Avgå!
Jag blir så jävla trött på undanflykter.
Jag blir så otroligt irriterad över att bli blåst på en upplevelse.
Jag sitter på min lediga dag och är arg på någon jag inte behöver bry mig om.
Fy fan!
Tjalalalala!
Annars ser det tungt ut för Bajen, Men en sån här helg går det ändå inte riktigt att vara ledsen. Vi hade ju i alla fall tur med vädret. Och Änglarnas förnedring av Aporna är den känlsan man faktiskt har i minne av den här påsken. Men nog snackat. På torsdag skickar vi Håjeff till Danmark en gång för alla (även om jag såklart vet att gröthalsarna vinner med 5-1)
Frustration genom ironi. Även denna dag har ett ansikte!
PEACE!
Happy E!
Allsvenskan är igång igen och oj vad man njuter. Det spelar helt ärligt ingen roll hur mycket underbara och nästintill perfekta fotbollsmatcher man får se under vintern. För när Allsvenskan är tillbaka slår det allt annat i fotbollsväg. Så är det bara. Det är långt ifrån kvaliteten på spelet som vinner, utan känslan och passionen. Fan va jag älskar April!
Och vår stormning av Borås va ju bara så fruktansvärt underbar att man får ståpäls bara man tänker på det. Samlingen på stora torget är ett minne för livet och det va inte så dumt att sitta i solen mitt i en av Sveriges i vanligaste fall tråkigaste städer och få höra Bajensångerna ljuda från alla hörn och kanter. Vi gjorde Borås till Södermalm för en dag och ingen kan komma och säga att nåt annat än Bajen Fans ägde den lilla hålan. Förövrigt var ju marschen rätt grym också men man undrar ju vad polisen gjorde som inte omdirigerade trafiken. Fan det va ju en hel del landsortskärrningar som skrämdes från vettet när vi dundrade fram över gatorna med våra sånger och våra eldar. Nej det va en upplevelse utöver det vanliga. Och jag kan inte säga nåt annat än att jag bara älskar bortamatcher!
Att sitta vid en kolonilott på en onsdag och supa till eller inte heller något som hör till vanligheterna. Men det är lite det Runby Front står för. Vi gör allt som ingen annan gör. När folk vaknar en lördagsförmiddag, då sitter vi redan och förar. När folk äter en trevlig middag är vi redan på väg in till stan. När folk börjar öppna de första ölen sitter vi redan redlösa på en sjaskig krog någonstans i innerstan och näre stället börjar fyllas med folk, då är vi redan utslängda och på väg hem. Men iv är Runby Front och vi trivs med det. Och på tal om den där onsdagskvällen vid kolonilotten kan jag bara säga att ni ska fråga Viktor hru det gick. HAHA!
Djurgårn åker ur i år!
På torsdag är det dags för nästa bortaresa. Då intar vi Henkeborg istället och fast att jag förstår att det inte kommer bli samma drag som i Borås så är jag grymt taggad på en till bortaresa. Och förhoppningsvis så får man träffa skånebrudarna också vilket inte är helt fel. Men vi får se hur det blir med den saken. När det gäller matchen så har jag som vanligt inga som helst förväntningar. Allt annat än seger för Helsingborg är positivt. Framåt Bajen!
Och givetvis får man inte glömma hemmapremiären imorn och med det här vädret kan man ju inte annat än njuta. Förs någon bira eller två på medis. Sen ryktas det ju om marsch till Söderstadion och där kör vi igång som vanligt. Just idag är jag stark!
Nu blir det påsklunch/middag. Sen blir det Runby Front för hela slanten ikväll. Rapporter kanske kommer imorgon. Men bara om jag minns nåt att rapportera. Det jag däremot inte glömmer från denna dag är siffrorna 6-0. Kommentarer överflödiga.
GLAD PÅSK!
PEACE!
Where do you wanna be, when the hell breaks loose?
Jag har fallit tillbaka in i min HP-hysteri. Läste ut sista boken för någon dag sen (för andra gången) och har den senaste veckan kollat igenom alla filmer. Och om lite drygt hundra dagar är det dags för nästa film. Jag börjar bli sjukligt taggad (fast såklart inte mer än taggningen till Borås!). Träffade herr Jogs Flash idag också som tydligen hade ännu bättre koll på huyr långt det va kvar så det gillar vi. Längst fram på balkongen på Rigoletto som vanligt va?
Orkar inte dräpa ett långt inlägg idag utan samlar bara lite tankar och funderingar. Får bli så. Tydligen är det bara en sån kväll. Och börjar jag skriva långt nu blir jag inte klar föränn imorn bitti och vill gärna sova innan jag går till jobbet liksom.
Måste säga att solens sken är så underbart, speciellt när man får snöra på sig fotbollskorna och avnjuta en lättare träning på Hipens gröna matta. Det var ju till och med nästan för varmt där ett tag. Men underbart va ordet.
Men som vanligt taggar vi för stormning. Kaos i Borås är det enda som gäller. Nu kör vi!
PEACE!
Huh?
Varför har jag ingen lust att uppdatera?
Varför är jag så otroligt trött när jag ändå sovit bra de senaste nätterna?
Varför är det så drygt att jobba 11-20 fast 10-19 är så otroligt chill?
Varför njuter jag av tanken att ha sovmorgon imorn, när jag vet att det byter att jag stannar uppe längre ikväll?
Varför känner jag att min självkänsla skrapar i botten?
Varför gjorde jag av med 700:- på Lejonbacken i lördags?
Varför skriver jag detta inlägg?
Varför längtar jag så mycket efter någonting som ligger så långt fram i tiden, istället för att njuta av det som finns just nu?
Varför har Hammarby inget anfall?
Varför blir jag så otroligt glad av solen, när jag ändå spenderar dagens ljus i sängen eller på jobbet?
Varför blir jag anonymt hotad av någon eller några från Flempan och Skärholmen?
Varför längtar jag efter närhet, när jag egentligen känner mig mer fri än någonsin?
Varför ska vi spela en match i veckan i Väsbyligan denna säsong?
Varför känns det som att hundra spänn inte är värt någonting bara för att man frontar syltburkar?
Varför har jag inte haft en vit helg på över tio veckor?
Varför är det redan April? (Det va ju nyår förra veckan)
Varför fungerar inte Bajenfans forum?
Varför är mitt rum så ostädat?
Varför är ölförråd helt uttömt?
Varför har det legat en oöppnad gott&blandat-påse på mitt skrivbord i snart en vecka?
Varför är det bara 4 spelare som signat för Snappers detta år?
Varför saknar jag Rudbeck?
Varför "vann" Gurkan "SVB" när Patrik var så mycket sämre?
Varför är det otroligt nostalgist att Robinson är tillbaka?
Varför spelar Häcken i allsvenskan?
Varför tror jag inte på fem öre att Sverige tar sig till Sydafrika?
Varför är Monday James så otroligt ball?
Varför måste jag känna mig som en gammal gubbe i ryggen?
Varför "hoffar" jag aldrig någon längre?
Varför är Ludde ständigt en general?
Varför är jag så sjuuuuuuuukt taggad på att resa?
Varför reser jag inte?
Varför åkte vi in så otroligt tidigt i lördags?
Varför rev jag sönder mina chinos förra helgen?
Varför vill jag flytta tillbaka tiden nästan exakt ett år?
Varför fortsätter jag skriva när jag inte kommer på något mer än skit?
Varför sluta?
Varför ens ha en anledning?
Nej, för många frågor och för få svar. Jag orkar inte reda ut allt just nu. Det enda jag med säkerhet vet är att på Lördag stormar vi Borås. Och helgen efter det kommer jag hem igen. Vi syns väl på medis?
Peace!
Bland skvaller och nostalgi
VECKANS LISTA!
Veckans Happening: Sista omgången i Tips-SM
Veckans Bästa: DVPM i Slutspel!!!
Veckans Sämsta: 3-8 är väl egentligen aldrig godkänt...
Veckans Jobbigaste: Förkyld från och till, aldrigt roligt.
Veckans Låt: Show Me Heaven - Lili & Susie
Veckans TV/Film: Djungelboken
Veckans Youtube: Legend!
Veckans Kommentar: "Den stora krisen va ju i Norrort..." - Trög Polis 5/3-09
Veckans Hjälte: Tobias Eriksson - Fick ju umgås lite mer med dig denna vecka, det är aldrig fel!
Bubblare: Patrik Kvistrum & Martin Stockeld
Oj har en vecka gått redan? Det har tamejfam gått undan kan jag säga för jag känner verkligen nästan som att det va igår jag skrev senast. Men samtidigt ska man väl inte klaga för det är väl på något sätt ett bevis på att man har haft roligt. Och om inte annat så är det ju skönt för då kommer sommaren snabbare. För finns det något jag verkligen är trött på nu så är det detta otroligt dystra och tråkiga vädret. Visserligen försöker jag hålla mig inomhus så mycket det bara går. Men bara genom att titta ut genom fönstret ger en ju en släng av depression. Men det ska väl i så fall vara det enda för till skillnad från förra veckans humördipp så har jag faktiskt varit ganska taggad igen den här veckan. Så kanske behövde jag bara en liten inre motgång där för att kunna se ljust på allting igen. Eller är det rentav för att det funnits en hel del den här veckan som faktiskt lyft upp min tillvaro?
En grej har ju i alla fall med jobbet att göra. Det har nämligen snackats en hel del där nere på bygget om att vi ska få nya tider och så. Jag har väl egentligen inte tänkt så mycket på det, men välkomnar alltid lite förnyelse. Men så i tisdags satt jag en stund med chefen och pratade om mitt schema och hur vi skulle ändra det och allt och jag måste ju säga att jag är rätt nöjd med hur det blev.
Jag vet ju inte om jag skrivit så mycket om det men jag vet att jag tjatat mycket om mina dryga tisdagar där jag i nio timmar (okej minus lunchen då) bara plockar upp kolonialvarorna. Även om jag lärt mig uppskatta det mer nu på senare tid så är det fortfarande den tråkigaste tiden jag har. Men nu med det nya schemat betyder det att dom försvinner helt. Jag är alltså i fortsättningen ledig varje tisdag vilket jag verkligen inte har något emot. Men eftersom jag inte vill förlora en massa pengar så bad jag om att få någon annan tid och då löste vi det genom att sätta in mig varannan söndag istället. Så från och med om typ två-tre veckor kommer jag jobba både lördag och söndag varannan helg men fortfarande vara ledig de andra helgerna. Och om jag ändå jobbar helg har jag inget större emot att jobba båda dagarna, för en ledig söndag är oftast ganska meningslösa eftersom man ändå mest har ångest inför måndagen.
Men det bästa med söndagarna är att jag bara jobbar 7 timmars-pass. Det hela gör ju att sammanlagt går jag ner 22 timmar i arbete, men förlorar bara 6 timmars lön. Så visst är jag glad över det nya schemat. Det gör också att jag enklare kan stå ut min jobbiga 11-20-tid på måndagar eftersom jag är ledig på tisdagar. Dessutom kommer jag aldrig jobba mer än fyra dagar i sträck vilket också är underbart. Och dom helgerna jag är ledig slutar jag redan vid fyra på fredagen vilket kryddar helgens ledighet ännu mer. Så ni kanske får stå ut med att jag varannan helg är lite osocial, men å andra sidan har ju inte jobbet hindrat mig från att dra ut eller göra någonting förut så det lär det ju inte göra nu heller. Nej jag är nöjd helt enkelt. Och tar jag bara ett enda extrapass i månaden, någon tisdag eller så kommer jag ju inte gå ner i lön heller. Perfekt!
Men vad har hänt annars då? Jo jag tog en liten roadtrip med Tobbe i torsdags. Vet inte riktigt hur vi körde men vi hamnade efter ett tag i Västerort där det helt plötsligt va ett stort pådrag med blåljus. Både ambulanser och polisbilar körde som galningar (eller ja, egentligen inte) så vi körde naturligtvis efter för att se vad som hänt. Men inne på någon liten gata va det avspärrat och en polis vinkade åt oss att vända. Så vi fick aldrig se det roliga på nära håll men det var i alla fall spännande på vägen. Annars körde vi mest runt utan mål medan vi lyssnade på en massa disneysånger. Eftersom nästan alla var på engelska va det svårt att känna igen dom men vi försökte i alla fall lista ut vilken film det kom ifrån. Det gick väl sådär men det var i alla fall väldigt nostalgiskt när det väl kom en låt man kände igen. Det fick i alla fall mig att bli sjukt taggad på disneyfilmer och sen dess så brinner jag inombords för att kasta mig tillbaka till tiden då disneyfilmer gjorde ens vardag. Så när jag skjutsat hem Tobbe så drog jag direkt hem och började söka bland disneys alla klassiker.
Det fick då bli Djungelboken och fast jag många gånger de senaste åren tänkt att jag ska se den har det aldrig blivit av. Jag ångrar det lite nu för oj va härligt det va. Jag satt med ett stort leende på läpparna genom hela filmen och när elefanterna gör sin marsch-entré kunde jag inte låta bli att stampa med i takten. Nej det var sannerligen en nostalgisk upplevelse som direkt gav mersmak. Så sen dess har jag tankat Disneyfilmer i rasande takt. Plöjde igenom Ringaren i Notre Dame och Basil Mus nu i helgen och hade gärnat velat fortsätta om det inte var för det stundande disneymaraton vi ska ha nu till helgen. Så jag får försöka hålla mig undan även om jag måste erkänna att det är jävligt tufft.
Fredag har ju betytt utgång eller någon annan typ av festlighet ungefär ända sen nyår så tanken var ju den här helgen att ta det riktigt lugnt. Dels med tanke på att det kanske blivit lite mycket nu ett tag och dels för att jag jobbade sent i fredags och tidigt i lördags. Men dom planerna grusades ju helt när Thomaz hetsade på mig att följa med till Fabben. Tackade ju förvisso nej till en början men när jag rörde mig hemåt från jobbet så började taggningen pulsera i blodet. Så efter en snabb dusch bar det iväg till Thomaz med en påse full med öl (nej Criffä, kan inte skriva ååeeåål, bloggen är för seriös). Väl där blev det Guitar Hero nån timme sådär. Jag koncentrerade mig väl i och för sig mest på ölen och sällskapet men det va inte fy skam det heller. Hela Runby Front var ju samlade så det tackar man aldrig nej till. Även den gamle räven Tim Garding hade dykt upp så det här lutade åt en riktigt trevligt kväll. Och bättre blev det...
