Jerre

14/4 - 90-talsskiva - Oxid: Ja min skivdebut blev faktiskt ganska spontan. Hade inte direkt räknat med att gå på denna men när jag hörde att både Flemman och Martin och co. Skulle dit blev jag taggad. Kruxet var bara att det låg samma kväll som derbyt mot Gnaget. Men Flemman och jag löste det genom att innan matchen åka in till centralen och låsa in en väska med lite ombyte och förfriskningar. Så efter det bittra slutet på matchen tog vi tåget till stan, hämtade våra grejer och bytte om på toaletterna på centralen.

Oxid som stället hette låg på Birger Jarlsgatan så vi valde att ta en promenad dit. Dels för att rensa tankarna lite efter matchen och dels för att fylla kroppen med lite alkohol. Men när vi kom fram till rätt ställe kände jag mig fortfarande för nykter så vi satte oss på en bänk mitt emot så jag kunde svepa lite mer. Sen drog vi in i folkvimlet och försökte hänga på så gott som möjligt, trots att vi kom rätt sent.

Det man kan säga vad att stället va anmärkningsvärt litet. När man gick mot toaletterna trodde man att man skulle nå ett dansgolv till men där låg bara köket. Men det lilla dansgolv som fanns fungerade ändå hyfsat bra. Man kunde stå på bänkar längs med väggen för att få lite översikt så det va rätt najjs.

Många hade ju klätt ut sig i 90-talstema men eftersom vi skulle på matchen innan så körde jag på vanliga festliga kläder. Men det gjorde inte så mycket det heller. Pallade inte satsa på det bara.

Jag kommer inte ihåg exakt hur jag tog mig hem därifrån. Eller jag är övertygad om att vi tog nattbussen men sen så bleknar minnet. Men jag har ändå för mig att jag tog 92:an till Vilunda och knatade därifrån. Men jag minns inte helt säkert.

Helhetsintrycket av denna skiva var positiv. Det var ett tag sen man hade festat med många bekantingar så därför var det roligt. Men jag gillade inte riktigt att jag kom så sent dit. Jag hann aldrig upp i normal feststandard och det kändes som man drog fett snabbt därifrån trots att jag va hemma vid typ halv fyra.

Grundning/Uppladdning: ¤

Festens stämning: ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤ ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤

22/4 - Nautiska Skivan - Garant: Min för året andra skiva blev till skillnad mot den första mycket mer planerad. Den här gången slog vi på stort och köpte middagsbiljetter. Jag kände också att nu måste vi satsa lite på klädseln. Tobbe och jag gick ihop under namnet "Beach Boys '08" och jag stod för inköpet av material. Jag köpte nämligen varsin vanlig vit t-shirt. Sen fixade jag flipflops åt oss, jag köpte en guldig och en röd penna för att skriva på tröjorna med och slutligen lysande orangea armpuffar för att få med humorn i det hela.

Det hela började med att jag åkte med destination Töjnan. Träffade Nisse på tåget som tydligen också skulle på skivan men som skulle hem innan så jag fick istället sällskap med Martin från Norrviken. Martins val av utstyrsel står fortfarande väldigt högt på min lista över bästa tolkningen av ett tema. Han skulle gå som vrak, vilket i hans fall betydde sönderriven skjorta, kolritad i ansiktet och slitna brallor och mössa. Till det ett par klassiska sandaler. Riktigt sjuk tolkning måste jag säga. Men jag gillade det.

Vi kom i alla fall fram till Tobbes place, Mini joinade oss dessutom ganska snabbt och vi började fixa till våra tröjor. Martin och jag började föra lite smått också. Det behövdes väl inte lika mycket nu då det va middag det handlade om men vi ville nog båda ändå va lite förberedda, om inte annat mentalt.

Vi tog tåget in och mötte upp med Nisse. Vi tog oss sen hela vägen till Hornstull där vi ett tag förgäves letade efter rätt ställe, innan vi insåg att vi gick upp på fel sida av tunnelbanan. Men Henke som var en av värdarna kom och mötte upp oss så då hittade vi rätt till slut. Sen blev det mingel för hela slanten och jag var busig nog att sno åt mig två välkomstdrinkar. 

Men det handlade såklart om middag så vi tog trappan ner till den intima middagsdelen av lokalen där jag letade upp min namnskylt bland borden. Hittade den en bit in i rummet och märkte att jag hamnade bredvid lite nya ansikten, inte mig emot.

