Jerre

Jag förstår fan inte hur veckorna kan gå så här fort. Jag tycker jag skriver här nästan varje dag men ändå så är det en vecka mellan varje gång. Det är nästan sjukt. Men jag bangar ju självklart inte. Dels så krymper tiden till 20/2 och dels så blir vintern en dag kortare. Härligt!

Veckans Lista!

Veckans Happening: Numbnutz - Black Snappers
Veckans Bästa: Comebacken med BS, Skönt!
Veckans Sämsta: ...är fortfarande att det ska vara 70 mil till Skåne
Veckans Jobbigaste: Engelskan tar kål på mig!
Veckans Citat: "Det va en rondell!" Victor Eriksson 27/1-07
Veckans Film: Prison Break - Säsong 2 
Veckans Låt: Hjärter Dams Sista Sång - Lars Winnerbeck
Veckans Bajen: Derbyveckan stundar. Imorron är det dags att sätta golfbollen i gungning!

Ja vad har då hänt i mitt underbart roliga liv den här veckan. Och om ni undrar om jag snackat mer med Jenny så sluta undra. Det skulle va konstigt om jag inte hade gjort det. Jag vet inte om ni tycker det börjar bli tjatigt att jag skriver om min kärlek varje inlägg men jag ska försöka att undvika det idag. Men det är inte lätt. För Jenny har verkligen blivit en så stor del av mig och mitt liv. Det känns verkligen som att jag hittat drömtjejen. Jag kan verkligen inte se något negativt med henne. Absolut inte. Det är 22 dagar kvar nu och fast det är jobbigt så är det inte ett så stort problem. När man hittar en tjej som Jenny så kan man verkligen vänta för evigt. För ingen tjej kan vara bättre. Inte någonstans. Jenny du är verkligen allt.

Okej nu blev det att jag skrev om henne igen, precis som vanligt. Men så är det när man är kär. Man kan inte släppa henne ur tankarna. Det går bara inte. Så fort man lägger på luren eller loggar ut från MSN så börjar man sakna henne. Jag tycker om dig mer än mest Jenny och jag tänker aldrig någonsin förlora dig!

Men okej, Nu ska jag prata om lite andra saker, Lite roliga saker som faktiskt ändå hänt under den gångna veckan. Men jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det känns som jag har vart väldigt mycket på gång de senaste sju dagarna och det är nästan så att jag glömt bort hälften bara därför. Så jag får väl börja med saker som hänt nu under helgen så kanske jag kan komma ihåg det andra efterhand. Man kan ju alltid hoppas i alla fall.

Underbara Jossan kom till exempel upp hit till Sverige i fredags. Och jag hade turen att få träffa henne den här gången. I fredags så var det då tänkt att Crille skulle spela någon nattcup och då skulle jag hänga med för att hålla Jossan sällskap bland annat. Men sen så får Crille någon inflammation och får gå på tabletter och grejer. Så ingen cup för oss inte. Men Crille och Jossan kom fram till att han i alla fall inte va så sjuk att han inte kunde visa upp sina bowlingkunskaper. Så det fick bli en trevlig bowlingkväll i fredags. Jag hade innan gått ut och påstått att jag skulle stå som segrare när kvällen var över men det gick väl inte alls som förväntat. Crille glider in och spelar drömbowling. Helt plötsligt dessutom. Jossan satte ribban högt direkt med en strike och jag kom aldrig ifatt. Kostas var genomgående bra också så jag fick nöja mig med en hedrande sistaplats. Vi hade i alla fall en mycket trevlig kväll och det var roligt att få umgås lite med Josefine också eftersom det inte händer så ofta.

I lördags fick jag i alla fall en chans till revansch. Pulkarace stod på schemat och den här gången var jag riktigt taggad. Eller jag ska väl inte säga att jag va det till en början. Det har känts hela helgen som att jag går runt med 39 graders feber eller nåt men sen när jag kommer igång så känner jag absolut inga tendenser till varken feber eller nåt annat sjukligt. Men när jag vaknade i lördags så kände jag mig allt annat än pigg men Crille lyckades i alla fall få upp mig ur sängen. Sen så vart det en ordentligt värmande klädsel som åkte på. Och sen bar det av till teknikbacken. Eller först blev det en liten promenad genom snötäckta Runby. Jag insåg plötsligt (med lite hjälp av Jossan) att det ändå är rätt fint här i Runby. Jag tycker jag ofta hör folk klaga på att Runby är så dåligt men jag måste säga att jag trivs oerhört bra här. Det kanske inte finns så mycket att göra alla gånger men det är mysigt på nåt sätt. Det är lugnt och fint överallt och jag måste säga att Runby verkligen är nåt extra.

Men i alla fall. När vi till slut kom fram till backen märkte vi att vi inte skulle bli ensamma. En grupp på kanske 40 personer skulle självklart vara där på någon utflykt. En liten brasa var såklart tänd i skogsbrynet och allt från små barn till halvdragna finnar trängdes i backen. Men vi bangade inte för det. Vi åkte ett par härliga åk och det stora racet mellan mig och Crille slutade med en överlägsen seger till herr Tebrand. Helt underbart. Men sen så var vi tvungna att röra oss hemåt. De små turturduvorna visste inte riktigt att man skulle klä sig väldigt varmt när man ska åka pulka. Men återigen en trevlig dag i roligt sällskap.

