lägga mig i soffan istället. Det var mest för att där kunde jag ligga utan att nödvändigtvis sova. Jag låg mest på rygg och vilade lite. Och det var rätt skönt även om det kändes lite fel att dissa Jenny så där helt plötsligt. 

Lördagen hade varit en perfekt dag att bara chilla så att jag kunde friskna till och så men vi hade lovat att hjälpa en av Jennys kompisar. Han skulle tydligen på någon konsert men biljetterna var utsålda. Men han hade via blocket hittat ett par biljetter i Stockholm så vårt uppdrag var att hämta dom. Den lilla haken var att det var ute i Sickla så det var ju ingen liten resa. Men jag tänkte fan inte vika ner mig så jag drog mig upp och hängde med in till stan. Det blev tuben till Gullmarsplan och sen tvärbanan ut till Sickla. Vi fixade biljetterna och åkte tillbaka. Jag måste förövrigt säga att Hammarby Sjöstad är ett jävligt skönt ställe. Om jag någon gång flyttar till stan så är det här jag vill bo. Lagom långt till city men ändå inte för centralt.  

Men vi åkte alltså tillbaka till Väsby efter den korta utflykten. Där fastnade vi framför teven. Det var meningen att vi skulle till Crille och Jossan och fira lite påsk men vi blev lite försenade för att vi ville se Så Ska Det låta. Jag tror Crille vart lite sur på oss men det får han fan ta så många gånger jag har fått vänta på honom.  

Vi kom i alla fall dit så småningom och åt en god middag. Tyvärr va min matlust den allra bästa men jag försökte i alla fall trycka i mig lite käk. Sen blev det film för fulla muggar. Först blev det lite barnfilm/komedi med Boog & Elliott. Kanske inte den bästa i den genren men man fick sig några skratt så helt okej.  

Men sen fick jag äntligen min vilja igenom när det blev skräckfilm. Man kan inte ha en mysig filmkväll utan skräckfilm. Så på teven rullade vi igång The Amityville Horror vilket jag tycker är en jävligt skön film att ha på filmkvällar. Den är lite mysko och en del scener då man hoppar till. Och jag tror den hade en bra effekt på dom andra för dom vågade knappt gå ut till köket efteråt. 

Vi tog en liten paus från teven och det blev lite glass och frukt ute i köket. Jag kände mig hängig igen så jag var bara med en stund, sen gick jag in och la mig igen. Dom andra kom tillbaka efter en stund och det var dags för en komedi med John Tucker Must Die. Men vi hann inte ens starta filmen för än min telefon ringde. Tjompis var tydligen på någon fest där han krökat ordentligt. Tydligen hade han legat i två timmar i ett badrum och mått dåligt. Han bad mig hämta honom och följa han hem. Först tänkte jag skita i det totalt. Tyckte att han fick skylla sig själv när han super sig så packad. Men det var någonting med hur han pratade. Jag har aldrig hört honom så allvarlig. Så på grund av det och lite övertalning från Jenny så gick vi och hämtade honom. När vi träffade han sedan så va han mest glad. Han vinglade som fan men var riktigt pratglad. Han fick även chansen att hälsa på Jenny och den chansen tog han. Han presenterade även henne för Anton som han lockade ut. Vi fick hem Tjompis till hans trygga hem och återvände sen till Crille för att se slutet på filmen. Sen drog vi hem till oss och avslutade kvällen där.  

Söndagen blev för min del riktig seg. Jag sov mer eller mindre hela förmiddagen och dissade Jenny lite där kändes det som. Det va inte riktigt meningen men jag var verkligen för seg. På eftermiddagen blev det i alla fall en trevlig påskmiddag med familjen hos morsan. Jag fick väl inte i mig så mycket den här gången heller men lite mer än gårdagen i alla fall. Efter maten drog farsan hem. Han skulle väl se hockey eller nåt annat tråkigt. Men vi andra roade oss med att lira TP. Det började helt okej för min del men sen kom morsan igång. Men jag gillar inte den där familjeversionen. Det är för mycket frågor om typ regissörer på 40-talet och sånt skit som man inte kan någonting om. 

Vi var förövrigt tvungna att avbryta mitt i för att vi skulle lämna biljetterna till hennes kompis mamma som skulle svänga förbi Väsby på väg hem från Finland. De hittade inte riktigt och jag sa att det finns bara en avfart mot Väsby. Men det visade sig att det står Upplands Väsby södra vid bredden så där hade de svängt av. Så vi fick ringa upp och tala om att dom svängt av för tidigt. Och sen var det inga problem. Så biljetterna kom till rätt händer och vi återvände till spelandet på Hagvägen. Morsan fortsatte sitt segertåg så vi gav upp. Vi rörde oss tillbaka till 55:an för ännu en film. Idag var det Hundtricket som stod på schemat och återigen en grym film. Jag vet inte riktigt varför jag gillar den filmen. Men skön och härlig är den. Vi hade en liten mysig kväll sen och somnade gott.  

Sen grydde den sista dagen vilket aldrig är roligt. Vi slöade mest och hittade inte på nåt speciellt. Vi försökte umgås så mycket som möjligt med varandra. Och mer blev det inte. Sen till slut var det dags att röra sig in mot Centralen. Det blev en kort lunch på Donken och äntligen hade jag fått tillbaka min matlust. Vi träffade det andra paret också och tåget rullade in. Det blev lite kramar och pussar där på perrongen. Hatar att säga hejdå på det där sättet och sen stå där helt maktlös och se när personen man älskar mest i hela världen rullar ifrån en. 

Men jag och Crille drog hem till mig och kollade lite på Allsvenskan. Bland annat torskade ju både AIK och Helsingborg så det var ju trevligt i alla fall. 

Och trots att det kändes otroligt tomt direkt när Jenny hade åkt hem så kunde jag inte vara ledsen. Precis som förra gången var jag förvånad att jag kunde vara så pass glad och så när jag borde ha varit jätteledsen. Men det måste bero på att kärleken i mitt hjärta som gjort mig lyckligare än någonsin inte tillåter mig att vara ledsen. Och samtidigt finns det ingenting att vara ledsen för. Jag har världens mest underbara flickvän och vi hade en underbar vecka tillsammans. Dessutom ses vi snart igen. Så varför gå och sura. Livet kan ju verkligen inte bli bättre. 

Så tack älskling för en underbar vecka. Varenda liten sekund i din närhet känner jag att jag är hemma. Det är hos dig jag ska vara. Du är den mest underbara människa jag har träffat och jag vill verkligen alltid vara med dig sötnos. Det är verkligen så för jag kan inte vara lyckligare än vad jag är med dig. Vi ses snart igen älskling.

JAG ÄLSKAR DIG JENNY JÖNSSON! 

PEACE!