För trots att vi var tvugna att sakta ner på gångtempot under promenaden ner till byn då Thomaz glömt sin plånbok så lyckades vi inta Fabben vid tiotiden. Jag tyckte redan innan att det va aningen för tidigt och det märkte man ju på plats att jag inte hade så fel. Det va nästintill dött därnere. Men det gjorde ju ingenting. Väsbybo som man är vet man ju att folket alltid kommer sent till Fabben. Så är det ju bara. Men vi intog i alla fall det bästa bordet och började klunka öl för fulla muggar. Anton hade raggat dit två pokerkompisar som var på besök från olika delar av landet. En grabb från skövde som hela kvällen envisades om att bjuda på öl vilket man inte har något emot. Och en grabb från Sundsvall som var jävligt skön om jag får uttrycka mig så. Han höll i och för sig en ganska låg profil i början men sen vart det fart på honom och han hetsade hela tiden om att vi skulle upp på dansgolvet och ragga. Lägg då till att han enligt egen utsago redan hade en flickvän uppe i Norrland. Men så är det väl antar jag.
Folket strömmade till och man fick träffa en hel del kända profiler under kvällens gång. Jag kan inte heller minnas att jag överhuvudtaget någon gång satt utan minst en öl framför mig, och då köpte jag faktiskt bara två själv. Ibland är det kul att leva. Och när stället började bli fullsatt blev det också ett riktigt bra drag. Jag körde som vanligt hårt ute på dansgolvet ju högre promillehalt jag fick i blodet och när jag inte orkade mer tog jag befriande luft på uteplatsen. Och inte heller där var det lugna puckar. Nej jag fick höra en hel del skvaller och jag undrar om inte det va det bästa med kvällen. Nu har jag i alla fall en hel del att gå på när det gäller vissa utvalda profiler och det ska nog bli extra kul på jobbet ett tag framöver. Mer säger jag inte.
Ångesten att jag skulle upp vid 8-tiden gjorde sig påmind och strax efter två valde jag att ensam bege mig hemåt till sängen. Jag sov ändå hyfsat bra och jag var förvånansvärt varken särskilt trött eller bakis när jag traskade iväg till jobbet. Så jag ångrar verkligen inte att jag hakade på ner till Fabben. Dessutom måste man ju passa på när man kan festa loss ordentligt på hemmaplan, och av någon anledning har jag aldrig egentligen haft en dålig kväll därnere. Fast det kan i och för sig och ha med att göra att jag bara är där när dom storsatsar, men vad är felet med det?
Förutom jobbet så var det ju i lördags dags för den sista omgången i Tips-SM och vi hade ju några placeringar att klättra om vi skulle nå den åtråvärda slutspelsplatsen. Men det var tydligen vår vecka när det som bäst behövdes för när det återstod några ynka minuter var vi alla på tvåsiffrigt resultat. Mini till exempel va ett mål ("kom igen nu Huddersfield!") från 13 rätt. Nu rasade det visserligen in några oturliga mål på slutet men vi grejade i alla fall slutspelsplatsen så drömmen om Roma i maj lever kvar i allra högsta grad. Nu väntar en avgörande frågseport som vi valt ut Criffää att delta i. Så vi får hoppas att han pluggar på ordentligt så vi kan packa ner solbrillorna redan på lördag.
Efter matchen plöjde vi igenom Pongo och de 101 dalmatinerna som kryddade på den lyckade lördagen. Tobbe drog sen hem för att ladda inför nattjobbet men vi andra stannade och kollade andra chansen. Jag tror vi va överens om att Star Pilots och Lili & Susie borde gått vidare och att det va ett stort och riktigt obehagligt skämt att Ugglas gjorde det. Men tydligen så vill folk se en irriterande och och läskig morsa som sjunger samma ord 467 gånger på tre minuter i Globen. Vi kunde i alla fall inte göra så mycket åt det och vi var väl rätt så glada ändå. Måsen och Mini rörde sig hemåt och jag gick in till farsan och kollade bilder och tog några öl. Även det var riktigt trevligt. Och man blir ju rätt sugen på att resa när man kollar på alla hans bilder från Thailand, det måste jag ju säga. Men jag får be om ursäkt för att jag plågade dig med att hålla dig vaken till 02 men det får du faktiskt ta, vi hade ju i alla fall det riktigt mysigt.
Söndag. Som vanligt blev det en lååång sovmorgon. Sen var det dags för en liten utflykt med farsan ner på byn och så smånigom till Sollentuna för en måltid på Sams Kebab. Det var ju ett tag sen jag var där och det var chockartat hur mycket det förändrats sen sist. Man kände ju verkligen inte igen sig änr man gick där i gångarna. Men Sams ansisktslyftnig tackar vi för. Kan redan se fram emot när vi slår ihjäl några timmar där framöver. Frysen är ju hemma igen nu så det får fan bli dags snart.
Annars var det ju äntligen match med Snappers igen. Jag var som alltid riktigt spelsugen även om jag kände mig riktigt trött. Och fast jag visste att vi skulle möta till synes ostoppbara F12 så var jag bara så taggad på att sparka boll i den svarta tröjan igen. Nu blev det visserligen en ganska stor förlust (3-8) men det gjorde för min del inte så mycket. Jag är rätt nöjd med min egen insats som jag kryddade med att låta vänsterdojan tala som resulterade i ett snyggt mål. Sen måste man ju ifrågasätta hur vi lyckats låta Donken nicka in en boll, men det får vi ta itu med någon annan gång. Nu är det bara en match kvar mot Snickers Lickers och trots deras täta försvar ska jag göra allt för att penetrera det med skott och passningar, hoppas ni andra i Snappers håller med mig. Det är fan dags att vinna mot dom nu och avsluta snyggt!
Ni får annars ursäkta att bloggen publiceras först nu men jag orkade verkligen inte skriva klart det i söndags kväll. Och igår kväll låg såklart internet nere så det fick till slut bli idag. Hoppas ni som vanligt har överseende med det. Nu väntar CL-mys med några grabbar. Ryktena säger i alla fall att både Tobbe och Frysen kommer och då kan jag inte göra annat än att dra på smilbanden. Annars är jag mest lycklig över att Elfsborg borta blir av. Taggningen stiger så oerhört nu. 4:e April smäller det. Forza Bajen Siempre!
Just det, höll på att glömma att berätta var veckans kommentar kommer ifrån. Det va ju så att jag hängde nere hos Tobbe på macken i onsdags och do mhade tydligen haft lite skummisar där på dagen som ryckt i dörrar och så. Då hade dom tydligen ringt polisen och be dom hålla lite utkik på kvällen och vid ett-tiden dök det upp ett par och snackade lite. I mina ögon verkade dom va riktigt tröga, i alla fall efter hur dom snackade. Och det roliga var att macken ringt vid åttatiden men dom dök upp först vid ett. Det skyllde dom såklart på "den mänskliga faktorn uppe på kontoret" men dom medgav också att dom nog kunnat komma liiiite tidigare trots att "den stora krisen va ju i norrort". Sen kan man ju undra vad dom syftade på för jag har inte hört om något som har hänt norr om Solna den kvällen. Men det va i alla fall en skön kommentar och i brist på annat platsar den på veckans lista.
Nu sätter jag punkt för den här gången och nästa inlägg dyker väl förhoppningsvis upp på söndag. Hare gött och glöm inte kommentaren. För er som inte ofta läser här är det kul om ni alla fall skriver något så jag vet att ni läser.
PEACE!!!
Bland humörsvängnigar och makalösa fotbollsmatcher
VECKANS LISTA!
Veckans Happening: Runby Front med farsorna drar ut.
Veckans Bästa: 13 mål på fyra timmar fotboll!
Veckans Sämsta: Jag hatar Stryktipset!
Veckans Jobbigaste: Har varit på ett väldigt blandat humör den här veckan, tyvärr mest nedåt.
Veckans Låt: Hotta Brudar - Magnus Uggla
Veckans TV/Film: Atletico Madrid- Barcelona
Veckans Youtube: Nostalgi
Veckans Kommentar: "Det hålet lär ju va rätt djupt" - Christian Patsouras 27/2-09
Veckans Hjälte: Christian Patsouras, du står ut med mitt gnäll och får mig att ha jävligt kul. Stort!
Bubblare: Victor Eriksson & Tobias Eriksson
Hur ska man kliva in i detta inlägg då. Ska man hoppa på festligheterna direkt eller ska man börja lite sakta och smått och försöka skriva lite om den gråa vardagen. Det råder säkert delade meningar bland er därute men jag tror jag börjar med att ta upp min lilla känslomässiga dipp den här veckan som svallade över lite i lördags men som egentligen legat och tryckt lite ett tag.
Jag vet faktiskt egentligen inte riktigt vad det handlar om men jag har känt mig rätt så låg ett tag nu. Det är inte det att jag inte har haft kul under den tiden, för det har jag verkligen. Det är bara det att jag har svårt att uppskatta mig själv riktigt fullt ut. Jag känner inte att jag presterar på topp om man säger så och har hamnat i någon slags mental formsvacka. Det finns tusen olika anledningar det kan bero på och jag kan i ärlighetens namn inte sätta fingret på den exakta orsaken. Kanske handlar det om en liten baksmälla från året 2008 som var så överväldigande på alla sätt och vis. Och nu när 2009 fått stämpeln som ett mellanår så har jag tappat lite gnista och kan inte riktigt motviera mig själv att känna den taggning jag alltid brukar ha till allt. Eller så handlar det mer om att jag kanske är lite utbränd. Har ju aldrig jobbat så mycket som jag har de senaste månaderna och på helgerna har det varit full fart egentligen ända sen nyår. Kanske är det just det som sätter sig på psyket och får mig lite sänkt, ungefär som att den säger åt mig att lugna ner saker och ting.
För det finns ju egentligen ingenting jag saknar i mitt liv. Jag har ett jobb jag verkligen trivs med och där jag känner mig behövd. Jag trivs både med mina enkla arbetsuppgifter och framförallt med mina medarbetare. Jag har fortfarande världens bästa umgänge på flera olika håll som hela tiden ser till att finnas i mitt liv och förgylla det. Som jag sa har det varit fullt upp sedan nyår och jag hinner nästan aldrig få en timme utanför jobbet utan att någon av er därute ser till att jag har sällskap. Så jag kan verkligen inte för det minsta ha något att klaga över. Jag har en underbar far som diskar åt mig varje dag trots att jag slarvat en hel del med posthämtningen. Han ställer alltid upp med det jag behöver och håller mig sällskap till fotbollen på teven. Jag har drömmar och planer för framtiden som ljusnar för var dag som går och det spritter till i hela kroppen bara av tanken på det. Pengarna rullar in som dom ska och det går verkligen ingen nöd på mig. Jag har egentligen inte varit sjuk sedan operationen och har känt mig rätt pigg för det mesta. Jag har till och med sovit hyfsat den senaste tiden. Generalen är tillbaka, Bonden lever. G-salen är fortfarande tillgänglig för Runby Front och Snappers är levande legender. Nej jag kan inte komma på något som jag saknar just nu så det måste ju verkligen vara något annat.
En tjej, kanske många av er tänker och det är klart att jag ägnat minuter åt dessa funderingar också. Det finns väl ingen som faktiskt ärligt kan säga att dom inte känner ett behov av den värmen och kärleken ger. Men samtidigt, och precis som jag sagt ett bra tag nu, så känns det inte som rätt tillfälle. Jag skulle antagligen inte vara någon vidare bra pojkvän at the moment och har inte den energin över för att satsa på något seriöst. Så jag tror verkligen inte att det är där skon klämmer.
Abstinens är kanske en annan lösning. Abstinensen efter att resa och uppleva nya platser och människor. Med mina och Tobbes (och tydligen nu även Flemmans) storslagna planer så kan man ju inte låta bli längta och det faktum att jag inte kan satsa på någon saftig resa inom en jättesnar framtid kan kännas aningen frustrerande. För med pengar på kontot vill man ju bara sticka iväg, man vill göra om en sådan resa som vår Eurotrip förra året. Man kollar på bilderna och upplever varje ögonblick inom sig en gång till. Man tänker tillbaka och känner känslan av att komma till en ny stad, slänga in väskorna någonstans och sen bara gå ut utan mål och se vad staden har att erbjuda. Man myser till tanken på värmen som känns så avlägsen när snön yrar utanför fönstret när man kliver upp innan gryningen för att bege sig till jobbet. Men allt det där kommer ju förr eller senare, och vad vore en upplevelse egentligen värd om man aldrig fick längta till den?
Samma sak gäller väll egentligen fotbollen och Bajen. Det spelar egentligen ingen roll hur illa det ser ut när man kollar igenom årets trupp och man innerst inne förstår att det inte blir något guld i år heller. För man kan inte låta en dag passera utan att längta efter den där överväldigande känslan att få gå med sina tusentals bröder längs över skantullsbron för att inta Söderstadion ännu en gång. Men på samma sätt är det ju inte långt kvar och när man väl står där och hör trummans djupa bas och rösterna eka i betongen så vet man ju att hela den långa väntan var värt det. Så nej, det finns ingenting jag kan komma på som verkligen betonar varför jag känt mig låg ett tag. Istället får jag väl bara ta och inse att det är så här livet ser ut. Det går upp och ner och snart vänder det igen. Så för att sluta denna emotionella utläggning lägger jag detta problem åt sidan och istället ger jag er lite detaljer för vad som hänt den gångna veckan.
Men som vanligt är det väl lika bra att jag hoppar över vardagarna. Jag har inga nya anekdoter att hämta nere ifrån Hemköp. Det skulle väl i så fall vara att jag fortfarande ställer mig frågan hur någon kan köpa paprika för 107 svenska kronor klockan halv 9 en tisdagsmorgon, men det fanns säkert ett syfte för det också så jag går vidare till helgen.
Criffääs och min nya tradition är ju att på fredagar gå och sola. Egentligen vet jag inte varför jag gör det för så stort behov av solbränna har jag inte, men jag tror mer att det är en skön grej att inleda helgen med. I alla fall valde vi fitness den här gången för vi hade hört att det skulle va billigare där en på drop-in-stället på centralvägen. Men vi vart tydligen både lurade och rånade för plånboken blev en hundralapp fattigare efter besöket. Fast okej, brännan tog en hel del, för det har svidit kring vaderna hela helgen.
Men i fredags va det ju också dags att samla ihop boysen och dra med våra fäder ut på en liten utekväll. Jag hade väl på förhand tippat att det skulle bli en krogrunda på någon av de lokala krogarna här i Väsby men istället blev det en ganska lung, men ytterst trevlig, middag nere på Fame. Det jag långtifrån tippade var däremot att det skulle va nästan hutlösa priser på maten därnere. Jag själv beställde in en plankstek (som serverades på ett silverfat, va va grejen?) för 189 spänn. I det läget kunde jag nästan hellre köpt paprikan. Nej okej så farligt var det inte men inte riktigt i min normala prisklass. Tur för mig att farsan pröjsade kalaset. Det var i alla fall väldigt kul att umgås lite med farsorna likt den klassiska fotbollstiden. Det blev en del minnesvärda kommentarer under kvällen och både maten och ölen satt riktigt fint.