Jag hann knappt hänga av mig alla blöta kläder innan det var dags att få tag i Ludde som tydligen hade efterlyst mig när jag var ute. Jag fick tag i hans MSN-ruta och det visade sig att Pizza på Ullis stod på schemat. Jag bangade såklart inte eftersom det faktiskt var ett tag sen jag knaprade i mig en pizza. Tjompis hängde på också så vi satt där denna lördagseftermiddag, med varsin pizza och snackade om lite roliga saker. Det blev väl i och för sig mest snack om xpertelvan. Det brukar bli så. Jag kan nästan inte förstå hur jag fortfarande kan vara så beroende av det spelet. Det har verkligen etsat sig fast i min hjärna och varje gång det är match så är jag lika inne i spelet som när Bajen lirar. Nästan i alla fall.

Lördagskvällen närmade sig och än så länge så såg det lite mörkt ut på G-salsfronten. Men jag och Tjompis tog tag i det där och samlade Boysen. Från början blev vi bara ynka fem personer men vi tänkte att det är bättre än ingenting och klart bättre än att bara sitta och löka hemma. Så jag, Victor och Tjompis vandrade genom den snöiga natten för att möta Ludde och Rikard vid G-salen. Victor var lite småsur eftersom jag och Tjompis blev lite försenade till vår samlingsplats. Så jag frågade vad han skulle göra om det visade sig vara några i hallen när vi kom dit. Vi kom överens om att vi skulle smuggla oss in i omklädningsrummet. Men vad skulle vi säga om dom skulle fråga hur vi kom in? Jag tyckte vi skulle låtsas att det va öppet av en ren slump men Victor tyckte en annan ursäkt lät bättre. Veckans kommentar var kläckt: "DET VA EN RONDELL.” Jag både tror och hoppas att alla som läser detta ser helt oförstående ut för det va precis vad jag och Tjompis va efter denna smått konstiga kommentar. Var i helvete fick han det ifrån. Jag tror inte någon kan svara på det. Det är Victor Eriksson. Mer behöver man inte säga om den saken.

Vi kom i alla fall fram till G-Salen och började byta om och ställa i ordning lite saker. Vi hittade ett skåp som till i alla fall min förvåning innehöll en stereo. Och det var ju ingen dålig stereo heller för den delen. Men nu behövde vi ha musik också. Så vi ringde Ludde som tydligen inte lämnat sitt hem än och han lyckades få med sig ett par sköna skivor. Vi fick sen tag i B-H och Darre också så nu var vi sju stycken. Det kändes bra. Och det var otroligt roligt att spela den här gången. Mycket tack vare Luddes underbara musik. Jag vet inte hur han lyckades hitta den men de va en sagolik blandning låtar med allt från Gyllene Tider till Metallica. MÄKTIGT!

Resultatmässigt gick det väl inte för bra. Jag lyckades väl inte vinna särskilt många matcher med det lag jag spelade men det spelade inte så stor roll. Det är skönt att få springa av sig lite. En annan grej jag har tänkt på är att det egentligen är väldigt förvånande att ingen någonsin blivit skadad i G-Salen. Det går ju inte lugnt till någonstans och det är inte sällan som någon brakar in i ribbstolarna eller åker på en rejäl kapning. Men på något sätt reser man sig alltid upp och kör vidare. Man blir stryktålig när man är där så det är väl positivt inför framtida sportsatsningar.

Jag har nu på allvar börjat kolla på Prison Break igen. Säsong två tankades nu i veckan och jag måste säga att det är en mäktig serie. Den är otroligt skön att kolla på. Det händer mycket saker. Den är spännande och det är fett sköna personligheter med. Jag har väl i och för sig inte hunnit med så många avsnitt under veckan. Jag måste nog säga att det är lite Jennys fel. Eller fel ska man väl inte säga eftersom jag mer än gärna snackar med henne. Men den ända gången jag på allvar kan kolla på Prison Break är på natten och då orkar jag inte mer än typ två avsnitt.

Ja vad har mer hänt under veckan. Jo just det. Jag har ju haft match också. Fan det höll jag nästan på att glömma. Det var ju dags för comeback i Black Snappers nu på söndagskvällen. Jag kände mig faktiskt riktigt spelsugen. Det var ju faktiskt ett bra tag sen jag verkligen lirade med Snappers. Jag var också noga med att gå i trapporna så att det inte uppstod några nya skador. Jag ville verkligen inte missa den här matchen. Roligt var det också att Crille hängde med som en liten supporter. Nu fick han verkligen se vad vi gick för.

Motståndet för dagen var Numbnutz. I höstas åkte vi på en rejäl förlust med hela 6-0. Idag syntes det direkt att dom skulle få jobba hårdare för att få med sig tre poäng. Tyvärr så lyckades dom ändå. 3-2 vart det till slut men jag känner att det va orättvist. Vi va det bättre laget stora delar av matchen och vi hade en del chanser att få hem några poäng. Linus gjorde i alla fall sitt jobb och stänkte in två kassar. Jag själv hade inte speciellt mycket flyt i avsluten. Men det kändes i övrigt som att jag gjorde en rätt bra insats. Jag kanske borde ha tagit lite mer ansvar i defensiven. Men annars så. Jag slet på bra och jag var riktigt spelsugen. Jag visade även prov på rätt bra teknik. Var det kom ifrån helt plötsligt har jag ingen aning om men det kändes bra. Jag lyckades med att tunnla deras gigantiska vikingaback så jag känner mig fett stolt.

På vägen hem från matchen så hade jag en väldigt trevlig pratstund med Crille. Vi pratade om rätt seriösa saker och det var faktiskt riktigt härligt att vi kunde prata om allt sånt. Känns som vi inte gjort det på samma sätt förut. Så det var skönt. Och vi förstår varandra. Det känns väldigt bra. Det är underbart att ha honom som sin vän. Hoppas att du förstår det Christian. Att man inte kan ha en bättre vän än dig!