Det roliga med den här middagen var att vi inte ens hann få in förrätten innan det börjades hetsas om lambo och sånt. Jag tror vi va uppe i fem lambo redan innan jag satte tänderna i min laxbit. Men jag antar att det är sånt man får ta på studentskivor. Men stämningen var hög och det va ett riktigt bra drag genom hela middagen. När jag precis hade ätit upp min lax fick jag hoppa upp på stolen då Snappers kallades upp. Jag, Martin och Tobbe drog av en omgång lambo utan straffomgångar. Det var kul faktiskt. Men sen märkte jag ett litet guldkuvert vid min plats och jag började förstå att det rörde sig om ett uppdrag. Jag öppnade och fick läsa att jag någon gång under middagen skulle tysta alla i salen, göra korstecknet och utbringa en skål till alla kristna. Det va ju lättare sagt en gjort tänkte jag och svepte ett till glas vin.

Men när förrätten byttes till varmrätt och min bordsdam pushade på mig lite tog jag tag i saken, tystnade alla så gott det gick. Jag drog av något slags kort improviserat tal, gjorde mitt korstecken, skålade och satte mig ner till vilda applåder. Men jag han knappt sätta mig förrän "Jesus" skulle upp på bordet för lambo, så då va det bara att hoppa upp igen. Helt underbart.

Jag vet inte riktigt mer vad man kan säga om middagen. Martin fick hela vårt bord att köra Ta mig till havet och jag tror definitivt det bidrog till att vi klart va det bästa bordet på plats. Fast den största anledningen till det stavas Rasmus Viksten då han hela middagen hetsades till att köra lambo, något som han inte kunde. Så efter säkert 6 omgångar lambo och lika många straffomgångar så var hans kväll gjord. Men hela grejen att han hetsades så mycket var en av kvällens behållningar.

En annan rätt sjuk grej va i slutet på middagen då jag och Martin fick någon plötslig ingivelse att vi skulle sjunga något för Henke. Vi fick ett par minuter i rampljuset av den snälla toastmastern och när vi glider upp står vi där bakom en mikrofon och kör Backstreet Boys med olika stämmor. Jag förstår knappt hur det gick till men det uppskattades mycket kan jag säga. Men jag tror inte jag hade gjort om det i nyktert tillstånd.

Man märkte sen att alla började bli för uppspelta så borden dukades undan och röjde plats för ett dansgolv. Men där någonstans dog stämningen. För istället för att det kom många på eftersläppet så kändes det som att folk drog hem. Jag tog då mycket tid till att stå ute i den friska stockholmsnatten och snacka lite. Bland annat med vår allas Uffe som lite kul dök upp på middagen. När jag sen efter ett tag skulle leta efter Martin inne i vimlet dök Linn upp någonstans emellan och sen så va den kvällen gjord ungefär. Nej men jag har sagt det förr att jag inte riktigt vet vad som hände men det va mysigt så. Jag märkte sen inte att Martin och Tobbe hade dragit men när jag stod där ute vart jag erbjuden om att hänga med i en Taxi, något jag verkligen inte hade pengar för. Men kära Linn bjöd mig hela vägen till Töjnan där jag skulle spendera natten så det var ju rätt underbart vid det tillfället. Jag slocknade sen hos Tobbe men fick ändå för lite sömn inför det nationella provet i svenska. Men det hör till en annan historia.

Grundning/Uppladning: ¤ ¤ ¤

Festens stämning: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤ ¤

30/4 - Valborg - Annikas: Nästa stora party var visserligen ingen skiva men är trots det lätt värd att skriva om. Jag visste knappt om festen och på kvällen på valborg hade jag varit osmart nog att byta till mig en jobbtid. Jag och Martin hade planerat en Stockholm Boogie men när det började regna grusades dom planerna. Istället fick jag veta från Flemman att Annika tydligen skulle ha fest så jag tänkte att då drar jag dit efter jobbet. Så farsan var snäll och skjutsade dit mig och när jag kom dit var det redan rätt mycket härligt folk där. Saknade i och för sig lite sköna profiler men annars hade jag inget att klaga över.

Det blev en rätt sjuk fest måste jag säga. Inte nog med att vi körde ölspelet som blev mer och mer oseriöst ju längre vi höll på. Det var förövrigt rätt sjuka grejer som fanns med i det spelet. Men det ledde också till en del minnesvärda ögonblick. Som när Carro lekte med Flemman i en Rap Contest, eller alla små korta historier. Så det va rätt najjs.