Men när vi hade tillbringat några timmar därnere kändes det lägligt att bryta upp och dra vidare. Farsorna drog till Ullis mittemot (utom farsan, han pallade inte) och Boysen drog till la Familgia. Jag själv bytta sällskap och drog med Cammie & co. till Gamla stan och Huset. Även där hade jag rätt kul även om jag inte är det största fanet av Huset. Förstår inte riktigt hypen kring det stället för jag tycker det är ganska mediokert. Men med trevligt sällskap funkar även det och fast Camilla var lite överallt men sällan med oss så hade jag det väldigt trevligt med Saman. Den grabben är verkligen skön. Så jag ångrar inte att jag drog med dom men åkte däremot hem vid ett-tiden för jag kände mig riktigt sliten efter veckan. Tobbe som vinglade runt någonstans i Bagartorp höll mig sällskap via telefon. Vi snackade som vanligt om precis allt möjligt och det är aldrig fel. Och när jag väl kommit hem somnade jag lagom berusad och väldigt nöjd med kvällen.
Lördagen blev en ända lång känslomässig berochdalbana där min ovan nämda dipp verkligen kom till uttryck. Men först skulle jag genomlida ännu en obehagligt frustrerande tipsomgång där jag återigen fick önska hela Arsenal att avgå efter ytterliggare en mållös match. Man började ju nästan tro att det var något fel på teven som aldrig ville visa något mål. Och det gick ännu värre för DVPM den här veckan och nu känns slutspelsplatsen inte alls lika säker. Men vi har i alla fall inte gett upp och avslutar vi bara bra nästa helg så behöver vi inte släppa tankarna på resan till Rom i maj.
Niffää anslöt sig till sällskapet som för dagen endast innefattade mig själv och Criffää. Vi gled över till 41:an för att kolla melodifestivalen och styra upp planer för kvällen. Där någonstans gick det utför rejält för från ingenstans började jag känna mig väldigt otaggad på allt. Just då ville jag egentligen bara lägga mig ner och sova för att vakna upp någon helt annan dag. Men kände inte att jag kunde svika Ligan så försökte peppa mig själv. Vi bestämde oss i alla fall för Toxic mest för att det är ett säkert kort. Eftersom Niffää kände sig krasslig avstod han helt från alkoholen och det gav oss en chans att underlätta hemresan senare på kvällen. Vi räknade ut att om vi tog bilen till Rotan så kunde vi vid eventuell hemfärd med nattbussen hoppa av där och på så sätt slippa den långa promenaden från Vilunda.
Jag försökte verkligen att tagga till trots att mid humör verkligen var i botten men när mitt skärp gick av precis när vi anlänt till Rotan så brast det ordentligen. Det ska läggas till att jag verkligen behövde det skärpet för att kunna bära upp byxorna (skärpet i sig var det ingen vidare klass på). Men i alla fall började jag gnälla som aldrig förr och försökte depserat övertala dom andra att fortsätta utna mig. Dom övertalade mig i alla fall om att vi skulle åka tillbaka hem så att jag kunde byta byxor och sen försöka med ett senare tåg. Men hela bilresan hem fortsatte jag spy galla över hela tillvaron. Men Ligan stod på sig och betonade att mitt sällskap var avgörande för hela kvällen så när jag väl fått gnälla klart och fått ett par bättre byxor på benen så bestämde jag mig för att det var dags att ändra inställning. Så när vi väl kom iväg som vi skulle så kände jag adrenalinet komma tillbaka igen. Och efter det kände jag mig faktiskt taggad resten av kvällen. Och till slut blev det faktiskt en riktigt kul kväll. Eftersom mitt humör drog ner stämningen innan avfärd blev det inte heller särskilt mycket alkhol vilket va riktigt skönt. Med Ligan har man oftast väldigt kul ändå och i schlagerrummet på Toxic går det att släppa loss utan problem ändå.
Och eftersom jag somnade nästan helt nykter kunde jag äntligen få sova ut. Jag bestämde mig sen direkt när jag vaknade idag att jag inte skulle lämna huset på hela dagen och heller inte släppa in någon. Det fick helt enkelt bli en dag för mig själv. Jag tankade lite filmer men det blev inte så mycket tittande. Jag vet egentligen inte alls vad som fick den här dagen att gå. I alla fall inte tills att de sjuka matcherna började på teven. För oron att jag inte skulle få se några mål på teven idag heller (vilket jag inte i och för sig inte fick se under ligacupfinalen) gjorde att jag avstod från att kolla Barcelona. Men intresserad som man är valde jag att ha på det i bakgrunden. Det dröjde sen ungefär en kvart sen så låg jag där klistrad framför teven ändå och det va inte en sekund för sent. Jag har sett många fantastiska fotbollsmatcher men undra om inte den här slår det mesta. Sju mål blev det allt som allt och satan vilken underhållning. Och det var inte bara målen som gjorde det för det hände saker hela tiden i matchen. Hade jag haft ett anteckningsblock i knät hade jag inte ens hunnit kladda ner en rad, för så mycket hände i matchen. Och det blev ju en makalös avslutning på matchen också när Agüero satte dit avgörandet. Nej Magi är det ända ordet jag kan hitta för att beskriva det. Oj oj oj!
Sen var det ju dags för Inter-Roma och när Zlatan inte spelade trodde jag att den skulle va ganska medioker. I alla fall efter den matchen jag precis hade vittnat. Men även den här sprakade loss och blev riktigt sevärd. Inter sprattlade till och fixade till slut 3-3 efter att ha varit riktigt dåliga i den första halvleken. Så inte var det något fel på teven inte. Nej 13 mål på fyra timmar bevisade motsatsen så det blev en helt okej avslutning på den här veckan det också.
Till slut vill jag bara säga att jag visst kom på något jag saknar. Flemman är fortfarande på andra sidan jordklotet och det börjar verkligen bli jobbigt. Men det positiva är att han är tillbaka om en vecka. Ska bli underbart att få hem honom igen. Nu ska jag till sängen för att få mig lite sömn. Veckan framöver är väldigt oviss, men det känns verkligen skönt för då kanske det blir lite spontana inslag av värde. Det tackar man ju aldrig nej till. Vi hörs!
PEACE!
Bland måsar och generaler
VECKANS LISTA!
Veckans Happening: Förfesten som aldrig slutade...
Veckans Bästa: Youtube-häng med Generalen till 4 på morgonen!
Veckans Sämsta: Tipset gick åt helvete!
Veckans Jobbigaste: Tisdagen var ingen bra jobbdag, var allt annat en effektiv.
Veckans Låt: En Helt Ny Värld - Aladdin
Veckans TV/Film: Yes Man
NYHET!!! - Veckans Youtube: Svanen
Veckans Kommentar: "Dom har ju inte alla indiander i kanoten" - Patrik "Mini" Kvistrum 21/2-09
Veckans Hjälte: Ludde "Generalen" Zetterman - HAN ÄR TILLBAKA!
Bubblare: Martin Stockeld & Christian Patsouras
Ja denna vecka var sannerligen en mellanvecka med stora mått mätt. Att fem timmars supande en söndagkväll får stå som veckans happening är ju ett ganska bra bevis på det. Men den dåliga sömnen från förra veckan behövdes ju tas ikapp och när jag väl va riktigt på benen igen så var helgen där. Så veckan fram till fredag kan jag nästan nu redan skippa att skriva om för det var egentligen ingenting som stack ut ur mängden. Det skulle väl i så fall vara att vi i tisdags var så otroligt ineffektiva på jobbet. Vi var två, och ibland tre som plockade kolonial och ändå tog det oss tre och en halv timme att plocka klart en pall. Det är faktiskt värdelöst. Jag får ta på mig den.
Fredagen då? Jo jag fick ju sluta nästan en timme tidigare för att det var så lungt. Det va verkligen sjukt för det brukar va stora ruscher på fredagar men nu var det knappt en människa i butiken. Alla fick nästan sluta tidigare. Helt sjukt. Men i alla fall så var jag ganska duktigt taggad på att hitta på nåt eftersom jag visste att jag skulle jobba söndag och dessutom öppna så skulle det hända nåt så var det ju fredagen. Nu blev det ju nästan helt tvärtom men det återkommer jag till. Jag drog i alla fall i en massa trådar och försökte hitta någon att hitta på nåt skoj med. Men Niffää va på hockey, Måsen kom jag inte ens ihåg vad han gjorde men han va inte tillgänglig i alla fall. Criffää var väl visserligen på men hade match hyfsat tidigt dagen efter så det skulle bli en lugn kväll för den mannen. Flemman är ju fortfarande down under och Tobbe pustar på nere på macken. Camilla skulle typ träna eller nåt och Tjomp skulle till Täby. Du kan ju ana lite att frustrationen tog över en smula där.
Rastlösheten smög sig bestämt på dessutom så jag valde att nästan i onödan ta och hämta Criffää i Älvsjö. Han hade tydligen stått på mässan hela dan (dessutom klädd som en kondom) med sitt kungliga Rise & Shine så jag fick i uppdrag att hämta honom. På vägen svängde jag förbi jobbet för att plocka min Clearasil från skåpet. Och precis när jag kliver in i omklädningsrummet är Wiktor på väg därifrån. Och grabben bor ju i Älvsjö så du kan ju gissa om han sken upp när jag berättade vart jag var på väg. Snacka om att han hade tur. Han fick skjuts hem och jag fick lite sällskap. Det måste jag säga va mycket trevligt. Diggar den grabben rejält asså, han är ju lätt en av dom som får jobbet att flyta på mycket snabbare, det säger jag er. När jag släppt av honom i Älvsjö märker jag att min mobil stängts av i fickan och när jag sätter på den igen rasar det in sms från Criffää som förtvivlat försökt få tag på mig. Det visade sig då också att han under tiden jag kört nästan gett upp hoppet och snålskjutsat sig själv till Solna. Men eftersom jag ändå lämnade Wiktor så gjorde det inte så värst mycket.
Väl i Solna tog vi oss en liten middag på någon Pizzeria utanför Råsunda. Criffää försökte desperat att hylla de enligt honom gudomliga barkbitarna men jag måste nog säga att jag är tveksam. Men Pizzan var god och satt där den skulle. Dessutom bjöd ju Criffää som tack för att jag hämtade honom så det var ju långt ifrån fel. Efter maten rullade vi hem till Väsby igen och svängde förbi nere på solningen på centralvägen. Vi brände oss själv i en kvart medan vi högt sjöng med i låtarna som dånade ut från högtalarna. Du gör även solarium till roliga ställen att vara på, det säger jag!
Vi gled sen hemåt till 55:an för att mysa lite till någon rulle och försökte få Generalen att komma ner. Han var visserligen upptagen just då med att klunka bira och lösa problem men en stund senare hämtades han ner till berömda Hagvägen och slog sig storstilat ner i soffan. Förutom den korta förfesten förra helgen har man verkligen saknat den majestätiska mannen och hans kommentarer från sittplats. Som på den gamla goda tiden blev det givetvis att vi klev in på Youtube och kollade runt. Criffää hittade ett par magiska klipp med Martin Timell som i alla fall Loffe skrattade åt så han nästan grät. Jag själv fastnade snarare för klippet med Svanen, det som i sin tur fastnat på denna lista. Jag vet egentligen inte varför men jag bara tycker den är fantastisk.
Så småningom satte vi en film i rullning och kvällen till ära blev det Yes Man. Jag var den enda i sällskapet som hade sett den förut men jag uppskattade den lika mycket för det. Jim Carrey har hittat storformen igen och det gillar vi sannerligen. Klippet efter hans vilda Red Bull-natt får nog ses som filmens största behållning. Criffää gled sen hemåt till sängen medan jag och Loff hittade tillbaka till Youtubes oändliga arkiv. Som alltid blir det förr eller senare klipp från diverse läktare runt om i landet, och Loffe har naturligtvis hittat en ny kandidat till "det värsta jag har sett!" Sånt är ju helt enkelt bara magiskt och med Loffe har man aldrig tråkigt. Jag skjutsade hem honom vid fyrasnåret och somnade sen gott.
Lördagen skulle ju bli en enda lång fest med tanke på att DVMP rullat på som bara tåget de senare helgerna. Denna gången var förväntningarna skyhöga och hela gänget skulle samlas hos mig. Men det blev egentligen ett ganska stort antiklimax av det hela då Tobbe missade att dyka upp. Dessutom försvann Martin iväg till någon middag på Djurgårn redan efter en kvart. Kvar va visserligen Mini och Criffää och det var ju i alla fall något. Men tipset gick ju inge vidare den här gången. Men vi tappade inte alltför mycket mark i tabellen. Men det va i alla fall sista gången jag spikade Arsenal, det kan jag ju säga er. Avgå alla medpassagerare.
Kvällen stavades lugn kväll så långt ögat kunde nå och jag satt verkligen inställd på att somna hyfsat tidigt. Men Anton fick mig på andra tankar och lagom till att melodifestivalen satte igång satt jag hos Victor med en halvljummen öl i handen. Jag trodde i det läget att jag skulle ångra det valet så otroligt mycket när klockan skulle ringa i söndags. Men faktum är att just då brydde jag mig inte så mycket. Den beprövade klycshan att man lever bara en gång tog över och vips hade jag pressat ner fyra bärs till i magen. Vi såg inte så värst mycket av melodifestivalen och det vi såg var ju helt och hållet mediokert. Ändå fick jag EMD:s ganska menlösa låt på huvudet som förföljde mig i två dagar.
Vi gled i alla fall ner till Fabbens pub och tog in varsin kall och satt och snackade. Tanken var ju att vi skulle kliva över till Nattklubben när den öppnade sen. Men vid tio-snåret när vi försökte sa vakterna att dom skulle öppna senare dena kvällen för att det var så lite folk. Så det blev en omgång till på Puben innan vi försökte igen. Den här gången kom vi in men det var så otroligt glest med folk att vi drog redan efter en öl. La Familgia var nästan mål men där va det stängt så efter några korvar på Sibylla styrde vi stegen mot Runbypuben. Där någonstans sa mitt förnuft ifrån och jag knatade istället hem för att somna, ganska onykter, men skapligt tidigt. Det blev ingen monsterkväll vi kommer snacka om i evigheter. Men jag har alltid trevligt med er boys. Det kan aldrig bli för mycket där inte!