Nu känns det som jag gått igenom en jävla massa saker jag gjort under veckan. Och ändå var det här bara helgen. Det är fan sjukt. Inte konstigt att jag känner mig så slutkörd just nu. Jag har ju verkligen inte haft en lugn stund under helgen. Jag har då inte heller nämnt att nu på kvällen efter matchen så vart det lite pulkaåkning i Teknikbacken med Victor och Tjompis. Det var också lite roligt. Men det skulle fan behövas en lift till den backen. Den är ju så lång. Det är otroligt påfrestande att behöva gå upp för den backen efter varje åk. Så vi orkade inte stanna så länge. Men ett par härliga åk blev det minsann och lite nya blåmärken får man ju räkna med.

 Jag vet nästan inte om jag orkar skriva om vad som hände i veckan. Det känns som att detta inlägget tenderar i att bli ruskigt långt. Men om jag ska skriva om veckan som gått så kan jag ju inte utesluta någonting.

Så vad hände då under veckan. Skolan flyter väl på i sin vanliga takt. Jag är ju fortfarande inte där så mycket så jag har väl inget att klaga över. Det är väl i så fall engelskan som börjar bli rätt jobbig. Det är nästan för mycket vi ska göra och det är inte roligt att ha det över sig. Men det är litet problem och positiv som jag är så säger jag rätt och slätt: Det löser sig!

Det har spolats is på vår underbara plan under veckan så det blev lite bandy på onsdagskvällen. Det är ju en rätt klassisk grej att springa runt där på snorhal is i mörkret och försöka lokalisera en tennisboll. Men det är alltid lika roligt. Och får man till ett par sköna tacklingar så är kvällen alltid räddad. Så även den här gången. Det är lite roligt också att vi är snart 17-18 år allihopa och det vi sysslar med på fritiden är pulkarace och isbandy. Eller så hänger vi i G-salen och i värsta fall lökar vi med någon film. Men det känns verkligen skönt att vi kan va så spontana och att vi vågar vara lite barnsliga. För det är så kul med dessa grejer. Det är det bästa med Boysen. Att vi göra bara en massa sjuka grejer som vi egentligen inte "får" göra i vår ålder. Och vi har så kul. Helt underbart. MÄKTIGA BOYSEN!

Annars tror jag fan inte jag gjort något mer den här veckan. Inte mer än att jag tagit det lugnt hemma (och typ snackat med Jenny). Det har faktiskt vart en ordentligt rolig vecka. Fler sådana tack!

Nu är det också bokat och klart för min del till Göteborg och Korpiaden. Eftersom jag inte hade pengar till en början så frågade jag Flemman om han kunde lägga ut åt mig. Och han sa att det va helt lugnt och visst fixade han det också. Men problemet var att han var tvungen att använda sin mammas kort och hon var inte så villig att lägga ut pengar på någon hon inte kände. Men Flemman gav sig inte utan startade nästan krig med sin familj som till slut fick ge sig. Flemman du är ju bara för rolig. Du hade inte behövt bli ovän med hela din familj för min skull. Men tack så mycket. Känns som att jag kan lita på dig nu i alla fall.

Nej nu börjar det här inlägget bli för långt. Eller det kanske det inte är. Men det känns så i alla fall. Och mina ögonlock börjar kännas tyngre så det är väl på tiden att jag avslutar det här inlägget.

JAG ÄLSKAR MITT MENINGSLÖSA LIV!

PEACE

Ja nu är det väl som vanligt dags för "Veckans som gått" i mitt liv och skälet till varför den kommer så sent är att det hänt lite grejer under kvällen.

Veckans Lista!

Veckans Happening: Pokerkvällen!
Veckans Bästa: Jenny Jönsson
Veckans Sämsta: Jag är nästan ruinerad av olika anledningar
Veckans Jobbigaste: För lång väntan till veckan innan sportlovet!
Veckans Citat: "Det var en lördag, vi va runt 12 år" Christian Patsouras 13/1-07
Veckans Film: The Departed
Veckans Låt: Skäll Inte På Hugo - Björnes Magasin
Veckans Bajen: Inte ett piss har egentligen hänt!

Visst har det hänt en hel del den här veckan och jag kommer självklart skriva ner det snart, men det jag tänker börja prata om är en person som jag gillar så otroligt mycket. Hon heter Jenny som ni säkert vet om vid det här laget och bor i Skåne. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om henne för jag kan liksom inte förklara på ett bra sätt. Det är bara det att jag gillar henne så mycket att det gör ont och trots att jag aldrig träffat henne så saknar jag henne enormt. Jag vet inte hur hon gör det men hon lyckas alltid få mig att bli glad. Hon är bara så fantastisk och det enda jag vill är att få vara med henne.

Jag förstår om ni tycker jag är konstig som känner såhär för någon jag inte träffat och som jag för en vecka sen inte visste fanns och antagligen är jag konstig också. Men Jenny är bara så underbar och vad som än händer mellan oss så har jag hittat en vän för livet. Och om ynka 36 dagar så kommer hon till Stockholm. Jag längtar som fan. Jag vet inte vad som kommer hända mellan oss och så vidare men jag vill bara att hon ska veta at jag tycker om henne jättemycket och att hon är en unik tjej.

Okej nog snackat om det. Det har ju hänt lite grejer den här veckan också. Som nu ikväll var jag på bio med Tjompis och Anton. Jag hade suttit inne hela dagen så det var ganska skönt att komma ut lite. Fast vi kanske åkte in aningen för tidigt men den tiden avverkade vi i Kungshallen. Filmen vi såg var The Departed. Jag vet inte riktigt om jag kan säga så mycket om den än. Har inte hunnit smälta den än. Den var i alla fall bra även om den var sjukt lång. Träsmaken var påtaglig framåt slutet. Men vi hade i alla fall roligt. När vi pumpade "Skäll Inte På Hugo" på tåget hem och så vidare. Rolig kväll grabbar.