Men sen efter det så spårade festen lite. Alla vart typ galet taggade eller nåt för det va liksom folk som strulade, dansade, skrek överallt. Men det var i alla fall roligt att vad med om. Jag tillbringade större delen av kvällen utomhus där det va både skönt och mysigt att sitta under ett litet tak och socialisera.

Jag trodde först jag skulle få stanna där över natten då bussarna vägrade gå. Men när jag dubbelkollade så såg jag att den faktiskt ändå gick så vid tre drog jag ut till bussen. Som tur va var ju festen i Grimsta vilket betydde en ganska kort resväg för mig. Men jag hade lite svårt att veta vart jag skulle gå på bussen men lyckades springa ikapp den. Träffade förövrigt Mr. Hemköp på bussen, alltså Knappe. Men det va ju alltid lite trevligt och trots (eller kanske tack vare) att jag va rätt på lyset så somnade jag gott hemma i sängen.

Grundning/Uppladning: ¤

Festens stämning: ¤ ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤ ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤

5/5 - Black & White - Viper Room: Vi har nu nått in i Maj och det var återigen dags för skiva. Nicke hade snackat lite med mig och sa att jag skulle dra med honom på någon skön skiva. Och när jag nästa dag i skolan såg att det va Black & White-skivan tyckte jag det lät som ett bra tillfälle att introducera honom för skivlivet också.

Så vi träffades innan skivan hos mig och för en gångs skull fick jag en ordentlig uppladdning utan att behöva hetsa i mig sprit eller öl så det va ju riktigt skönt. Vi satt väl mest och snackade och dunkade musik. Och sen vid halv tio bestämde vi oss för att röra oss in mot Karlberg. Så vid kvart i tog vi tåget och stötte på en hel liga med skönt Väsbyfolk som vi umgicks med på tåget in. Tydligen skulle dom också till Viper så det va ju kul. Vi satt och snackade mycket om körkortet och sånt om jag inte minns helt fel. Varför vet jag inte men jag tror det va för att Jessika hade tagit kortet typ några dagar innan där.

Väl i Karlberg blev första prioritet att hitta en buske att vattna. Det va visserligen inte ett sånt stort problem men det behövde göras. Sen var man på G och taggad för fest på allvar. Men när vi kom till Viper var det först ganska chill där. Inte så jättemånga hade kommit. Men det löste vi istället med att dra i oss några shots så vi kom i ännu bättre stämning. Och allt eftersom fylldes dansgolvet med folk och till slut vart det en riktigt grym stämning. Jag gillade temat då det verkligen va bara svart och vitt på dansgolvet. Ganska cool effekt om jag får säga det själv.

Även den här gången blev det mycket snackande med olika sköna människor. Och mitt i alltihop lyckades jag få till ett strul med en av Elinas kompisar. Ja man undrar ju ibland vad som händer. Men man tänker ju inte direkt på det då när man är onykter och jävligt taggad på party.

Men trots att festen faktiskt va riktigt grym och musiken likaså så drog vi därifrån för att hinna med 92:an från S:t Eriksplan. Sen blev det en vinglande bussfärd hela vägen till Vilunda och sen väntade den otroligt irriterande promenaden hem. Men den förgylldes ändå lite av Björnegren som försökte stanna alla bilar för att lifta till Runby, något som inte gick nå vidare. Men hem kom vi till slut och som vanligt däckar man skönt, även om jag denna gång fick ta soffan så att herr bonde kunde få sin skönhetssömn.

Grundning/Uppladdning: ¤ ¤ ¤ ¤

Festens stämning: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤

9/5 - Mösspåtagningsfest - Farbror & Co.: Nu kommer det en lite udda tillställning i mina ögon. Jag va av någon anledning otroligt festsugen den här fredagen men hade varken fest eller sällskap för att dra mig ut på krogen. Räddaren i nöden blir då Niffää K som säger att Vilunda har sin mösspåtagningsfest på Fabben. Han sa också att man kunde köpa en eftersläppsbiljett för 120:-. Jag tvekade inte länge utan hakade på direkt. Farsan hade hyrt någon bil så jag provkörde den till Väsbyskolan nånstans där jag skulle träffa Nicke och Jolt. Vi drog oss sedan till Jolts brorsa och förade där. Vi satt under tiden och lyssnade på technoremixer av pippisånger och kollade på Bams Unholy Union, eller vad det nu heter på MTV. Det va i vilket fall rätt kul och jag diggade hans lilla lägenhet. Så vill jag fan också bo asså.