Och så har vi då söndagen. Jag hade faktiskt lyckats undvika både kollosal trötthet och baksmälla när jag valsade fram i den nyfallna snön på väg till jobbet i gryningen. Det var ju inte alls särskilt dumt måste jag säga. Jobbet var annars segare än vanligt då vi inte hade något att göra. Och då snackar jag verkligen ingenting alls att syssla med. Jag var ju ändå tvungen att va där eftersom jag hade kassan att tänka på. Men annars var det bara dött.
Och om jag hade tänkt ta det lugnt på lördagen så var det ju inget emot vad jag planerade för helgens sista kväll. Jag hade visserligen tänkt träffa Camilla men när det inte blev av var tanken enbart att mysa ner mig i soffan och kolla någon dålig film ur TV-tablån. Nu blev det ju absolut inte så, såklart, då Måsen från ingenstans meddelar att han vill supa. Så i det läget var det ju bara att ändra inställnig och tagga till. Måsen och den berömda vodkaflaskan klev in någon timme senare och där någonstans försvann väl våran värdighet. Jag trodde faktiskt inte att det skulle gå så långt att jag skulle sitta en söndagkväll hemma i min lägenhet men en av mina bästa polare och supa till helt utan vidare planer. Men så blev det och jag ångrar det verkligen inte. Det är lite det här som symboliserar det bästa med vårt umgänge. Vi gör så mycket utanför den klassiska (och väldigt svenska) lådan och gör det oväntade. Sånt gillar jag verkligen skarpt så tack för det initiativet Måsjävel!
Ju mer alkohol som strömmade genom våra kroppar, desto mer spårade kvällen. Någonstans mitt i dimman halkade vi in på ett farligt spår när vi dammade av gamla nostalgiska Disneylåtar via Youtube. Har nog sällan skrålat så mycket i en låt från Aladdin, men det var värt varenda sekund. Pricken över i:t blev senare då vi satte igång Björnbröder på min stora TV. I det läget hade jag hunnit med nästan för många shots av alla möjliga olika sorter. Däribland en fräsande variant av Tequilan som till och med min farsan stämde in med. Ett toabesök slutade i en plötslig sovstund inne på toan medan Måsen ensam satt och kollade klart filmen i soffan. Utan att jag ens märkte det hade han dessutom givit sig av hemåt. Jag vaknade istället någon timme senare och undrade vad som hade hänt. Den stora frågan jag ändå ställer denna sjuka kväll är varför Måsen inte ens försökte ta reda på vad som hade hänt. Istället satt han där för sig själv, säkert väldigt förfriskad av sin Smirnoff och tittade på Björnbröder. Det är nåt som stavas sjukt här alltså. Och har jag sagt att det va en söndagskväll?
Nej den ganska händelsebefriade veckan fick sig ett oplanerat men högst intressant slut. Och ni kan ju säkert räkna ut varför bloggen kom idag istället för igår kväll. Jag tror knappast att det hade blivit nåt vidare läsbart om jag hade försökt mig på det här vid tolvtiden igår. Det va lite för många promille i mitt blod för det, det måste jag erkänna.
Nu väntar i alla fall ytterligare en vecka. Den ser väl ut att kunna bli händelserik den också då vi på fredag ska ut med farsorna och dricka öl. Allt om vem som blev fullast och vilka som överlevde får ni läsa om i nästa inlägg.
PEACE!
Bland tipsframgångar och ofödda ungar
VECKANS LISTA!
Veckans Happening: Kryssningen
Veckans Bästa: Det Vita På Mazarinen!
Veckans Sämsta: 4168 missade målchanser mot Doorslammers, ungefär...
Veckans Jobbigaste: Den nästan obefintliga sömnen. Har verkligen inte varit optimalt den här veckan!
Veckans Låt: Russian Privjet - Basshunter
Veckans TV/Film: Sex Drive
Veckans Kommentar: "Den grabben har ju inte alla pommes på tallriken" - Ludde Zetterman 14/2-09
Veckans Hjälte: Niklas Kihlman - Grabben kommer in och hämtar oss klockan halv 7 en tisdag efter vår kryssning. Dessutom får han inte tag på oss innan utan chansar. Om inte det kan kallas en hjälteinsats så vet jag inte vad!
Bubblare: Ludde Zetterman & Christian Patsouras
Var inleder man denna vecka någonstans. Måndagen kan man ju i alla fall glömma ganska snabbt eftersom den bara bestod av jobb. Dessutom var den dagen nästan hemsk att jobba då jag inte hade sovit en blund natten innan. Eller jag vet inte om jag somnade någon gång men det kändes som att jag mest låg i någon slags halvsovande dvala. Natten var i alla fall otroligt lång och det är väl ett ganska bra tecken på att man sovit dåligt.
Tisdagen grydde väldigt tidigt för min del då det vankades kryssning. Jag hade visserligen inga större svårigheter att klättra ur sängen innan sex för en sån här ska men jag måste ju erkänna att det kändes lite fel att veta att jag hade fått sovmorgon om jag valt att öppna upp butiken på jobbet. Men sånt får man ta och jag var mest bara taggad. Och Måsen och Tobbe som skulle bli sällskapet detta dygn verkade ganska fräscha denna dag dom också så det kändes skönt.
Hytt 2009, Är inte det ändå ganska ironiskt på något sätt? Det va i alla fall där vi skulle tillbringa många timmar detta dygn och det enda man egentligen kunde klaga på där var väl att det var på däck 2 och alltså under bildäck. Men när det finns hissar kan man ju inte klaga ens på det.
Måsen och jag hade kommit fram till att den bästa starten på den här kryssningen var att knäcka första biran redan innan elva. Farsan tyckte vi skulle köra den redan innan vi passerat grönan men jag pallade inte släpa med mig någon öl på Tunnelbanan bara för den sakens skull.
En öl innan elva blev det i alla fall. Fast någon gång under vår första tur på Taxfreen blev det till en cider men det gjorde ju inte mycket, god var den! Fast lite segdrucken kanske, är inte så van att klunka så tidigt på dagen, och jag är definitivt ingen finne.
Ny tur till shoppingen och nu började vi tömma plånboken. Jag klämde till med lite smått och gott och Martin var inte sen att följa efter. Tobbe knep åt sig en flaska Koskenkorva som tydligen medföljde den otroligt vackra t-shirten han betalade för i kassan (eller det kanske va tvärtom men jag anser i alla fall att T-shirten va det riktiga kapet) och vi klev ner till hytten igen. Tobbe ville testa sin nyligen införskaffade tröja men förutom att det enda han fick tag på var en i storlek small (på Tobbe, skämtar ni med oss?) så var det dessutom en dammodell. Men han fick i alla fall på sig den och vi skrattade loss rätt rejält. Vi var övertygna att det på ryggen skulle stå Koskenkorvas för oss kända men väldigt konstiga slogan, nämligen "Almost the second best vodka in the world". Men mitt under ett ganska vansinnigt skrattanfall från oss alla tre vänder han på sig och en annan text väntade oss med orden "Almost the second best party chick in the world och jag började nästan gråta. Det va nog det mest klockrena på väldigt länge. Så tack Tobbe, för den stunden.
Annars blev det en tupplur en stund på dagen för att komma ikapp lite och det behövdes. Tyvärr var man fortfarande ganska seg efter men det gjorde inte så mycket. Vi tillbringade den mesta tiden därefter i hytten där vi snackade skit och lyssnade på musik. Ytterst trevligt måste jag säga. Och hela tiden hade vi en hink med hela tidne rinnande kallt vatten fylld med välkylda cider- och ölburkar. Klockan tickade framåt kvällstid och vi intog resturangen några trappsteg uppåt i båten.
Maten var riktigt dyr men den satt oväntat bra i magen, jag va ju faktiskt inte så hungrig innan jag slog mig ner vid bordet. Men en grillad hamburgare med ost och bacon sitter ju verkligen aldrig fel och med en öl till är det värt över hundringen. Men det gjorde också att man blev lite småseg efteråt vilket drog ner stämningen en del. Jag lyckades dessutom glömma min mobil och det blev en lite orolig stund innan jag gick tillbaka för att kolla. Tydligen hade servitören letat en bra stund efter mig men hur han kunde leta efter mig har jag ingen aning om. Men det va riktigt skönt att få tillbaka den. Jag pallar inte skriva in en mobil på årets förlustkonto redan.
Vi hittade i alla fall tillbaka till en någorlunda taggad stämning och började gå loss på diverse drycker. Det går väl inte till historien som en av de största suparkvällarna men jag va ändå nöjd. Däremot var det ju sjukt dåligt drag bland det övriga på båten. Men så går det väl när man åker en tisdag morgon då det bara är pensionärer där. Vi satt i alla fall en stund på discot och snackade och lyssnade på okej musik. Men när det bara var typ två fulla finnar nere på dansgolvet som underhöll så fick det räcka för oss. Vi försökte njuta av dansbandet nån våning ner men det var nästan ännu värre. Dansband och det finska språket funkar inte bra ihop i mina ögon. Eller jag vet inte om mycket i musikväg gör det i och för sig, men det här tog nästan priset. Nej vi knatade ner till hytten istället och tog det ganska lugnt där. Tobbe var visserligen ganska taggad men vi övriga var mer inställd på sömn. Och det kanske var lika bra för när klockan väl ringde några timmar senare hade man i alla fall fått i sig lite sömn. Nu ska jag inte påstå att den var tillräcklig, men man ska väl va glad för det lilla.
Det blev en sista shoppingtur och handla det sista innan det var dags att kliva av båten. Redan här förstod jag att det skulle bli ett rent helvete att släpa hem min tunga väska till Väsby men jag försökte tänka på annat och bara kånka på. Vi kämpade oss upp till bussarna men precis innan vi gick på bussen märkte Tobbe att Niffää försökt ringa. Och när vi ringde upp visade det sig att han va i stan på väg för att plocka upp oss. Jag hade ju föreslagit att han kunde göra en hjälteinsats och hämta oss men trodde aldrig att han skulle orka, och krävde det väl inte heller. Men kom gjorde han och dessutom utan att jag kunnat ringa och bekräfta att han skulle komma. Han chansade att åka in och det gör honom till veckans stora hjälte.
Men sammanfattat var det en ganska lugn men långt ifrån värdelös kryssning. Jag hade i alla fall väldans trevlig även om det kanske inte va exakt som den vilda kryssningen i höstas. Men det va ju också en helt annan sak. Och efter några timmar i sängen hemma var jag tillräckligt pigg för att orka jobba. Så jag klagar inte.
Snappers spelade sin hundrade match nu i söndags kväll mot Doorslammers. Martin firade det med sin nya rysligt rosa och fina matchtröja från Kappa och vi andra liksom han ville ju fira det med tre poäng. Och visst såg det bra ut. Jag måste nog säga att vi spelade så bra vi verkligen kunde spela men mängder av fina kombinationer och radade upp chanser. Och för en gångs skull höll vi ganska rent bakåt. Men det fanns ett problem och det var målskyttet. Det var något som verkligen glappade denna kväll, inte minst från mina egna fötter. Vi hade mängder med solklara målchanser men vi lyckades inte sätta en enda föränn långt in i matchen och då på ett självmål. Jag själv träffade keepern ett tiotal gånger, väggen minst lika många gånger och som närmast ribban vid ett farligt skott från snäv vinkel. Ett skott vart i alla fall lyckat då den träffade Tobbes högerfot perfekt och styrdes upp i krysset. Det blev också det avgörande målet för trots att Doorslammers reducerade lyckades vi stänga igen och säkra segern. Riktigt skönt måste jag säga. Och precis som Sune sa efter matchen så var det en otroligt bra match och säkert en av de roligaste jag har lirat inomhus, trots min plötsliga men totala oförmåga att göra mål. Så ett stort Grattis till Snappers jubileum som firades med en stor flaska Pommac som festfixare Fröberg plockat med sig.
Vad har annars hänt? Jo just det, det vankades ju Club Rosén i fredags och det har man ju fina minnen ifrån. Men nu hade det tydligen blivit för högjutt och störande att lägga festen i Väsby så den flyttades långt bort, ända bort till Årstaberg. Men jag fick ändå med mig Criffää dit. Och efter en stunds relax i ett solarium nere i Väsby klev även den stora generalen in med sina gröna glänsande flaskor öl och höjde stämningen. Vi tog tåget till söder om söder medan Ludde helst ville gå av vid varje station efter Häggvik för att lätta på blåsan. Han lyckades ändå klara sig hela vägen och efter lite irrande hittade vi fram till en liten trång källarlokal där festen redan var i full gång. Eller ja, full gång är väl att överdriva men skönt folk var det där i alla fall så vi slog oss ner i en liten myshörna och korkade upp.
Jag ska väl inte påstå att det var den bästa festen jag någonsin varit på men för det var det långtifrån tråkigt. Ett par från Handen anslöt sig till oss och vi drev rätt hejdlöst med resten av besökarna. Vi försökte fixa efterfest borta i Handen men det blev aldrig riktigt något med det. Istället hamnade vi i ett litet övernattningsrum precis intill där vi fortstatte driva med allt och alla. Ludde var väl den stjärnan som lös klarast som kläckte kommentarer på löpande band medan Criffää slank in när det behövdes. Jag själv kände av både alkoholen och sömnbristen och valde istället att ta en liten tupplur. Jag väcktes sen igen när det var dags att dra och klockan hade nu blivit så mycket att tågen börjat rulla igen. Fast vi lyckades ändå missa tåget så vi fick sitta och vänta ett bra tag på stationen. Nu gjorde det i och för sig ingenting då Ludde fortfarande var i toppform med sina galna upptåg. Tydligen var det något fel på rulltrappan och han skulle bestämt inte ge sig föränn han hade hittat någon som kunde fixa problemet. Jag måste säga att det var en fullkomlig lysande enmansshow han bjöd på där långt in på småtimmarna.
På tåget lugnade han ner sig lite och ägnade sig mest och de klockrena kommentarerna om Marit? Marika? Marion? eller vad det nu va och det höll mig skrattandes ganska länge. Criffä tjatade något om twoface och bad mig kolla på den stora månen utanför fönstret. I det läget hade jag ingen susning om vad han babblade om med det skulle jag ju givetvis få veta lite senare. Vi lät Ludde vandra hemåt själv i den gryende dagen medan jag och Criffää slumrade in i 55:an. När jag sen vaknade och fick in på toan förstod jag också vad allt handlade om. Criffää hade tydligen någon gång under natten målat mig grön i halva ansiktet, därav smeknamnet TwoFace. Jag får ta på mig den som somnade men jag vet inte om jag kallar det ett så jättefyndigt practial joke. Men eftersom jag inte visste om det, led jag inte heller så ingen skada skedd. Men med ett grymt umgänge blev det också en ganska lyckad kväll. Och Cammie, du är en grym partyplanner, det vet du!