Detta var också veckan då jag skulle tjäna lite pengar på poker. Det var i alla fall det som var meningen när jag satte mig på tåget till Norrviken i fredags. Min kära vän Martin Stockeld bjöd in oss till hans hem för att lira lite poker och umgås en kväll. Insatsen låg på femtio kronor och jag tyckte det lät bra. Men när vi väl hade börjat spela så rasade allt. Jag satsade flera gånger fel och när jag försökte svälta ut Flemman hamnade jag själv i fällan och vips så satt jag där utan marker. Men jag har aldrig varit den som ger upp så lätt och kommer säkert aldrig göra det heller så jag köpte mig tillbaka in i spelet. Men det va inte min kväll den kvällen och det tog inte lång tid innan jag åkt ut igen. Där rök dom hundra kronorna. Men om man ser det som att jag brände en hundring på att få umgås med mina vänner så var det klart värt det. Vi hade det riktigt trevligt där även om jag inte riktigt gillar Flemman sätt att spela (och vinna) pokerturneringar.

I lördags så var det väl som vanligt meningen att det skulle va Boysens kväll men den här veckan så valde jag och Crille att avstå från dem. Inte för att vi inte ville va med dom utan för att vi kände att det fanns något bättre. Och det va att "umgås" med Jenny, Jossan och Barjmann via telefon och så vidare. Så där satt vi hemma hos mig med en telefon framför oss och snackade med dessa härliga tjejer. Vi kom in på en massa äventyr vi upplevt som barn och om tjejerna inte tycker vi är lite sjuka efter det där samtalet så vet jag inte vad vi är. Men det fick mig också att inse hur jävla mycket kul jag har haft med Crille under mina dar. Vi kanske har glidit ifrån varandra lite det senaste året men för mig är Crille alltid nummer ett. Han är som min bror och jag vet att jag alltid kan lita på honom.

Det var även det en trevlig kväll (Känns som jag haft en del trevliga kvällar denna vecka) och jättehärligt att få prata lie med tjejerna. Vi kollade även lite filmer och somnade sen gott.

Skolveckan har varit rätt lugn (Som den alltid är med mitt schema). Den flyter på som den ska och jag känner inte att det är jobbigt på något sätt just nu. Och så är det nästan med allt just nu. Jag bara älskar mitt liv för tillfället. Allt känns bara så enkelt. Jag vet inte riktigt varför men troligtvis för att jag känner mig omtyckt av folk. Jag vet att jag har vänner som bryr sig om mig och jag bryr mig om dom. Jag har tänkt otroligt mycket den här veckan. Jag har verkligen insett hur bra jag har det. Jag har dom mest underbara vänner man kan ha och allt känns bara så bra. Inget kan gå fel just nu. Det känns i alla fall som det.

Nej nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer. Jag har säkert gjort en del flera roliga grejer den här veckan men jag är för tankspridd för att komma på nåt mer. Tankarna är liksom åt ett annat håll och speciellt på en viss person som råkar befinna sig jättelångt ifrån mig, vilket känns jobbigt. Men men, jag måste försöka se allt positivt. Det finns ingen mening med att deppa. Det finns egentligen inget att deppa över.

Ni får ha en underbar vecka så kommer jag med flera inlägg snart. Ni alla (ni vet vilka ni är) ska veta att jag älskar er och är jätteglad att in finns. Puss på er och så vidare.

PEACE!

PEACE!

Veckans Lista!

Veckans Happening: Förändringsrapporten i Väsbyligan
Veckans Bästa: Uppesittarkvällen
Veckans Sämsta: Lovet slutar
Veckans Jobbigaste: Alldeles för lite sömn, Man är konstant sliten
Veckans Citat: "Varför då?" - Christian Patsouras 7/1-07
Veckans Film: Bortspolad
Veckans Låt: Fairytale Gone Bad - Sunrise Avenue
Veckans Bajen: Försäsongen är på väg att börja!


Ja det har då gått ännu en vecka i rasande tempo och lovet är så gott som slut. Men den sista veckan har faktiskt varit riktigt händelserik. Det har väl i och för sig inte hänt någonting riktigt stort men jag har varit igång rätt mycket så det finns lite att snacka om. Nåt jag också kommer att göra. NU!

Kaoset kring nyårsafton gjorde att mitt sovschema vändes upp och ner helt och hållet och jag har sovit helt sjuka tider hela veckan. Kan bli problem när jag ska tillbaka till plugget imorgon men det får man fan ta.

Årets första dag ägnade jag mest åt att ta det lugnt och bara ha det bra. Jag var fortfarande för sliten för att orka göra någonting så det blev att jag satt inne och kollade på TV och så. Jag kollade klart på Prison Break också så nu vet jag inte vad jag ska ägna nätterna åt.

Tisdagsförmiddagen försvann helt när jag befann mig i drömmarnas värld och sov en underbar sömn. På kvällen däremot var det dags att smälla upp alla sina små pyrotekniska prylar. Jag, Anton, Thomaz och Victor tog därför en runda runt Runby och lät tändaren tala. Vi smällde säkert upp trehundra stubiner den kvällen. Det var riktigt roligt. Thomaz eldade upp en liten blomma med en bengalisk eld och vi smällde av en tårta inuti en gul sandlåda (Sandbox menar jag. Förlåt mig Anton). Viktor fick även krut i ögonen och trodde att han blivit blind men han överlevde det också. När vi sedan var på väg tillbaka hem gick vi förbi dagiset där en felriktad miniraket utvecklade sig till ett krig. Jag och Victor hade kanske hundra miniraketer var så vi stod på varsin sida av uteplatsen och kastade minirakter på varandra. De flög iväg lite överallt och man fick akta sig så att man inte blev träffad. Såklart var jag så överlägsen så att Victor behövde hjälp av Anton för att överhuvudtaget hinna få iväg någon raket innan det var dags att ducka eller så.