Men men, vi drog väl ner ganska tidigt ändå då vi tänkte käka lite på vägen. Jolt satsade på stort med en meny medan jag bara tryckte i mig en pommestallrik. Jag shottade till det lite efteråt för att skruva upp taggningen ett par grader och sen gav vi oss av mot centrum och Fabben.

Det visade sig att vi var ute alldeles för tidigt så det faktiskt va rätt dött när vi kom dit. Men det positiva var att jag slapp betala. Dörrvakten hänvisade till garderoben och garderoben trodde att dörrvakten tog betalt så jag kom in utan att bränna en enda slant, vilket kändes rätt grymt när jag helt spontant valde den här festen.

Dansgolvet var inte dött särskilt länge utan fylldes hela tiden på. Till slut vart det nästan för fullt så man gick istället ut och chillade därute. Det är det jag gillar med Fabben. Visst nattklubben är faktiskt riktigt bra för att ligga i Väsby men det bästa är ändå den stora uteplatsen, där man dessutom kan sitta. Det är grymt faktiskt.

Jag kände väl inte så jättemånga på festen men en del bekanta ansikten dök ju upp, bland andra Antas med den alltid lika klassiska frasen "Det är JAG som är Hammarby!". Jag träffade även Knappe som insisterade på att bjuda på champagne, vilket jag självklart inte tackar nej till även om jag undrar varför han brände så mycket pengar på det för att bjuda bort det. Han bjöd mig och Nicke på varsin shot också. Så va det med den saken.

Dom öppnade också The Old English Pub och där va det inte alls lika trångt. Dessutom va det faktiskt bättre musik därinne, så den sista timmen innan hemgång spenderade jag därinne till tonerna av många schlagers och dylikt. Så det blev en rätt oväntad skön kväll måste jag säga, inte den bästa, men långtifrån den sämsta. Och jag älskar fabben på det sättet att man är hemma på en kvart. Då blir man alltid glad.

Grundning/Uppladning: ¤ ¤ ¤ ¤

Festens stämning: ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

12/5 - SFG - April: Måndagen den tolfte maj blev inledningen på den hårdaste veckan festmässigt. Nästa skiva hade anlänt. Den här gången var det Sollentuna Fria som stod för festligheterna och fast jag inte kände någon därifrån så kände jag mig taggad på skivan. Och jag visste ju att Linus, Flemman och Martin skulle dit så då kändes det bra.

Precis som på 90-talsskivan hade Bajen match samma kväll. Den här gången var den visserligen på Söderstadion och slutade redan vid nio. Så efter den otroligt sköna vändningen mot Gefle drog jag och Flemman in mot city. Vi kände båda att vi behövde käka något så vi drog ner till Kungsan och handlade på Max. Vi smet ut i trädgården och satte oss vid något mysigt bord under ett träd. Jag busade till det lite genom att spetsa min cola med vodka. Men va gör man inte för att ladda upp ordentligt.

Jag tyckte vi började få lite ont om tid och hetsade Flemman att vi skulle dra vidare. Men vi lyckades inte riktigt hitta rätt och när jag ringde Martin va dom på tåget in. Så vi gick istället och mötte upp dom vid Centralen och promenixade tillbaka med dom. April hette stället vi skulle till och låg tydligen på baksidan av Gallerian. Nisse fick va våran guide så vi kom fram till slut och jag måste säga att lokalen va riktigt najjs. Det va liksom som en nivå högre uppe vid baren så man kunde blicka ut över dansgolvet Dessutom ett par rätt sköna ställen att sitta på. Det som va fult var väl uteplatsen där man fick gå i något som kändes som en tunnelbaneuppgång. Dessutom var det världens längsta toalettkö. Men annars va det är grymt najjs ställe.

Musiken var väl inte det bästa, inte direkt sällskapet heller. I alla fall inte till en början då man bara såg okända ansikten. Martin var visserligen skön så länge han orkade men jag tror han var lite för förfriskad för sitt eget bästa. Men annars var det skönt och jag träffade Linn där igen vilket självklart höjde upp betyget. Sebbe Svensson hittades i vimlet dessutom och gjorde knappast stämningen sämre. Så på det hela taget en helt okej fest ändå.