Det jag ska skriva nu vill jag egentligen bara skrika högt så att hela väsby hör det men det får bli en skriven test i alla fall. Men ändå: DET VITA PÅ MAZARINEN! Vårt stolta tippningslag samlades hos mig i lördags för att ta del av den tredje omgången. Vi hade innan detta klättrat till en 31:a plats som vi ansåg oss väldigt nöjda med då vi egentligen mest gjorde det här som en kul grej. Men denna lördag lyckades vi toppa formen ännu mer för efter ungefär 20 minuter började resultaten plinga in och jag tror att det kom 9 pling i rad som gick till vår fördel. Efter 35 minuter satt Martin på 12 rätt och vi andra inte långt därefter. Då var det kul att leva. Och även om en del pling emot oss dök upp i den andra halvleken gjorde vi vår bästa omgång hittils, med mig i spetsen på elva rätt. Sammanlagt blev det 41 pinnar och det förde upp oss på en makalös femteplats. Alltså jag fattar nästan inte hur sjukt det är att vi ligger femma av typ 2500 lag. Så nu kan ju Hemköp glömma att jag jobbar till 17 på lördag. Jag ska va hemma till matchstart och fortsätta vandringen uppåt. Roma, här kommer DVPM!
Criffää lyckades få med mig på bio från ingenstans i torsdags kväll också. Jag hade ju egentligen tänkt att gå och lägga mig tidigt men bangar ju aldrig på en bio så bilen till Kista blev det. Lite spontant sådär. Nu gick det inte sådär värst bra filmer så vi valde The Unborn vilket jag kanske inte var så där jättetaggad på. Men det spelade faktiskt inte så stor roll va vi såg för film, det var skönt att bara sitta att chilla och glo lite på film. Dessutom var vi ju nästan ensamma i salongen då bara 2 par och ett riktigt OFS (som dök upp en kvart in i filmen) höll oss sällskap. Criffää handlade dessutom upp sitt presentkort på 150:- på enbart läsk och tilltugg till filmen så vi mådde ju rätt bra.
Om filmen har jag inte så jättemycket att säga. Det var ju ingen direkt bra film. Jag har verkligen tröttnat så otroligt på dessa skräckfilmer som egentligen alltid handlar om samma saker. Det sjuka i den här var väl att en vante och ett ofött barn från Auschwitz spelade stora roller. Desstuom handlade den om någon form av onda andar som klev in i kroppar och gjorde dom galna, typ vända huvudet så halsen satt vid ryggen. Lite skumt förklarat men så skum var väl egentligen filmen också. Nej, ingen höjdare var det inte men vi klagade ints så mycket utan satt mest och garvade åt fula små saker, som vi brukar göra. Men en mycket mysig liten utflykt från vardagen blev det allt och som vanligt hyllar jag alltid det spontana. No Expectations, No regrets-mottot blir ju liksom som bäst då.
Förutom detta hann jag ju såklart se melodifestivalen men det enda jag har att säga om det är att Väsby regerar, men som vanligt är Amy Diamond bäst. Så är det bara. Och jag måste ändå hylla Markoolios låt en del. Visst han kan inte sjunga men låten va faktiskt riktigt bra. Det blev även en liten tur med Niffää ut på mälaren för att sladda runt lite med bilen. Det va ju sanslöst kul det också. Men jag ska väl erkänna att jag inte riktigt är så bra på att manöverera en bil som sladdar. Men eftersom vi va ute på sjön vare ju bara att tuta och köra. Det blev inte så länge men klart värt det. Riktigt kul.
Så för att sammanfatta denna vecka så blev den ganska så händelserik. Det märktes ganska tydligt på min sömn som blev alldeles för kort under alla dagar. Fick väl egentligen aldrig riktigt sova ut. Men sova har jag ändå inte tid med så det gör inte så mycket. Det är smällar man får ta. Nej detta var en riktigt bra vecka måste jag säga, en hel del olika saker och alla mycket trevliga. Sånt gillar vi. Vi får se om det blir lika bra denna vecka. Det jag i alla fall vet väntar är en rysligt spännande tipsomgång med DVPM på lördag. Samling hos Tebrand efter 15:00. Bloggen återkommer förhoppningsvis på söndag med hur det och allt annat gick. Tills dess säger jag väl som jag gjort de senaste tre åren...
PEACE!
Bland stand-up och misslyckade kvällar
Veckans Happening: Magnus Betnér på Chinateatern
Veckans Bästa: Kryssning bokad!
Veckans Sämsta: Lördagskvällen!
Veckans Jobbigaste: Problemet med datorn, Den är verkligen på väg att helt dö!
Veckans Låt: When The Weight Comes Down - Black Stone Cherry
Veckans TV/Film: 24 säsong 7
Veckans Kommentar: "Brödet är tillbaka" - Christian Patsouras 8/2-09
Veckans Hjälte: Martin Stockeld - Räddade min värdelösa dag i torsdags genom att verkligen få mig på bättre humör. Du livar alltid upp stämningen min kära mås!
Bubblare: Patrik Kvistrum & Tobias Eriksson
Ja hur ska man försöka beskriva denna vecka då? Ja egentligen har det inte hänt så där väldans mycket om jag ska va ärlig. Den mesta tiden har jag ju som vanligt tillbringat nere på Hemköp och det finns inte så många sköna anekdoter att hämta därifrån. Visserligen tänker jag alltid att fan det här borde jag ta upp i bloggen men sen glömmer jag alltid bort det när det väl är dags. Men man får väl se det som att det ändå inte va något viktigt.
Nej det som i så fall hänt den här veckan var väl att jag i sällskap med Tobbe, min kära syster och hennes mamma såg Magnus Betnér på Chinateatern i tisdags. Fick ju biljetter dit i julklapp av farsan och fick ta med mig vem jag ville. Naturliga valet låg till en början på Criffää men hans halkkörning kom ivägen och därför fick Tobbe hoppa in. Nu va ju verkligen inte det ett sämre val på något sätt. Vi hade det absolut trevligt den kvällen och visst va det kul att kolla lite stand-up. Visserligen är inte Betnér min största favorit. Det är i alla fall inget man sitter och asgarvar åt. Men han har en hel del grymt sköna poänger i det han säger och det gjorde det ändå värt det. Och det va ett tillfälligt men väldigt skönt avbrott från vardagen och det är dessa saker som gör livet roligt just nu. Jag trivs visserligen fortfarande rätt bra på Hemköp men en vecka med bara jobb känns som en dålig vecka. Jag behöver dessa små men roliga saker att haka upp veckan på.
Det va ju tänkt att kvällen igår skulle bli nåt liknande och det började ju bra. Men sen slutade allt i ett jävla fiasko. Räddades visserligen upp lite på slutet tack vare några hjältar men i efterhand kan jag bara säga att det inte var någon bra kväll. Men för att ta det från början så lyckades jag smita lite tidigare från jobbet så jag hann hem och se tipset. Criffää var redan bänkad i soffan och Mini knackade på inte långt efter. Så vi satt där och kollade på kanske säsongens segaste match. Det va verkligen svårt att få igång någon vidare stämning. Förra helgen var vi visserligen fler och var mer taggade. Men det va inge vidare på den fronten. En eloge till Criffää som ändå försökte. Det är alltid kul att se. Och när det gällde tipset gick det ju lite bättre den här omgången. Vi slutade totalt på 35 poäng efter att ha räknat bort Måsens svaga 8. Så det får väl ändå ses som godkänt. Vi är ju i alla fall bäst bland flygvärdinnorna nu. Forza det vita på mazarinen!
Efter matchen så blev det lite mer fotboll när vi såg Zlatan dräpa in ytterliggare en boll. Men sen var det dags att få något i magen så vi drog oss till Express för att trycka i oss varsin kebabrulle. Min körde på en capricciosa men det får väl anses okej det också. Criffää var annars totalt euforisk över att det gamla klassiska brödet var tillbaka. Mini var mer taggad på att dressingen serverades i vattenflaskor. För oss Runbybor är det ju ren vardag.
Mini skyndade sen iväg till tåget medan jag och Criffää laddade inför melodifestivalen. Morsan och Mormor tittade förbi med en skål tzatziki och kvällen inleddes. Angående melodifestivalen måste jag ändå bara säga ett ord. AVGÅ! Hur kan man sätta en jävla rektor som programledare. Hon kan ju verkligen inte prata flytande. "Nu...är...det....dags...för...mel-o-di...nummer.......4!" Sjukt irriterande. Och inte var det särskilt bra låtar heller. Fast Alcazars låt var nog ändå ljuset i tunneln. och jag måste nog ändå erkänna att Scotts låt satte sig lite på huvudet. Men annars var det väldigt mediokert. Men det är väl smällar man får ta. Men dom kan ju skippa typ 10 röstningar för att få fram två bidrag. Kändes ju bara skrattretande till slut. Men men, vi hade trevligt ändå. Kul att både morsan och mormor kom förbi också.
Tanken i alla fall från min sida var sen att haka på Thomaz, Anton och några fler in till stan och hinka lite bira. Men mitt i allt ringde herr Z och ville dra på en fest i Rosers. Så då blev det ju helt plötsligt helt andra planer. Ludde anslöt sig till vår lilla grupp och vi förade lite till turkiska låtar på Youtube. Så långt var allt helt underbart. Det enda var väl att jag inte hade mycket att dricka. Fick köra på den där jobbiga sorten av berusning. Lite av för starka varor istället för den betydligt skönare mycket av lite svagare saker. Jag vet inte vad alla anser men jag får mycket skönare fylla av typ tio öl en av två shots av absinth. Men det kanske säger sig själv, jag vet inte.
Vi drog oss i alla fall ner till station och tog tåget ännu längre ifrån civilisationen. Criffää lyckades hitta fram till rätt ställe där det redan var fullt ös. Men där någonstans dog min kväll. För det första var det nästan bara killar där och dessutom bara tråkiga som satt ner och snackade om skitsaker. Jag försökte i alla fall hänga på Criffää upp på dansgolvet för att roa mig lite med de tjejerna som var där. Men det va helt fel folk för min del. Det va liksom stilen "Nej jag känner inte dig, då är du inte välkommen" och den pissar jag på helt allvarligt. Och när till och med Criffää dissade mig för att inte bli frånstött av dom andra kände jag att det räckte. Jag drog alltså därifrån och ringde Thomaz istället. Dom var tydligen i Karlberg någonstans så jag gled in dit för att umgås lite med dom. Väl där var klockan ganska mycket så vi bestämde oss för att åka hem till Thomaz och ta några öl och spela lite spel. Men även det rann ut i sanden för när vi satt oss hos Thomaz blev alla otaggade och ville sova. Så det blev inget mer den kvällen. Jag valsade hemåt till sängen och somnade förvånansvärt nykter. Det var visserligen skönt att slippa känna av det nu i morse. Men allvarligt, hellre bakis efter en lyckad kväll än vakna upp pigg efter ett fiasko. Men såna kvällar inträffar ibland och jag får väga upp det på tisdag när det vankas kryssning. Och med Tobbe och Måsen kan det ju inte bli fiasko, så är det bara.
Men mer än dessa små kvällar har veckan varit ganska händelselös. Det blir rätt så när man själv och alla andra jobbar. Frysen är ju dessutom på andra sidan jordklotet så inte ens honom har man att hetsa. Men så är det ibland. Februari ska ju ändå va en liten mellanmånad. Men vi får se hur kommande vecka blir. Jag försöker återkomma nästa söndag iaf men en färsk lista och ett rykande blogginlägg. Vi höres!
PEACE!
Några ord om natten...
Tacos, Öl, Dans, Party, Mintu, Vaniljvodka, Breezers, Cube, Badkar, Tequila, Salt, Citron, Spyor, Däckning, Hjälteinsats, Överförfriskade vänner, Raketer, Överfull toalett, Folk överallt, Pizzadansen (Improved), Isglas, Skumpa, Torr Skumpa, Cube, Hannas, LAAAAAAAAAAAAAAAAAAARS, Club Rosén, Entrévärd, "Awesome", 12-slaget, Mass-sms, vodka, salta pinnar, vindruvor, vatten, slipknot, Dansgolv i köket, Nytt folk hela tiden, Balkongmys, Inkräktning på annans tomt, ett antal samtal, King, Frrraaaatch!, "Året bastar 09, Cammie kickar fet fest borta på Trädgårdsvägen", Klipp i filmen, utebliven singstar, sköna människor, mindre sköna människor, Ett jävla gott nytt år!
Blöt kväll, Lång kväll, Galen kväll, Underbar kväll!!!
PEACE!
Tebrands nyårskarameller!
2009 är här och vi kan lägga det magiska 08-året bakom oss. Men inte utan att smälla upp en fet lista med minnen och bravader från det gångna året. Så jag bjuder på så mycket jag kan i denna lilla kreativa lösning. Ni får ursäkta ifall jag glömmer något, men i så fall skyller jag det på baksmällan!
År 2008 va året då jag...
...fyllde 19 år, och påbörjade det sista tappra steget mot vuxenvärlden.
...tog körkort, efter mycket kämpande bakom ratten ute i trafiken, något jag ser som en av det bästa bedrifterna i livet.
...tog jag studenten med världens bästa vänner. Än så länge finns det inget i mitt liv som slår den dagen. 100% eufori!
...samtidigt misslyckades med att komma in på slutskivan, smällar man får ta.
...knaprade de flesta penicilliner jag kunde komma över, på grund av intensiva halsflussepidemier.
...såg Sulan göra sitt första (och enda?) mål för mitt älskade Bajen. 25/8-08. Ett datum som alltid kommer ligga varmt om hjärtat.
...tältade i Alperna bland galna och ständigt överförfriskade Svenskar.
...såg en EM-match på plats. Resultatet spelar mindre roll.
...fick mitt första riktiga jobb på gamla hederliga Hemköp.
...sjöng Lambo iförd badshorts och armpuffar.
...hoppade Bungyjump från en 192 meter hög bro.
...badade i Kroatiens klarblåa vatten.
...i november återigen tog mig ett dopp, men denna gången något förfriskad i Norrvikens svarta djup.
...hjälpte Snappers kamma hem sin andra raka division 2-seger.
...besökte en öde strippklubb i Budapest.
...överlevde Svenska B med godkänt i betyg.
...sov i en bivack utan att frysa ihjäl eller blivit mentalt störd av klaustrofobi.
...njöt av fria drinkar och sexiga strippor på BCM i Magaluf.
...bodde hos Anna Gaeta i Venedigs slumkvarter.
...tog Bajen till SM-guld på FM.
...drack den magiska drycken Guterstern.
...testade den mindre lyckade drinken innehållandes avslagen corona och koskenkorva med smak av nordiska bär.