Jag gick sedan hem en stund men drog sen till Thomaz och kollade Jackass 2. Sen drog vi till Anton och lirade Buzz Sport. Tyvärr va Anton snäppet vassare och vann. Men jag gräver ju inte ner mig för en liten förlust. Jag drog istället hem och underhöll mig själv i några timmar. Sen vart det sängen. Skulle upp tidigt nästa morgon (Okej 12 är inte tidigt egentligen men för mig är det en mardröm).

Anledningen till att gå upp så tidigt var för att det nu hade blivit dags att göra av med sina presentkort man fått i julklapp. Så jag satte mig på tåget mot stan som jag gjort så otroligt många gånger. Jag mötte upp en liten förvirrad Flemman i Sollentuna och Sebbe och Tobbe i Helenelund. Vi åkte sen in till Centralen och började knalla bort mot Drottninggatan. Första stoppet tänkte jag skulle bli Stadium. Behövde nya fotbollsskor till korpensäsongen. Men vid första bästa Stadium fanns det inte en enda modell som kändes bra för mig. Jag kallar mig inte kräsen men lite bättre modeller än vad som fanns där kräver jag. Vi gick sen vidare och in i Derbyshopen. Vi kollade väl mest runt. Härlig affär det där. Sen hittade vi ett annat Stadium och här hittade jag ett para fina skor men såklart så finns inte min storlek. Det var bara att knalla vidare. Vid tredje försöket får jag äntligen tag i mina skor. Ett par Umbro blev det. Svarta med lite guld eller vad det nu är för färg. Snygga var dom och nu är jag redo för att utmana Usman på den interna skytteligatiteln.

Vi gick sen ner i Sergelgången och upp i Gallerian men fortsatte sen ner mot Stureplan och gick in på Sturegallerian eller var den nu heter. Där ligger ju Sveriges största MQ-butik och jag hade ju presentkort på just MQ så varför inte shoppa loss i den största butiken. Det tog sen ett bra tag innan jag hittat det jag vill och Tobbe började hänga med huvudet. Anders blev min personliga galge och skötte sitt jobb utmärkt. Det blev till slut två tröjor och jag var nöjd för dagen. Det började nu verkligen bli dags för mat så vi drog bort till Kungshallen. Jag valde en kycklingfilétallrik med pommes och vitlökssås och va ruskigt gott det va. Flemman var ju såklart tvungen att härma mig till punkt och pricka men det gjorde inte så mycket.

Efter maten så jag Anders en tröja men det tog ett tag innan han hittade någon passande. På JC fick han till slut tag i en riktigt fin tröja och vi kunde nu åkte hem, nöjda med vad vi åstadkommit. Vi snackade om att vi skulle till Tobbe och kolla på film lite senare men jag hade ju bestämt att jag skulle äta hos min mormor (Det va ju onsdag) så jag fick åka ända ut till Väsby, Äta(fast jag fortfarande kände mig mätt efter kycklingen) och sen sätta mig på tåget tillbaka till Sollentuna. När jag kom fram fick jag sedan ensam stå och vänta i kylan på bussen som vägrade komma. Tobbe gav mig hopp att Anders skulle åka med den bussen men när den äntligen kom så syntes inte Anders till. Så ytterligare en resa fick jag göra på egen hand och när jag klev av i Töjnans yttersta kretsar så får an se Anders glida ur en bil. Så typiskt men eftersom det va Anders tänkte jag inte bli sur. Vi gick sen till Tobbe och upp på hans vind som jag gillar mer för varje gång. Det är så mysigt på nåt sätt. Sebbe anlände också och vi satte på Torkel I Knipa. Det va ett tag sen jag såg den filmen men fyfan va bra den är. Så underbart klockren.

Sebbe visade sen Tobbe och mig något Torrentprogram men jag som aldrig gett såna sidor någon ärlig chans lyssnade väl mest på ena örat. Nej istället satte vi igång PS2 och lirade lite PES6. Det hann bara bli en match var men jag måste ha gjort årets mål. Willy Sagnol kommer in från högerkanten, Drar förbi två spelare och dunkar den stolpe in vid krysset. MÄKTIGT!

Sen var det dags att röra sig hemåt. Anders buss från Helenelund skulle inte gå förrän om en kvart så han väntade med mig på perrongen. När jag sen kommit på tåget så ringde han upp mig för att berätta om några klantiga människor som halkat på väg in i tåget. Det blev starten på en tävling. Vem skulle hinna hem först? Det mest logiska borde väl ändå va att Anders skulle kamma hem det här lätt. Han bor ju liksom i kretsarna. Jag måste ta mig långt ut på landet till Väsby liksom.

Men tävlingen vart fruktansvärd jämn och det skiljde sekunder till slut. Men jag stod som segrare och jublade för mig själv i vardagsrummet. Jag ägnade sedan resten av kvällen (natten) till att fixa lite med torrentsprogrammet men kom inte så långt.

Torsdagen blev en sjuhelvetes sovardag. Vaknade vid 17:30 utan att ha vaknat en enda gång under hela dan. Sjukt måste jag säga men jag antar att jag behövde det. Det tog väl ett tag innan jag vaknade till liv i kroppen också men sen vart det till att träffa Boysen.