Viksten snodde sen åt sig min glasögonbågar och drog iväg till bussen (fick tillbaka dom igår, trasiga, AJ AJ AJ!) och lite senare fick jag med mig Flemman, Linn och Nico mot samma mål. Men vi lyckades på något sätt hamna fel då vi helt plötsligt befann oss på Sveavägen. Jag förstår inte riktigt hur det gick till men där stod vi. Och detta gjorde att när vi väl kom till centralen hade bussen gått. Men Nico ringde sin far som hämtade oss och det va ju riktigt snäll av honom. Jag hoppade av med Flemman i Helenelund och slaggade på hans minimalt korta soffa. Men det va i alla fall skönt att slippa fortsätta hem till Väsby.

Grundning/Uppladdning: ¤ ¤

Festens stämning: ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤ ¤

15/5 - Moviestar - Café Umbra: Jag kanske har pratat om spontana fester innan men jag undrar om inte den här vad den värsta. Jag sitter på jobbet och har allmänt tråkigt när jag får sms av Linn som vill ha mig till skivan inne i stan. Jag va visserligen lite taggad men visste inte riktigt om jag pallade åka in efter jobbet. I alla fall inte så sent. Men jag löste det genom att anlita Niffää som chaufför och han hämtade mig direkt efter jobbet. Jag stack hem och hämtade lite sprit och sen drog vi in. Jag har nog aldrig förat så snabbt i mitt liv och det va väl inte riktigt den bästa uppladdningen kanske. Men samtidigt orkade jag inte satsa så mycket. Jag åkte dit för att träffa Linn så.

Eftersom Niffää hetsade så mycket på motorvägen kom jag dit förvånansvärt tidigt ändå med tanke på att jag kom ut från jobbet vid typ halv 11. Men det va ju i och för sig rätt skönt. Träffade direkt på Linn och hennes kompis Aliza som bjöd på inträdet. Eller hon var värd för skivan så hon fixade väl in mig på nåt sätt. Det va ju skönt i alla fall. Och sen dök det upp en hel del härliga människor framför näsan på mig. Jag snackar framförallt om Henke, Billy, Hall och Viksten.

Men den här skivan var nog den sämsta hittills stämningsmässigt. På dansgolvet var det bara grupperingar och musiken var direkt konstig oftast. Nej jag va inte så förtjust i den här festen. Tur i all fall att sällskapet fungerade utmärkt. Men jag var faktiskt mer taggad på att umgås med Linn än att festa gärnet denna kväll så det va ganska lugnt allting ändå.

Henke fick någon tjej på G men vi andra rörde oss hemåt. Vi missade såklart nattbussen den här gången också men istället tog vi en taxi. Jag kunde åkt hela vägen hem, eller i alla fall till Bollstanäs om jag ville men istället flög det i mig att jag skulle gå av med Linn vid Djupdalsvägen. Just då kändes det som en rätt sak att göra även om jag inte för mitt liv visste hur jag skulle ta mig hem därifrån. Men det fick bli ett senare problem då jag följde Linn hela vägen hem till Törnskogen. Vi stod väl där och myste idag innan hon gick in. Det va visserligen inte så jättekallt ute men det va ändå skönt att jag fick låna hennes halsduk för min väg hemåt i natten.

Jag ställde mig in på att gå den sjukt långa vägen till Bandyvägen för att hinna ikapp bussen där. Hade jag tur slapp jag vänta så länge men istället skulle jag nog få gå från Vilunda. Men när jag svänger ut ur Vaxmora ser jag en taxi stanna till framför mig och ut hoppar Henke som nobbat sitt ragg och dragit hem. Ni anar inte hur lättad jag va och se honom då. Så istället för att komma hem vid typ 6-7 så fick jag slagga ett par sköna timmar hos Henke. Men jag minns att jag låg och tänkte på att jag på kvällen innan verkligen inte såg den här natten framför mig och hur sjukt det faktiskt hade kunnat bli.