...däckade innan midnatt på en finlandskryssning.
...chockerades över antalet pensionärer och engelsmän i Palma Nova.
...befann mig på Starke Arvid arena.
...drack Snake Bite Shandy. ALDRIG mer!
...va med att bilda av den ökända Ligan (vi vill, vi törs, vi kan!)
...solade längs flodbanken i Krakow.
...tog ett steg i karriären från vanlig dödlig extraarbetare till heltidsjobb och brödansvarig.
...fick bortamatch på Kungsholmen.
...befann mig i Vaxmora lite för många gånger.
...utforskade de flesta hörn av Rostock.
...visslandes konverserde med en galen fågel i Palma Nova
...också såg en tysk EM-match i en stor ölhall i München.
...fick ett ganska oförtjänt MVG i projektarbete.
...spillde ut 13 mjölkpaket i ett enda misstag på jobbet (en kvart innan rasten).
...solade bredvid två helt okej toplessbrudar från Tyskland på ett vattenland mitt ute på en åker.
...såg Dadomo komma och gå med ett träben som enda minne.
...upplevde Svff och Kalmars mer eller mindre lyckade försök att döda fotbollen.
...testade den högst speciella blandningen som kallas Radler.
...äntligen kunde spela med min gamla klassiska Pumaskor, Skytteholm va platsen!
...åkte tåg i eller genom 14 länder, 15 om man räknar med Skåne.
...träffade mängder med nya underbara människor jag aldrig vill tappa kontakten med.
...dessvärre gled ifrån en del jag inte alls velat glida ifrån.
...tog ut min första femsiffriga lön.
...blev "polare" med en snubbe på planet som tyckte att Niffää va lite sliten.
...såg Flemman försvinna och komma tillbaka (och snart är det dags igen!)
...spelade Mario Party flera kvällar i rad med blandat resultat.
...frös häcken av mig en månad i min egna lägenhet då värmen aldrig slogs på efter sommaren.
...sjöng Backstreet Boys a capella inför en väldigt tacksam publik.
...aktade mig för lavinbjärn!
...dessutom upprepade bedriften på en flodtrappa i fiskrensarnas stad.
...såg det mesta av Sjövillan och dess omgivning, både på gott och på ont.
...åkte helikopter över de snötäckta svenska fjällen.
...förnyade pizzadansen och nu gjort den till en galen stämningshöjare.
...förlorade i fantasigolf i en underbart vacker djungelmiljö i Palma Nova.
...fick det kanske mindre smickrande smeknamet Snöret efter en händelse i den idylliska kuststaden Ventimiglia.
... väcktes mitt i natten på ett tyskt-franskt nattåg av en gigantisk man med ett rungande JAWOHL!
...spelade fotboll på riktigt korpen-manér i metropoler som Hagsätra och Bagarmossen.
...sjöng "Upp med Sulan på topp" och samtidigt haft vänsterdojjan högt upp i vädret.
...tröttsamt fick utstå white stripes-ramsan på alldeles för många ställen, alldeles för många gånger.
...skrek Adam, Bertil och framförallt Ceasar längs en igenfrusen sjö i tät dimma.
...såg mindre lyckade filmer, däribland Ping Pong Kingen och Gabriel.
...blev utslängd från Harry B. James av en anledning jag fortfarande inte vet om (jag skulle ju bara på toa!)
...vittnade Flemmans försök att våldta en statys öra.
...stiftate bekantskap med Marcus Didon. Häftigt? Så jävla häftigt!
...spelade nattfotboll både på Stadshagen och ute i Midsommarkransen.
...upptäckte avkopplingens värde ute i Näshagen.
...blev bjuden på öl och jägershots av en överförfriskad och smått galen norrman på kryssningen.
...överlevde en kylig natt på en tågstation i Bryssel.
...samtidigt njöt av en natt utomhus i Gyekenyes på ungerska landsbygden.
...upptäckte den underbara serien Kyle XY.
...hjälpte ett par strandsatta Sundbybergsblattar som slösat alldeles för mycket pengar på en vecka på Mallis.
...blev dissad, och kanske dissade själv, utan att det egentligen gjort nånting alls.
...tonade ner mitt hat för Henke Larsson, men ändå långt ifrån släppte det helt.
...badade i Medelhavet, både utanför Nice, Split och Mallorca.
...åt på Sveriges mest klassiska Donken, A6-center i Jönköping. Dessutom inte bara en gång.
...skjutsade Linkan till Skinnaråsvägen lite för många gånger.
...strulade med kanske lite för många under veckan i Magaluf.
...mutade mig ut från ett frånkopplat tåg på den tjeckiska landsbygden och på så sätt fått uppleva Horni Dvoriste.
...såg en svensk EM-match på en backhopparanläggning i Innsbruck.
...i samma stad liftade med både örebroare och den österrikiska armén.
...undrade varför inte den underbart goda hamburgaren CBO inte finns på svenska Donken.
...fick veta en ny innebörd av ordet "tåget" efter resan till Göteborg.
...skrapade bort en varböld från svalget, mysigt värre.
...drömde om ett nytt SM-guld men sett alldeles för många Elm-bröder krossa den.
...återigen upplevde omöjligheten i användningen av ett franskt tangentbord.
...solade huden till läder på glassiga klippor i Split och såg den blekna i Sveriges dystra sommarväder.
...var uppe i Eiffeltornet och för en gångs skull faktiskt fått njuta av hela utsikten.
...förbannade alla cyklister i Amsterdam.
...åkte på sjukhemsresa med Niffää Kihlman.
...drack alldeles för mycket Jäger, men fan det är ju så gott!
...faktiskt tillät mig själv att snagga håret, något jag långtifrån ångrat.
...låtsades bryta mig in på Nordiska Muséet.
...gjorde musikvideor tillsammans med The Big G.
...hamnade i vänsterfilen på en fyrfilig motorväg (med en moppe med topphastighet på 60 km/h!!!)
...nuddade resterna av Berlinmuren, samtidigt som regnet hällde ner över huvudet.
...släpade av fyra plattor Heineken från Silja Galaxy på en väldigt ostadig pirra.
...åt en alldeles speciell portion köttbullar och potatismos i en överfylld stuga i Kittelfjäll.
...älskade Lycksele för deras underbara smidighet i att leverera pizzor.
...såg Åbos svar på kaknästornet.
...märkte att ljudet från en exploderande miniraket under vattnet är väldigt underhållande.
...poserade ute på en sten på Munkholmen.
...insåg att man inte ska supa med morsan en helt vanlig novemberkväll. Det slutar inte alltid bra!
...avverkade ett större antal solglaögon.
...trängdes med festivalare från Roskilde i ett tappert försök att ta sig hem.
...besökte Opus Deis högkvarter i Vasastan och där åt mystiska kakor.
...umgicks med till synes sköna (och snygga) Södertäljebrudar en kväll för att sedan bli dissad av ett par OFS-grabbar.
...åkte Saltsjöbanan och Lidingöbanan inop loppet av bara några timmar.
...förstod att figuren Kjell är en magisk underhållare, särskilt på finlandsbåtar.
...fastnade för lite nya musikstilar som en skön omväxling till det andra sköna som bruka strömma ur mina högtalare.
...insåg att för mycket päronvodka på en scoutgård inte är det optimala.
...såg det bästa från Paris på en ynka förmiddag.
...fortsatte fatta misstycke för en viss "schtekare" i Brage München.
...upptäckte att Grenada har världens svåraste flagga.
...fastnade på bild lite för ofta på de alla hemmafesterna i Grimsta och Norrviken.
...blev utskälld på jobbet av en grinig kund för att kycklingarna varit slut ett par dagar.
...jag dessutom blev muntligt attackerad av en annan kund för att jag inte visste vilka rakblad som passade till hans rakhyvel.
...jobbade både sjuk och sjukt bakis.
...fick lyssna på Pouian när han gick loss på arabiska låtar i en överbemannad hytt på Galaxy.
...fattade att kroatiska gränsvakter inte är att leka med.
...smugglade på gränsen till överdrivet mycket sprit hem från Spanien.
...med andra tog kortspelet "Spader Dam" till nya fantastiska höjder.
...drack ett stort antal ölsorter med olika betyg som konsekvens.
...förstod att en nollgradig Heinekken i kungliga Amsterdam är något alldeles extra.
...åkte på en gummimadrass efter en båt på Mälarens annars lugna vatten.
...chockerades över ungerska väderväxlingar.
...åkte hela vägen till Haninge för att hämta strandsatta Snapprar.
...spelade en variant av ölspelet med lite väl osmakliga spelkort.
...forstatte avverka mobiler och kameror i världens fart.
...också insåg att den tyska likören Saur Apfel verkligen är lurig.
...lekte kurragömma med bilar en kylig vårnatt i Runby.
...firade stockholmarnas egna lilla nationaldag.
...blev nobbad av Clas Ohlson men ändå haft segerkänslan kvar i mungipan.
...åt en alldeles för dyr måltid på Donken i Zurich.
...slutade nämna frukter vid namn och istället nämt dom vid PLU-nummer
...jag till slut intog Club Rosén, luddigt men trevligt minne!
...saknade Generalen mer än någonsin
...stiftade lite för mycket bekantskap med fiskar.
...samtidigt hittade kartans mitt.
...bestämde mig för att börja spara till en stor resa om sisådär ett och ett halvt år.
...blev för mätt efter en tredjedels familjepizza, fan va jag jäste!
År 2008 var året då jag upplevde det bästa och mest händelserika året i mitt liv och att det här året alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta.
Nu väntar ett nytt år (och nej, jag tänker inte skriva nya möjligheter, för fan vilket uttjatat uttryck!) och jag hoppas att det blir något extra det också. Tills dess säger jag så här:
No expectations - No regrets!
...och givetvis:
PEACE!!!!
Det är dags nu för...
Okej, min helg bestod ju egentligen bara av en dag men fan den dagen försvann utan att jag ens hann reagera. Plötsligt satt jag där framför teven och kollade på Fotbollskanalen Europa och undrade var fan veckan tog vägen (och självklart också hur Zlatan bara kan va så bäst). Men det sköna är att jag ändå jobbade sex dagar och ändå känner jag mig utvilad nog för att klara ytterliggare fem dagar nere på köpet. Men det är lite konstigt faktiskt, för jag borde egentligen inte alls vara speciellt taggad på annat än att sova då jag fick väldigt lite kvalitativ sömn den här helgen. Att somna när solen har gått upp eller att somna ganska onykter är väl inte det optimala för god återhämtande sömn, eller?
Lucia Movie Night i fredags. Trots att chefen verkligen inte trodde på mig när jag sa att jag skulle på bio så drog jag in med Cammie efter jobbet för att tillbringa hela natten på en biograf. Jag trodde vid den tidpunkten verkligen att jag skulle somna någon gång under natten. Fast faktum är att jag nog aldrig somnat på en bio, och jag klarade mig den här gången också. Men för att inte gå händelserna i förväg börjar vi med att jag och Cammie (Vill verkligen inte kalla henne det, men nåt smeknamn måste hon ju ha och jag kommer inte på nåt bättre, än) drog mot Kungshallen. Redan där förstördes en del av min kväll då jag trampade rakt ner i en vattenpöl. Verkligen jätteroligt! Och dessutom hade Kungshallen precis stängt så det fick bli Donken istället. Visserligen sitter en Chicken Supreme aldrig fel men jag va skitsugen på kycklingfilétallriken på Kungshallen. Men men, ska väl inte klaga.
Vi drog oss ner mot Rigoletto och hämtade ut biljetterna. Sen blev det en lång timmes köande utanför biografen. Förutom att mina fötter (eller ja, den vänstra i alla fall) var helt dygnsura så va det riktigt trångt och kallt. Madde joinade oss där och jag försökte väl mest överleva kylan, tristessen och framförallt tjejernas, ja jag vet inte va det va riktigt. Sen öppnade dörrarna och som vanligt när många hundra människor ska in på samma ställe så uppstår kaos. Jag trycktes verkligen hit och dit innan jag nådde in innanför dörren och uppför trappan mot balkongen. Jag tappade bort dom andra en liten stund men hittade dom ganska snart igen och vi intog platser mitt på balkongen. Och fast vi satt i mitten så behövde jag aldrig stå ut med en "granne" på min vänstra sida (ja det va en liten vänstervriden natt) och det va skönt för då kunde jag breda ut mig mer. Medan tjejerna gick och bytte om (nej, jag fattar inte riktigt varför man måste ha olika kläder på väg in och på en bio) och jag satt och kollade på en massa trailers. Det var väl inte några höjdarfilmer. Skulle väl isf varit Ice Age 3 och Angels&Demons. Men alldeles för sent så drog hela grejen igång. Och efter ett litet presentregn (jag fick ett svettband, fulaste jag haft tror jag) så drog första filmen igång. Och till mina stora glädje var det Yes Man dom började med. Jag behövde verkligen en skön komedi för att komma i stämning så det fick jag. Härligt!
Och visst var den riktigt rolig. Klart den bästa den här natten. Orkar väl egentligen inte gå in så mycket mer på varför men låt oss bara säga att den klart va sevärd! Efter lite fler trailers (eller rättare sagt samma trailers en gång till) så började nästa film som var Pride & Glory som handlade om korrumperande poliser som utredde ett mord på fyra poliser. Ska väl inte säga att jag tyckte den alls var särskilt bra den första halvan. Men den växte faktiskt ju längre den pågick och trots att den var på tok för lång så var slutet riktigt bra så den klarade sig på min betygskala. Jag vet däremot inte vad Cammie har och säga om filmen då hon mest sussade sött bredvid mig. Det är verkligen inte okej att somna två år i rad, oavsett hur dåligt filmen är!
Jag hoppades i alla fall få vakna till ordentligt med en skön film där vid sextiden och efter några Burn va jag riktigt taggad på en bra rulle. Jag blev riktigt glad över att det "Zack & Miri makes a porno". Haha sjukare film va länge sen jag såg. Men det är ju från skaparna som gjorde Knocked Up och Dumpad och på något sätt är dom sjukt sköna trots att dom egentligen mest är sjuka. Så den fick också klart godkänt även om jag nog va lite för sliten för att uppskatta precis allt. Dessutom har jag nog aldrig varit så pissnödig (och det va tok för mycket folk ivägen för att jag skulle orka ta en pisspaus). Men det blev i alla fall en skön avslutning på en skön natt och trots att magen värkte av trötthet så va jag nöjd med att jag gick i år igen. Tobbe var sen sjukt snäll och hämtade oss i stan så jag fick skjuts hem till dörren. Det va verkligen guld värt kära broder! Och tack tjejer för en kul natt också. Så Cammie, när ses vi nästa gång? (Och sig inte nyår, du vet var jag står när det gäller det!)