Vi träffades vid Sibylla strax innan stängningsdags och jag skulle som vanligt ta en Tunnbrödrulle. Men självklart var moset slut så jag fick ta en Super Meal istället. Det var väl inte sämre det i och för sig så vi knallade tillbaka till Anton. Vi kollade på någon gammal svensk film om någon familj som ska ut på husvagnssemester. Helt otroligt va sjuka en del filmer är. Sen vart det en omgång Buzz och nu fick jag äntligen vinna. Jag slog även nytt poängrekord till Antons stora fasa. Klockan började bli mycket så jag gick hem igen för att kolla någon film jag tankat ner under kvällen men jag lyckades aldrig få ordning på skiten. Fick ju reda på saker och ting senare av Tobbe och några Internetguider hur jag skulle göra för att se filmerna men den natten blev det inget.

Dagarna man får sova ut är underbara men dom dagarna infinner sig inte jämt. I fredags gick jag upp ganska tidigt för att åka med pappa ut till Arlanda och hämta min kära syster som varit "Down Under" i tre veckor. Härligt för henne säkert men på vägen ner så försvann hennes väska vid någon av mellanlandningarna. Och hon fick inte tillbaka den på hela resan. Så hon fick köpa en ny väska och nya kläder och sånt där nere. Sen nu på Arlanda får hon reda på att hennes väska är kvar i Frankrike. Egentligen kan jag bara garva. Vadå maximal otur. Men den andra väskan kom med nästa plan på kvällen så det va lugnt.

Vi körde sedan in till stan och till globen där Ellis kunde handla lite underkläder (tills väskan kom hem igen, hon visste inte exakt när den skulle komma). Sen körde vi hem henne. Sen fortsatte vi in till Söder där vi skulle köpa Bajens års-dvd. Pappa som inte var tillräckligt uppmärksam hamnade ett tag i en bussfil och hade inte en chans att rätta till sitt misstag. När han sedan svängde in på Hornsgatan så stod snuten där och gav han en böteslapp på 1000 kronor. Kanske inte så roligt för min kära far men han får skylla sig lite själv när han är så klantig.

Vi fick i alla fall tag i den dvd vi skulle ha så vi styrde nu bilen mot Jakobsberg där mamma jobbar. Det gick väl inte så bra att hitta rätt väg till en början men sen så. Sen gick det undan. Väl i "Jakan" så blev det käk. Burger King stod på menyn och jag började nästan vänja mig med att käka ute.

Mamma slutade och vi åkte och handlade lite böcker för mitt presentkort. Sen åkte vi hem igen. Men jag var inte hemma alltför länge för sedan åkte jag in, som den vän jag är, till centralen för att möta Crille när han kom hem från Skåne. Han var sig lik och vi gick och handlade lite gott på Konsum. Där såg vi förövrigt en fett läskig snubbe som börja skrika om att alla invandrare skulle avrättas. Sjuka människor det finns egentligen. Jag och crille åkte sen hem och tittade på Bajen-dvd och sen gick han hem och jag var ensam igen. I alla fall för en stund. För sen så började jag snacka med Jenny och Boffe på msn. Vi hade typ videokonversation (förutom att jag inte hade någon cam och min mic låg typ under datorn. Men det var lite roligt faktiskt. Och nu när jag då fick den efterlängtade hjälpen med mina filmer så kunde jag luta mig tillbaka och kolla på Bortspolad. Vilken film! Hur kan en tecknad film vara så bra. Så klockren humor och så roliga kommentarer. Sen vart det sängen ett tag.

Men någon gång på förmiddagen blev jag väckt av Crille som såklart var pigg eftersom han vart upp sen länge. Han skulle komma över om en stund så det va ju kul. Sen helt plötsligt ringer Jenny mig. Jag vart helt chockad. Det är lite roligt det där. Jag pratade med henne på msn första gången för två dar sen och så ringer hon mig bara sådär. Men det va lite roligt att snacka med henne även om jag var halvt sovande.

Christian kom och vi gjorde väl lite allt möjligt. Kollade på TV och spelade PES. Käkade gjorde vi väl också någon gång däremellan men annars vare typ samma sak hela tiden. Vi hade bestämt oss för att sitta uppe till 05:00 för att se förändringsrapporten i Väsbyligan. Framåt kvällskvisten bjöd vi in Ludde, Thomaz och Victor så att vi kunde se en film. Det blev Texas Chainsaw Massacre: The Beginning. Aj Aj Aj. Så psykisk film. Ligga ruggig som den vanliga och man blir fan lite knäpp i huvudet av dom filmerna.

Det blev även en film till. American Pie 5 men den var väl ingen höjdare. Victor och Thomaz drog hem men Ludde stannade kvar med oss och väntade. Då ringer Jenny mig igen och jag står och fryser på balkongen medan jag pratar med henne. Men lika trevligt den här gången. Sen började jag prata med henne på msn istället samtidigt som vi visad Ludde alla fantastiska Bajen-mål under säsongen.

Sen blev det film igen. Talladega Nights stod på schemat men vi lyckade aldrig komma in i filmen. Crille satt och halvsov och jag var fortfarande distraherad av Jennys msn-ruta.

Sen blev klockan då äntligen fem och dags för förändringsrapporterna. Luddes var riktigt bra och jag var riktigt nöjd med min egen. Crilles var väl sådär men han fick i alla fall stå för veckans kommentar. Valentin Halme av alla spelare gick upp till en 6:a och när jag meddelade han så kom svaret blixtsnabbt: VARFÖR DÅ? Haha ja du det kan man undra.