Grundning/Uppladning: ¤

Festens stämning: ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤

16/5 - Löparskivan - Café Umbra Skiva två dagar i rad är väl inte direkt optimalt och inte blir det väl bättre av att man har varit och spelat match i Bagarmossen precis innan. Det va ju till och med lite osäkert om man skulle palla åka hem och tillbaka in till stan efter matchen. Men jag löste det genom att kontakta min kära syster som lät oss utnyttja lägenheten till att duscha och föra lite. Så Linkan skjutsades mig till Årsta efter matchen dit även Martin och Viksten hakade på. I brist på bra musik satte vi igång teven och kollade på mumien. Så kul hade vi på vår grundning. Nej men så illa va det väl inte men kanske inte bästa sättet att komma i stämning på.

Jag pallade inte köra på min vodka och öl som jag gjort på alla andra skivor innan så jag fixade några aquatini via systemet. Men jag måste säga att det inte va någon bra idé. Tycker dom var alldeles för tjocka på nåt sätt och dessutom absolut för söta. Nej det blir ingen upprepning på den fronten. Då va det godare med min klassiska groggvariant med rom och Schweppes Lemon. Den funkar i alla lägen.

Vi hittade i alla fall en radiokanal till slut och pumpade lite NRJ innan vi rörde oss mot slussen. Inte nog med att det va skiva två dar i rad. Det va ju dessutom på samma ställe. Hade visserligen inget emot Café Umbra men det är lite för varmt för att det ska va perfekt.

Jag måste förövrigt berätta om min utstyrsel. Temat var 80-tal och jag förvrängde tolkningen lite och gick som Europe. Med det menar jag att jag tog en rosa t-shirt, dit jag satte på alla Europaländers flaggor. På de platser som blev över skrev jag lite qoutes från Europelåtar. Till sist hade jag en hemmagjord bandana med påklistrade pudlar, allt för att skapa pudelfrisyr med egen tolkning. Jag vet inte riktigt om utstyrseln gick hem hos alla men jag tror ändå att många gillade den. Jag själv vet inte riktigt. Den var ju mer sjuk än bra. Men fan man lever bara en gång.

Festen då, ja vad ska man säga. När man tänker tillbaka på den så känns det som den försvinner i mängden. Den sticker inte direkt ut på något sätt. Och jag ska helt ärligt säga att jag inte minns ås mycket speciella grejer från den kvällen. Och det va inte för att jag var för full.

Det jag minns är vägen tillbaka till min syster där vi fick sova för natten. Martin fick kämpa för att hålla mig vaken på bussen till Årsta och väl hos syrran blev det någon slags mirakelkur mot baksmälla med vätskeersättning och grejer. Det va lånt ifrån det godaste jag druckit i alla fall men när man vaknade tre timmar senare mådde man fan rätt okej. Och det behövdes ju när man skulle jobba åtta timmar. Det va förövrigt lite kul att ligga på fyllan och snacka med syrran om massa roliga saker. Sådant uppskattar man.

Grundning/Uppladdning: ¤ ¤ ¤

Festens stämning: ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤

23/5 - Hemmafest - Annikas: Efter den skivfulla veckan bestämde jag mig för att ligga lågt ett tag. Så det tog en hel vecka (det är mycket i skivtider det) innan det var dags för fest igen. Tydligen ville folket på vårt flak diskutera just detta så Annika bjöd in till fest. Alla kända små ansikten var där och gjorde kvällen lyckad. Det va ännu skönare att farsan skjutsade mig dit.

Det va inte vidare dansstämning där även om vi drog av en rätt skön omgång av Destination Unknown. Men i övrigt så hände det mesta i köket där det va en del sjuka påhitt i görning. Medan Viksten hällde i sig sin tionde vinshot så blandade martin ihop shottar på de mest skumma sätt. Först hittade han min Kosken Nordic Berries som han genast blandade med alldeles för mycket lime. Jag kan säga att det stack rätt mycket i käften efteråt. Men jag tror ändå det värsta va senare då samma Kosken fick sätt livet till, den här gången ihop med slatten från en coroña och det va långt ifrån en himmelsk upplevelse. Men Martin tyckte vi skulle förbereda oss inför nya smakupplevelser i EM. Vet inte riktigt om jag ska våga smaka en massa efter det där.

Vi intog grannens studsmatta någon gång under kvällen också. Grannen kom vettskrämd ut och sa att vi väldigt gärna fick hoppa men bara en i taget. Det gick inge vidare då vi va typ fyra som hoppade runt medan Viksten studsade runt i mitten. Men efter ett tag drog alla in igen, något som jag själv inte ens märkte. Så jag stod själv kvar och studsade därute. Jag va nog inte nykter skulle jag gissa.