Trots att jag nog aldrig varit så sliten på jobbet som jag va på lördagskvällen och trots det faktum att jag stängde butiken så kände jag mig taggad för en utgång. Så det kunde inte sitta bättre än när Thomaz ringde och sa att det va Runbypuben som gällde. Så jag drog hem (eller rättare sagt fick jag skjuts hem, riktigt skönt, trots avståndet) och lämnade lite grejer. Sen blev det en stor iskall öl för att skölja ner veckans arbete och dagens trötthet. Och jag måste säga att jag gillar Runbypuben ändå. Visst, det är egentligen riktigt dräggigt och aldrig något drag. Men det är sjukt underskattat att bara sitta där ett gäng och avnjuta ett par kalla och snacka skit. Så jag hade verkligen en härlig kväll. Vi drog in två shotbrickor också så jag blev ganska lagom onykter. Så grabbar, nästa helg igen?
Sen idag har jag mest jäst framför datorn. Tog en tripp på nostalgivägen när jag kollade massa gamla disneyserier. Goof Troop måste ju va den skönaste teckande serien som någonsin gjorts. Och introt är bara så underbart. Vad fan hände med nittiotalet egentligen? Det blev en del gamla Så Ska Det Låta-klipp av någon anledning så det va rätt skönt att bara chilla lite. Det blev också ett kort men givande samtal på skype med farsan. Och jag skriver det inte för att jag måste utan för att jag vill. Farsan, du vet att jag vill snacka med dig ofta och jag saknar verkligen att bara kunna snacka med dig spontant om allt. Det blir verkligen inte samma sak nu när man försöker komma på allt man har att berätta. Så du får komma hem snart! Jag har ett par kalla som väntar på dig!
Blev lite umgänge med Ligan nu på kvällen också (NIFFÄÄÄ lever igen!!!). Vi såg bland annat Zack&Miri och jag tyckte den va ännu skönare nu. Vi käkade på Valles också så det va en perfekt lugn söndag till slut. Jag bangante. Nu väntar ju jobb fem dagar i rad så en helt lagom men ändå lyckad helg satt perfekt. Lite tråkigt bara att inte Snappers lirade nu ikväll. Det är verkligen segt med uppehåll. Har nog aldrig varit så taggad på Snappers som jag är nu. Helt underbart! Och eftersom jag bojkottar julen och nyår mest känns oviss i nuläget (var är festerna?) så längtar jag mest till återstarten på säsongen! Jag ser mest emot matcherna mot Brage och Övfre Töjnan. Hoppas bara att Töjnan är den femte matchen eftersom det är Snappers hundrade. Skulle va ballt att knyta ihop säcken lite där eftersom vår första var just mot Töjnan. Då blev det iaf 3-9 så vi har en god chans att visa att vi är sjukt mycket bättre nu!
Men jag har inget mer att säga och jag måste ju få sömnen för att orka jobba imorn. Så sov gott allihopa så hörs vi snart igen. Dagens låt får förutom Goof Troop-introt nog vara Rom i Regnet med Ulf Lundell. Va så länge sen jag hörde den och när jag hittade idag blev jag bara så glad. Underbar låt. Men bye everyone!
PEACE!
Regnets trollkarl piskar mig i ansiktet, ändå försvinner inte solstrålarna under mig...
Som sagt tar ju jobbet upp det mesta av min vakna tid. I alla fall under veckorna där det verkligen stavas jobb, mat och sömn (eller nja, kanske inte så mycket av de sista) och så är mitt liv just nu, och än har jag ingen anledning till att tycka synd om mig själv. Jag börjar verkligen komma in i att jobba heltid och dagarna flyger oftast iväg. Och faktum är att det är roligare och roligare att jobba därnere. Trodde jag snart skulle komma till den gräns att det börjar bli samma sak om och om igen, men än är det faktiskt bara stimulerande, på många sätt. Så jag är glad över att hitta en plats jag trivs på, och mina kära kollegor gör det mesta av det jobbet. Lite synd att Pojke Pojke (Jari) ska sluta nu till nyår. Hemköp blir klart tråkigare utan honom. Men folk kommer och går så det kommer säkert in någon ny skön individ.
På fredag är det Lucia Movie Night igen. Jag minns ju hur najjs det va förra året så jag ser faktiskt fram emot det rejält. Jag tyckte väl i och för sig inte att filmerna förra året va dom bästa jag sett (för jag har aldrig känt mig sugen på att se om dom, ett bra tecken!) men hela grejen att tillbringa en hel natt på en bio var riktigt roligt. Och det känns ju klart spännande när man inte har någon aning om vad det kan bli för filmer. Får jag hoppas, så vill jag nog se "The Spirit", "Seven Pounds" och "Zack & Mirri make a porno" men jag tror det blir något annat. Man kan ju hoppas att någon av dom kommer i alla fall. Men det ska i alla fall bli kul. Och så får jag ju umgås lite med Camilla också, inte helt fel det heller.
Helgen som va gick undan i ett sjukt tempo. Det kändes verkligen som att vara tillbaka i skollivet igen när helgerna bara flög iväg och helt plötsligt va det måndag morgon igen och jobbet kallade. Men jag hann i alla fall med en del. Fredagen spenderades i Norrviken, där jag, Måsen, en och annan vodkaflaska och Caramelldansen förgyllde en fredagkväll. Flemman tuffade in lite senare och bidrog till stämningen och framåt midnatt rullade Tobbe in i sin gröna Seat och vi hade det ganska grymt trevligt. Måsen och jag hade ju från början försökt få med lite folk ut på stan men det sket sig så vi sa att vi innan natten va över så skulle vi gjort något galet, som vi kunde snacka om ett bra tag efteråt. Resultatet blev efter kanske några för många groggar att vi bestämde oss för att ta oss ett nattbad i Norrvikens svarta vatten. Tobbe fick agera chaufför och Flemman fick bli nån slags handdukshållare. Innan vi egentligen hann ångra oss stod vi där på bryggan på gränsen till total galenskap. En nedräkning senare försvann för en kort sekund ner under det mörka iskalla vattnet. Men självklart stannade vi inte längre än några simtag därnere. Nej, upp igen och linda sig in i en varm handduk och sen vidare in i en varm och skön bil. Jag tvekade ju länge innan hos Martin om jag verkligen skulle göra det men i efterhand va jag mest sur att jag inte va fullt på direkt. Det är ju såna här grejjer som verkligen ger livet en krydda. Och jag tror Tobbe och Flemman fick höra det lite för många gånger under bilresan hem. Men jag kan nu i vilket fall som helst skryta (om det nu egentligen är något att skryta om) om att ha badat i Sverige i december.
Snappers säkrade avancemang till Division 1 i söndags kväll när vi motade tillbaka Doorslammers med 8-5. Egentligen var det väl ingen höjdarmatch från vår sida, i alla fall inte defensivt. Men man kände direkt att vi inte behövde spela på topp. Vi är på alla nivåer ett bättre lag en Doorslammers och vår seger va faktiskt aldrig riktigt hotad. Jag själv gjorde inga mål den här kvällen, vilket jag är lite besviken över. Jag hade i alla fall önskat att min klacklobb suttit bakom målvakten. Det hade varit något det. Men jag fick göra två assist i alla fall och så länge nån gör mål så spelar det inte så stor roll vem som gör dom.
Just det! Jag måste berätta om min sköna dröm jag hade inatt. Jag drömde att jag hade vunnit en stor summa pengar och en del av dom la jag på en stor sjukt härlig fest för alla underbara människor i min omgivning. Jag hade styrt upp allt för den perfekta kvällen. Platsen för festen var på platsen som i folkmun är känt som "lilla Råsunda" som ligger vid den ökända Sjövillan. Bussar från stationen slussade allt folk ut till den ensliga platsen och där va det fullt ös hela natten. Det va verkligen en tydlig dröm och när jag vaknade i morse (nåja, vid 13-tiden) så kändes det verkligen som att festen hade ägt rum. Och på något sätt hade den ju ändå det, fast i en annan verklighet. Och eftersom minnet från drömmen förföljt mig hela dan så kan jag ju inte säga att jag aldrig varit med om det. Det va en upplevelse, även fast det va i en dröm. Nu förstår jag ju att det aldrig kommer hända på riktigt (visst, man ska aldrig säga aldrig) men det var mycket lättare att komma upp ur sängen efter en sådan härlig dröm.
Snart är det ju jul också, men för en gångs skull rör det mig inte i ryggen för fem öre. Jag kommer sitte ensam hemma större delen av julafton och jag och morsan har bestämt för att bojkotta allt vad julklappar heter. Och för mig känns det faktiskt bara skönt. Nu kan jag koncentrera mig på jobbet och försöka styra upp något galet kul på nyår istället! Så julen 2008 är ingenting för mig.
Jag såg en rätt skön film igår föresten. Eagle-Eye hette den. Den var långt ifrån trovärdig men den va ändå sjukt spännande och jävligt underhållande. I början var jag lite tveksam men sen kunde jag inte slita ögonen från skärmen så det va ju skitskönt faktiskt. Jag älskar när man hittar filmer man knappt har en aning om och så är dom verkligen skitbra. Det är underbart. Sen något annat som jag sett de senaste dagarna som va underbart va EM-krönikan i måndags. Det slog mig verkligen att jag inte sett någonting från det mästerskapet efter att jag kommit hem från vår resa. Så dels va det kul att se alla målen igen (dessutom med alla svenska kommentatorer) och dels väckte det återigen många minnen från den underbara resan. Så nu hoppas jag den går att tanka för den måste jag verkligen ha kvar, så är det bara.
Men denna kväll börjar se sitt slut och så också detta inlägg. Om sju timmar ska jag upp igen. Livet är väl bra underbart ibland? Och om inlägget började med "Rain Wizard" avslutar jag med en annan låt åt det andra hållet....
"I'm walking on sunshine... and don't it feel good!"
PEACE!!!
En dag på bygget...
Kvinna, 32 år och mamma till två barn:
Hon har säkert precis varit och hämtat ungarna från dagis och tar en avstickare till Hemköp för att fylla på skafferiet. Man märker direkt när kvinnan med hennes två barn kommer in i butiken då hon redan framme vid kundvagnarna får be Isabella, 5 år, att "vänta på mamma" medan Oskar, 6 år, springer i full fart mot de små vagnarna med en flagga på så att morsan kan hålla i den. Han märker inte att han nästan välter stället med våra reklamblad och mamman får flera gånger be honom att se sig för.
När de sen tagit sin tid på sig inne i butiken och kommer fram till kassan får kvinnan återigen hindra sina ungar så dom inte springer iväg med den lilla kundvagnen förbi kassalinjen. Så egentligen handlar denna typ av kunder egentligen om deras mer eller mindre olydiga barn. För när hon sen ska packa upp varorna på bandet envisas ungarna att dom ska plocka upp dem. Så medan Oskar och Isabella med nöd och näppe lyckas få upp ett mjölkpaket i taget så letar kvinnan upp sitt bonuskort som hon givetvis hittar under alla livsnödvändiga kort som bibliotekskortet, medlemskort på Lindex och friskis&svettis-kortet. När hon väl hittat det och dragit det har ungarna givetvis tröttnat på att lassa upp varor och istället intagit sin plats på den lilla avsatsen där man packar ner dom. Kvinnan får då fortsätta att packa upp medan hon gång på gång får påpeka för ungarna att låta bli andra kunders varor och att dom ska akta fingrarna så dom inte fastnar vid bandet.
Hon lägger upp de antalet påsar som hon behöver och ber ungarna att fokusera på att packa ner varor. När alla varor sen är inscannade och hon påstår att det va bra så sätter hon in sitt kreditkort i kortläsaren. Jag trycker upp rutan så att hon kan godkänna sitt belopp. Då slår det henne att hon skulle köpa snus till sin man också så att vi får göra om hela kortläsningsproceduren. Hon kommer givetvis inte direkt på vilket snus hon skulle ha så hon tittar länge mot Snuskylen innan hon tveksamt frågar om jag har Grov lös. Jag plockar fram en dosa och då lägger hon till att hon själv vill ha en Catch mini lakrits så att jag får sträcka handen mot kylen igen. Under tiden har ungarna ryckt åt sig sina små godispåsar och slåss om vilken som är deras. Kvinner försöker nu att förklara att dom inte ska få nåt godis föränn dom kommer hem, något som ungarna verkligen tar till sig...eller inte! Men hon är i vilket fall klar med sina inköp och innan hon tar och packar klart nere vid bandet packar hon om alla påsar då det givetvis inte packat på hennes sätt. Men när det äntligen är klart ropar hon till sig ungarna som nu ränner runt borta vid panten och dom lämnar butiken. Ett lugn atmosfär sänker sig över butiken och man känner sig genast lite mer avslappnad. I dörren möter dom sedan en par minst lika högljudda ungar på väg in tätt följt av sin mor som försöker hålla dom nära henne. Och så håller det på!
Tidpunkt: Vardagar 17:30-19:00, Lördagar 14:00-16:00
Irritationsfaktor 1-5 (där fem är olidligt): 3+1, då ungarna står för trean och den sista lägger jag till för att man får göra allt två gånger!
Typiska varor i kundkorgen: Frukt, Lösgodis, Mejeriprodukter.
Kvinna, 37 år med utländskt påbrå:
Jag skriver inte detta för att på något sätt framstå som rasistisk ifall någon av er får för er det. Jag skriver det för att det är ett faktum och troligtvis den mest klockrena typen då man i 90% av fallen alltid får uppleva samma sak.
Är man ute på golvet så hinner man knappt se denna kvinna komma in i butiken tätt följd av hennes vännina innan hon kommer fram till en och frågar var den nedsänkta kyckligen ligger någonstans. När man visat dom vart det är hör man i högtalarna att det är dags att springa till kassan och en liten stund senare dyker dom upp i kön. Väl framme ser man att deras kundkorg inte innehåller något annat än just denna kyckling. Det är ingen slump att det är den då det på framsidan av reklambladet flaggas att det är ett riktigt bra pris. Detta är något denna kvinna givetvis har uppmärksammat. Vid första tanken känner man att det är smart ändå, att passa på att handla medan det är så billigt. Men hennes intilligensnivå eller möjligtvis läskunnighet sträcker sig inte längre än till just den stora röda prislappen. För under det står det att priset endast gäller ett erbjudande per hushåll, men självklart lassar dom upp fyra fem påsar med Kyckling.
