Jerre

Asså jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva. Mina tankeknutar den senaste tiden har börjat lösas upp och jag känner att det mesta har klarnat. Däremot har det ersatts av allmänn känsloförvirring som mest av allt känns lite spännande även om det egentligen är rätt sjukt. Men om jag ska fortsätta med mina metaforer om livets vägar och vägskäl så känns det väl som att jag blev kastad av vägen för att istället hamna på en lite dold outforskad väg som känns väldigt intressant. Och hittils har det känts bra mycket enklare på den vägen. Vi får se när vägen svänger vad som händer. Men klart är att jag inte känner samma oro för svängarna längre. Och egentligen kan jag bara säga att livet och min egna reaktioner överaskar mig igen. Men jag har faktiskt inget emot det.

Sjukt lyckad fest fick vi till i fredags i alla fall. Okej, ett stort minus att vi aldrig fick igång musiken ordentligt men då har vi ett problem att lösa till nästa gång. Hur som helst va det helt underbart att så många kom och ni gjorde alla det till en skön kväll att minnas länge. Väldigt kul med lite nya ansikten också, vissa mer än andra. Haha. Men som sagt. Älskar dessa fester.

Nu väntar kryssning imorn. Det är lite såna tider nu. Mycket spontanitet, inga konstigheter!

Och så är det ju några dagar mindre kvar till Maggan och vi närmar oss sakta men säkert 100-dagarsgränsen på nedräkningen till Bangkok. Det blir aldrig som man tänkt sig, men på nåt sätt lyckas det bli bra ändå.

Dessutom vann ju Bajen igår. MAGI!

PEACE!