Linn kom dit ett tag också så det va ju alltid trevligt, i övrigt så kände jag mig riktigt trött ganska tidigt så jag drog väl hem vid tvåtiden. Det va ganska öde på bussen för en gångs skull men jag fick med svårigheter försöka lista ut när det var dags att gå av. Jag kan säga att det var svårt när man knappt kunde öppna ögonen. Men hem kom jag utan omvägar och efter syrrans mirakelkur somnade jag gott in i sängen.

Grundning/Uppladdning: Det blev ingen, vi körde igång direkt hos Annika

Festens stämning: ¤ ¤ ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤

27/5 - Moulin Rouge - Vanilla Club: Det här skulle bli sista skivan för mig innan gubbskivan och på något sätt känner jag mig mätt på det här hetsiga festandet. I alla fall innan Studenten och EM då man inte kan hålla tillbaka något. Men i alla fall så fick det avslutas med Moulin Rogue-skivan som tjejerna från gamla hederliga 9A hostade.

Jag va rätt taggad på den här skivan långt innan den va men visste inte om jag kunde skaffa lämpliga kläder eller så. Men det löste sig och jag fick med mig Niffää också. Som vanligt grundning hos mig innan. Den här gången blev uppladdningen perfekt. Jag blev i alla fall perfekt lagom onykter när det va dags att röra sig mot stan. Vi tog tåget kvart över tio för att inte va på skivan alldeles för tidigt. Vi märkte på vägen in att vi komma ganska lägligt ändå då många sköna människor valde samma restid som oss.

Vanilla Club måste förövrigt va en av de sämsta klubbarna. Jag tycker verkligen inte om den. Skulle verkligen aldrig gå dit en vanlig helt. Det är bara trångt och varmt och instängt och bara dåligt. Nej där finns det bättre. Det som däremot var bra var ju temat. Eller det lockade ju fram rätt sköna utstyrslar hos det kvinnliga könet. Man spanade ju i alla fall lite i smyg när man dansade runt.

Men annars va det rätt stelt. Det va mycket av fel folk, såna som bara står med sina vänner och ser ner på alla utomstående. Det är skönare med folk som släpper taget lite och bara kör. Lite mindre normal life, lite mer FKB, då hade jag varit nöjd. Det vart även lite bråk därute. Vet inte riktigt vad det handlade om med vakterna tog han om dom. Tycker förövrigt att det va oväntat många som blev utkastade. Förstår inte riktigt, tycker inte många va för fulla eller så.

Men vi drog hem redan vi halv två då vi tyckte att stämningen var rätt kass. Men vi fick med oss ett ganska stort gäng ändå och vi drog till bussarna via 7-eleven. Medan vi väntade träffade vi på Lasse också som höll oss sällskap. Men han hoppade sen på 697:an medan vi hakade på 92:an. Jag vet inte vem av oss som va smartast. Men vi hoppade i alla fall av i Rotebro för att byta till 98:an. Och när den väl rullade in så satt Lars på den. Det va ett lite roligt återseende i alla fall.

Det roliga var att hemresan var sjukt roligt. Det va fett sköna folk att snacka med och vi prata om en massa minnen från Runbyskolan och innebandyn. Det blev en hel del skratt där måste jag säga. Dessutom var det rätt kul när ett tiotal utslagna ungdomar sitter och väntar på bussen vid Rotebro station. Och då menar jag direkt på marken. Tror ingen av oss va särskilt pigg.

98:an tar ju sin lilla tid men eftersom vi hade roligt gjorde det inte så mycket. Måste fan säga att Jocke är så jävla skön ibland. Sjuka minnen vi har tillsammans ändå. Vi hoppade av vid Mässingen och promenerade uppför backen. Sammanfattningsvis kan jag väl säga att skivan va rätt risig men hemresan desto skönare. Så en annorlunda kväll. Men det funkar ju det också.

Grundning/Uppladdning: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Festens stämning: ¤ ¤

Musiken: ¤ ¤

Sällskapet: ¤ ¤ ¤ ¤

Lokalen: ¤

Hemresan: ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Som ni ser har det varit ett par hetsiga månader. Men det har varit sjuk kul. På något sätt är det jävligt synd att det är slut nu. Men samtidigt har vi den största festen kvar. Vi syns på torsdag!

PEACE!