Crille slocknade sen ordentligt men jag och Ludde satt på en rulle till. Nu fick det bli Bortspolad och den var lika rolig idag igen. Hur kan man komma på så sjuka grejer som att Elvispar fungerar som vattenscootrar för råttor. Sen helt plötsligt glider Pappa upp. Oj va klockan så mycket. Pappa gick och handlade frukost åt oss och efter ett fralla blev det ännu en film. Vi fortsatte på den inslagna vägen med tecknade filmer och såg Hajar som Hajar. Jag som sett den ett antal gånger klarade precis se klart den innan jag slocknade.

Jag sov sen i tre timmar. Vaknade lite omtumlad. Efter ett tag fick jag upp dom andra och vi gick och åt en pizza på Ullis. Va underbart god den pizzan va. Sen gick alla hem till var och en. Jag tog ett varmt bad och så. Ellis var hos mig så datorn va inte ledig på ett tag. Men jag kollade lite på Barcelona-matchen. Ellis drog och jag kunde äntligen få datorn igen. Såklart började jag snacka med Jenny igen. Jag har känt henne (eller snarare hennes röst och msn-ruta) i 2 dar men redan så tycker jag hon är så underbart härlig. Vi snackade sedan i telefon ett tag och avslutade allt på msn. Det vart ett långt avslut för övrigt då hon aldrig klarade av att logga ut. Till slut så blev det ändå så och vi fortsatte prata lite via Sms.

Det är förövrigt spikat att några tjejer från Skåne kommer hit på deras sportlov. Jenny, Jossan, Sandra och Sofie. Jossan lär väl bo hos Crille men dom andra ska tydligen bo hos mig. Det lär bli lite trångt, Speciellt på natten men det får man ta. Det är ju kul att ha dom här.

Men nu måste jag nog ta och sluta skriva. Skolan börjar ju imorron och lite sömn måste jag få i mig. Hoppas alla hade ett trevligt jullov. Det hade i alla fall jag!

PEACE!

2006 är nu slut och det är dags för den sista "veckan som gått" för det här året.

Veckans Lista!

Veckans Happening: Nyårsafton, Vad annars?
Veckans Bästa: Nyårskvällen med alla roliga människor
Veckans Sämsta: Den griniga busschauffören
Veckans Jobbigaste: Att jag varit halvt sjuk hela veckan. Är rätt sliten vid det här laget.
Veckans Citat: "Men det är en kaktus ditt jävla dumhuvud!" - Ludde Zetterman 31/12-06
Veckans Film: The Prestige
Veckans Låt: Samba de Janeiro - DJ Tora
Veckans Bajen: Storsatsningar i Bandy och Hockeyn. Tyst kring spelarrykten.

Ja det va nu en vecka sen julafton och vid det här laget har jag hunnit testa de flesta av mina julklappar. Det har blivit rätt mycket spelande med bland annat Pro Evolution 6. Så det har blivit många timmar framför dataskärmen den här veckan. Men lite har jag nog hunnit med att göra i alla fall.

Jag spelade till exempel lite hockey på Sollentunavallen. Det var skönt att testa grillerna igen. Kändes väl lite ovant i början men efter ett tag kom jag igång och då gick det undan. Men efter ett tag så började värka i fötterna så man orkade inte riktigt gå för fullt. Men en trevlig förmiddag på isen var det i alla fall.

Sen i fredags så var det dags för bio igen. Valet a film var enkelt. The Prestige verkade vara riktigt bra så den fick det bli. Problemet var att det enda stället där vi kunde få tag i platser var i Heron City. Men vi bangade ju inte ur för det. Vi satte oss på tåget in till stan och bytte sen till tunnelbanan mot Norsborg. I Liljeholmen skulle vi sen byta till buss men när vi hade gått av så visade det sig att bussarna slutade gå vid sju och vi var där kvart över eller nåt sånt. Det enda sättet vi nu skulle komma till Heron City var att hoppa på nästa tunnelbana och åka ut till Skärholmen och ta en buss därifrån, vilket vi såklart gjorde. På tunnelbanan så garvade vi åt en tjej som tydligen inte fattade att man ska prata i sitt headset och inte som om personen hon pratade med satt i andra delen av vagnen. Väl i Skärholmen så hade vi först lite problem att hitta bussarna men till slut så kom vi rätt och tog en buss till Kungens Kurva.

Vi hämtade ut våra biljetter och spanade in detta köpcentrum. Jag måste säga att stället är rätt ballt. Jag minns från när det va nybyggt att det va lite annorlunda och det va precis va det va. Det enda negativa var väl den irriterande fontänen i mitten som bara va allmänt ful. Nej istället tog vi de upplysta rulltrapporna upp några etager och käkade på Donken. Jag själv fick ett litet återfall och käkade min gamla klassiska meny med fyra hamburgare. Varför vet jag inte men gott var det, det kan jag lova. Sen åkte vi ner igen och handlade lite smått och gott på Willys. Sen bar det av uppåt igen till toppen av byggnaden där bion låg. 18 salonger e rätt grymt och ibland undrar jag faktiskt hur man får plats med så många salonger. Våran salong var förövrigt skön. Det var huvudstöd och stort benutrymme. Flera gånger bättre än till exempelvis Kista

Filmen vi såg var förövrigt rätt skön precis som väntat. Jag kanske va ensam om att tycka det bland Boysen men jag tyckte den va lite cool på nåt sätt. Oväntat slut och jag hörde någonstans att förklaringen i slutet som är lite övernaturligt egentligen är helt logiskt. Man ska gå ut från biografen och tro att man sett ren magi men egentligen har allt en helt normal förklaring. Så jag får väl se den igen någon gång och försöka lista ut hur det ska va egentligen.

Vi åkte sedan hem igen och ska jag va helt ärlig så kändes det inte som at det tog så lång tid. Det var rätt kul att åka till ett ställe där man inte är så ofta. Ett litet äventyr med andra ord. Trevligt!

Men veckans stora kväll var ju gårdagens nyårskväll. Jag som valde att stanna hemma från Skåne för att jag ville va med Boysen var först lite skeptisk. Alla skulle dricka och jag hade varken lust eller material till det. Jag tänkte ett tag va med Tobbe och dom istället men till slut så kunde jag inte dissa Boysen. Boysen är liksom nummer ett.

Jag drog till Thomaz vid halv tio eller nåt sådant och så satt vi där och snackade ett tag. Thomaz farsa var med i firandet och var ganska underhållande där ett tag. Thomaz tjej (före detta kanske, jag vet inte) och hennes kompis kom dit också och stod i fönstret och hetsade lite. En av tjejerna stack in handen genom fönstret och tog tag i en kaktus och gjorde såklart illa sig. Men hon verkade inte fatta vad som hade hänt utan stoppade in handen igen och undrade högljutt va det va hon höll i. Ludde var då snabb med kommentaren som då är veckans citat.

Sen efter ett tag var det dags att börja röra på sig. Vi skulle med någon buss till Grimsta så vi började knata ner mot station. Vid det här laget började berusningen infinna sig i gänget men det gjorde inget. Det är ju bara nyår en gång om året. Jag själv var väl den enda som var spik nykter och vid det laget så hade jag ingen tanke på att ändra mitt tillstånd.

I tunneln under järnvägen drog jag iväg en miniraket och det vart en jävla smäll. Det dånade rätt rejält men även lite smällar hör till nyår. Vi tog sedan bussen bort till Nordanvägen och knallade bort till Breddenskolan där vi hade hört att folk skulle vara. Men när vi kom dit var det helt öde. Efter ett tag fick vi då veta att folket var vid Bippen så det var bara att börja promenera igen. Tolvslaget närmade sig och fortfarande var vi långt ifrån både raketer och människor. Det såg ut som om kvällen skulle gå mot ett misslyckande men minuter före årsskiftet så hittade vi en stor klunga folk. Det blev starten på den riktiga kvällen. Jag vet inte hur många människor jag knappt känner som kom och kramade mig och det va en allmänt underbar stämning. Vissa hade även roligt med raketer genom att spränga brevlådor och skjuta av dom mitt i skogen. Jag själv valsade runt där och snackade med de flesta. Jag blev sen fruktansvärt törstig och det enda som fanns tillgängligt var ju då öl. Så trots att öl inte riktig är min grej så började ´jag halsa för fullt. Och eftersom jag inte är så van med alkohol och ölen dessutom var 7,2% så tog det inte många burkar innan det hade slagit till på mig också. Men som sagt. Nyår är det en gång om året och jag hade jävligt kul.

Men efter någon timme där borta så började det bli dags att dra vidare. Vi försökte väl till en början hitta någon fest men efter ett tag kändes det lönlöst. Vi började då snacka med några Runby-tjejer och så började vi dra hos hem mot Runby igen för att kanske röja runt lite där. Men bussen gick ju en bit därifrån så vi fick börja promenera igen. Men nu när man va lite på lyset så gick ju allt mycket lättare. Bussresan var riktigt rolig. Jag kommer ihåg att jag satt och garvade med Victor om allt möjligt. Anton och Thomaz gick av någonstans och drog vidare med några andra. Två stationer senare så var det tydligen för högljutt på bussen så vid Lindhemsvägen fick vi alla gå av. Tjejerna tog tydligen en taxi därifrån och dissade oss. Vi började knalla hem istället. Den här promenaden var väl kvällens roligaste. Jag bekände för Elias att jag var livrädd för honom för några år sen och jag snackade med Ludde om gud vet vad.

Vi mötte sen Pouian och Rickard på Centralvägen. Kul att träffa på dom också. Sen när vi va tillbaka i Runby så skulle Rickard va lite busig och smälla en Airshot i tidningsbox. Tyvärr så åkte polisen förbi precis då och åkte efter honom. Blev väl inte ett alltför roligt slut på hans kväll. Detta gjorde också att vi splittrades lite så när vi kommit upp för backen så gick jag hem till mig. Jag snackade ett tag med mamma och gick sen och la mig. Men än var inte natten slut. Vid sjutiden ringde Tobbe och frågade om han och Flemman fick komma till mig ett tag. Jag var till en början tveksam men när jag vart pigg efter samtalet så ändrade jag mig. Så dom kom alltså hit och vad gjorde vi. Jo vi promenerade. Fan mina ben mår inte alltför bra idag kan jag säga. Det blev mycket gående under natten.

Vi gick till Statoil och tillbaka medan vi gick igenom händelserna under kvällen och det visade sig att dom hade varit lite överallt. Efter två timmar åkte dom hem igen och jag drog hem för att sova igen.

Vid fyra vaknade jag igen då Thomaz ringde och sa att det skulle bli en liten återhämtningspizza på Ullis så där satt vi då i drygt en timme och pratade om allt som hänt under natten och det var en del sjuka berättelser som kom upp.

Ja min nyårskväll var allt annat än misslyckad och att få uppleva den med Boysen var det bästa. Jävlar vad kul man har med dom grabbarna. Fruktansvärt kul. Det blev liksom en perfekt avslutning på ett perfekt år och nu är jag taggad på vad det här året kan innehålla.

2007, Here I Come!

PEACE!