Om jag inte är snabbtänkt och förstår att dom bara är ute efter rabatterna slår jag in alla fem påsar som vanligt (vadå, det kan ju faktiskt va så att dom bara ska ha en stor middag med kyckling på menyn) och ger dom priset. Eftersom kvinnan räknat ut exakt vad de fem påsarna (med extrapriset inräknat) skulle kosta märker hon direkt att det blivit fel nånstans och påpekar extrapriset för mig tydligt flera gånger. "15 kronor?, 15 kronor!" Jag försöker då förklara för henne att det gäller bara ett erbjudande per hushåll. Hon tar då upp ett reklamblad och visar mig annonsen. Jag visar henne då den lilla svarta texten som berättar samma sak jag nyss sa till henne. Hon försöker då en annan variant och menar på att dom är ju trots allt två stycken. Trots att jag genomskådar henne men ändå går med på det så är det fortfarande tre kycklingpåsar som måste gå in på vanligt pris. Hon försöker då spela helt oförstående som att hon intre förstår ett ord av vad jag säger och fortsätter att påpeka att de kostar 15 kronor. Jag säger då bestämt till henne att hon får två påsar (egentligen en) för extrapriset men resten måste hon betala fullt pris på. Då är hon inte alls lika sugen på kyckling länge och vill lämna tillbaka dom. Hon betalar för dom två hon faktiskt ville ha och trots att hon har full koll på vad det kostade tar hon kvittot för att försöka hitta ytterliggare något fel nånstans. Lite lätt besviken går hon sedan ut ur butiken tätt följt av hennes väninna.
Tidpunkt: Kan komma när som helst, vilka dagar som helst.
Irritationsfaktor: 5: Det är verkligen sjukt irriterande att dom verkligen försöker göra allt och trots att jag vet att jag har rätt och bevisar det för dom så stor dom kvar och tjafsar. Dessutom förlorar vi bara pengar på en kund som aldrig köper annat än annonsvaror.
Typiska varor i kundkorgen: Annonsvaror, mängdrabbatter, bonuskortserbjudaden, varor med kort datum. Kan sedan va allt från schampo till ingefära!
Kvinna, 71 med rullator:
Jag måste börja med att säga att denna typ av kunder oftast är dom allra mest trevliga och lätta att ha att göra med. Så nu var det sagt.
Denna kvinna kommer in och tar god tid på sig att få ihop dom varorna hon ska ha. Det finns inget som heter impuls här inte utan och prickar tydligt av vara efter vara på den lilla lista hon srkivit med skrivstil hemma vid köksbordet. När hon kommer fram till kassan hälsar hon oftast med ett glatt och upplyftande "Goddag" och börjar sakta plocka upp sina varor från den lilla korgen som sitter på hennes rullator. Samtidigt pladdrar hon på om vilket väder vi har och tänker högt om hon verkligen hinner med 535:an upp till Runby Backar. När hon är klar börjar hon gå framåt men jag får hejda henne så att hon inte glömmer varorna hon har på den lilla skivan där under rullatorn. Hon ber artigt om ursäkt och plockar även upp dessa varor. Hon visar sen upp sin medhavda påse så att jag verkligen ska se att den är tom. Jag ger henne sedan beloppet och hon börjar leta i sin plånbok.
Hon lägger först upp sitt bonuskort utan att ens ha en tanke på att hon kan dra det själv. Jag hjälper henne givetvis med det och upprepar sedan beloppet. Då öppnar hon sedelfacket och hittar en nästan oanvänd femhundring, direkt hämtad från Nordea nere på centralvägen. Det spelar egentligen aldrig någon roll vad beloppet handlar på, för hon betalar alltid med femhundringar. Hon ger mig sen tillräckligt med mynt från det lilla dragkedjebeprydda myntfacket så att hon kan få jämna hundringar tillbaka. Jag ger henne dessa men kan samtidigt inte låta bli att undra var dessa sen tar vägen då hon vid nästa tillfälle betalar med nya femhundingar. Och var får hon mynten ifrån om hon alltid får endast hundringar i växel?
När allt är klart plockar hon upp en noga skrapad trisslott med 25 kronor vinst på som hon vill byta ut mot en ny lott. Hon vill gärna att jag ska ge henne någon med en storvinst på. Eftersom hon är så trevlig mot mig undviker jag att ta den översta lotten och tar någonstans i mitten trots att sannolikheten för vinst inte ökar för det. Jag ger henne lotten, och givetvis kvittot (utan att fråga om hon vill ha det, då det är självfallet) och ett lycka till. Hon önskar mig en trevlig dag och börjar packa ner sina varor.
Medan jag tar betalt för ytterliggare ett tiotal kunder står hon där och tar den tiden hon behöver och verkar inte ha bråttom någonstans. Jag undrar om hon verkligen hinner med den där bussen hon skulle ta. När hon sen är klar hör man samma glada stämma önska mig en trevlig dag. Jag önskar henne desamma och kan inte låta bli att känna mig nöjd över mitt enkla arbete. Och det är det som gör att jag verkligen gillar dessa äldre kvinnor. Det är verkligen kul att hjälpa dom, och då blir mitt jobb så mycket roligare.
Tidpunkt: Varje dag 08:00-12:00
Irritationsfaktor: 1, och det är mest för att hennes tempo ibland blockerar för andra kunder, som oftast känner sig lite mer stressade och som ibland smittar av sig på mig i kassan.
Typiska varor i kundvagnen: Mellanmjölk, Haricot verts, grönsaker, och saker jag aldrig ens vetat om fanns i butiken.
Som ni märker blev det tre kvinnor jag tog upp som exempel. Men det finns så mycket mer man kan berätta om kvinnliga kunder. Visserligen finns det många stereotyper bland de manliga också, men dom är långtifrån lika intressanta och roliga att studera.
Sen avslutar jag väl som vanligt med en liten lista.
1. Black Stone Cherry i fredags va grymt bra. Jag vet att jag inte har så jättemycket att jämföra med men jag diggade det som fan. Bästa låten för kvällen: Shooting Star!
2. Helgens BSC-låt: Givetvis(!) Shooting Star.
3. Match ikväll igen. Uppladdningen har börjat. Känner taggningen i kroppen. Lite därför jag skrivit detta inlägg, så jag har något att göra.
4. Den nya varianten av skogsturken igår vid OK/Q8 var riktigt roligt. Hur orkar man ens lacka så mycket över en sån liten sak?
5. Förövrigt riktigt kul att träffa Niffää och Criffää igår. Och det är alltid kul att bara glida runt med dom sådär. Speciellt nu när det är halt ute så Niffää får sladda runt i varje korsning. Det bästa är att han är så grym på det så man inte alls behöver känna sig orolig.
6. På tal om sladd. En Volvo 240 fick ordentlig sladd vid korsningen vid KOM igår när jag skulle till Linus. Jag skojar inte när jag säger att nästan snurrade hela 240 grader, så bilen fick skäl för sitt namn.
7. Jag träffade Generalen en liten stund idag. Han väckte mig och bad mig komma till Express. Då tvekar man inte så det var bara att hasa sig upp och avnjuta en pizza till frukost. Riktigt mysigt att prata lite med Generalen igen, även om han var tvungen att sticka ganska snabbt. Det måste bli oftare Z!!
8. Börjat leta efter nya serier. Tänkte ge Californication, Fringe och Dexter chansen nu. Om jag inte fastnar för någon av dom kör jag på Entourage. Kommer inte ihåg så mycket av det så får nog kolla om från början. Men det ska nog lösa sig.
9. Farsan du skrämde mig faktiskt lite där när du inte visade livstecken på typ tre dagar. Egentligen vet jag ju att du klarar dig alltid men ärligt talat, även en son kan bli orolig för sin gamla far. När jag fick ditt sms där igår natt var det som när du hör mig låsa upp dörren på natten efter en utekväll. Du vet vad jag menar!
10. Jag fick ett plektrum från basisten i BSC i fredags också. Och oavsett hur mycket Flemman stoltserar med sina två plektrum från sångaren så måste jag säga att Jon Lawhons plektrum va mycket snyggare. Fast jag hade nog helst catchat en trumpinne från John Fred Yong. Galet skön trummis och hans solo var bara sjukt ballt. Jag vill också kunna spela trummor så bra.
11. 10 punkter får fan räcka för den här gången. Nu blev det i och för sig elva men ändå!
PEACE!
31 things in my mind!
2. Jag är officiellt korad till ny ledare över Brödraskapet nu. På måndag sköter jag de första beställningarna på egen hand. Nu ska det bli ännu bättre ordning därnere.
3. Klarade tidningsreturerna galant utan hjälp idag. Förstår verkligen inte svårigheterna med det. Men sen är jag ju rätt smart också!
4. Fyfasiken vad jag är taggad på att resa. Drömde inatt (eller ja, snarare imorse) att jag va i Rio de Janeiro. Det va en sjukt härlig dröm. Kan inte vänta på att få uppleva det på riktigt!
5. Att jobba två timmar är sjukt meningslöst. Förutom att jag nu känner mig död för att jag va tvungen att gå upp för att gå till jobbet (Kan ju vara rätt svårt att gå till jobbet innan man gått upp liksom) så var det nästan drygt att gå hem innan man ens hunnit blivit varm i kläderna. Men ska väl inte klaga. Tjänade ju in typ 140 spänn lite enkelt sådär så.
6. 1300 spänn?!?!?! Jävla dryg mobilräkning. Tur att jag får ganska saftig lön ändå så jag inte blir alltför fattig nu framåt jul. Men fan måste ju spara lite också till 2010/2011
7. Jag håller på att förhör Flemman på lite BSC-låtar. Jag översätter en textrad eller en vers och ser om han verkligen kan låtarna. Det är ju liksom ett måste inför imorn. Men det skrämmer mig att han inte ens kan lista ut refrängen till Blind Man. Inte bra frysen!
8. Fan va tråkigt det är och kolla landskamper i fotboll när de inte gäller nåt. Och nu är vi inte ens inofficiellt världsmästare längre. Pinsamt!
9. Dagens BSC-låt: Long Sleeves! Fan va jag taggar till imorn!!!!
10. Vet att det är pinsamt bara i sig, men såg Forrest Gump för första gången inatt. Nu förstår jag i alla fall vad alla pratar om. Genialisk film, helt seriöst.
11. Vill ha en ny serie att kolla på. Behöver seriösa tips (och med seriösa menar jag att man kan utesluta skräp som Grey's Anatomy och Smallville)
12. Ostbågar är verkligen tio gånger godare dagen efter. Hur kan det va så?
13. Asså den här dagen känns bara så konstig. Jag jobbade ju ändå på förmiddagen så man kan ju inte säga att jag är ledig. Men jag jobbade ändå bara två timmar så dagen har ju ändå varit händelselös. Förrvirring!
14. Kanske blir det en skidresa trots allt i vår. Känner verkligen att det är på tiden. Var ju ett bra tag sen sist och minnena därifrån är ju så klassiska!
15. Dagens BSC-låt 2: Lonley Train
16. Jag vill åka på Sensation Black, White i Amsterdam nästa år är också lockande. Fast nej, inte tänka så. 2010/2011 är det som gäller. 2009 SKA va mellanår!
17. Kvällens film blir nog i alla fall Taken. Kommentarerna på powerbits vittnar om att den ska va bra och Crille tjatade ju som fan igår så det ser jag lite fram emot faktiskt.
18. Linus Pettersson lirar mot Firstcream på söndag. Fan va jag saknat min anfallspartner!
19. Måsen, du får ta och komma hem nu och dra igång lite saker igen. Det har varit alltför dött sen du stack asså!
20. Fan har jag fått ihop 20 saker? Trodde jag skulle få kämpa för att få ihop 10. Men det är ju skönt det i alla fall. Så håller jag mig vaken.
21. För fan min mage värker verkligen av för lite sömn. Inte helt okej!
22. Va i helvete (ursäkt uttrycket) va det för avsnitt på One Tree Hill den här veckan. Helskumt (fast i och för sig skitbra)!
23. Dagens motto: No promises, No regrets!
24. Dagens BSC-låt 3: The Bitter End
25. Dagens icke-BSC-låt: Falling - ZapFlap
26. Kom ju på igår att jag inte behöver lägga så mycket pengar på en resa i sommar. Har ju en tillgodo som päronen ska bjuda mig på. Portugal nästa äle?
27. Igår kväll när Flemman och Tobbe var här väcktes minnena från Eurotrip till liv igen. Fan vad jag saknar den tiden, och fan vad jag längtar till den ännu större resan, förlåt att jag upprepar mig, men det e gaaaalet.
28. Och jag vart ju inte mindre taggad av alla sköna landskap från Forrest Gump. När han snackade om soluppgångarna i den amerikanska öknen fick jag rysningar...
29. Dags att runda av kanske?
30. Okej, men nästa punkt på dagordningen: Ta ett stort glas Bravo Tropisk juice och en tallrik filmjölk med Cornflakes. Och ja, jag äter frukost när vanliga människor sover middag. Men sån är jag.
31. PEACE!
Lite av varje...
15 städer jag måste se innan jag dör:
1. New York, USA
2. Tokyo, Japan
3. Rio de Janeiro, Brasilien
4. Sydney, Australien
5. Las Vegas, USA
6. Moskva, Ryssland
7. Kapstaden, Sydafrika
8. Kairo, Egypten
9. New Delhi, Indien
10. Los Angeles, USA
11. San Fransisco, USA
12. Wellington, Nya Zeeland
13. Hong Kong
14. Katmandu, Nepal
15. Barcelona, Spanien
3 filmer jag ser fram emot att se:
1. Harry Potter och Halvblodsprinsen
2. Pirates 4
3. Änglar och Demoner.
5 oslagbara serier:
1. One Tree Hill
2. Prison Break
3. Kyle XY
4. Heroes
5. 24
5 matcher jag vill se:
Real Madrid - Barcelona
Celtic - Rangers
Arsenal - Tottenham
Inter - Milan
Panathinaikos - Olympiakos
5 värvningar jag vill se till Hammarby:
1. Patrik Gerrbrand
2. Rasmus Bengtsson
3. Kennedy Bakircioglu
4. Alexander Östlund
5. Björn Runström
5 saker att se fram emot 2009:
1. Jag fyller 20 år!
2. Insane på Gröna Lund.
3. Brommapojkarna borta!
4. Portugal med päronen?
5. Mycket pengar att spara undan för World Tour 2010/2011
3 saker jag ska göra nu:
1. Sluta skriva detta meningslösa blogginlägg.
2. Äta Lingongrova med Ost.
3. Sova.
3 Saker på planeringen imorn:
1. One Tree Hill
2. Prison Break
3. Jobb 14-22
3 obligatoriska slutord:
1. Ha det bra
2. God natt
3. PEACE!
Sömnbrist...
1. Kolla på klockan, det är fan inte normalt att va uppe när klockan tickar iväg mot 05:00 och då hjälper det inte att jag är helt ledig från allt imorn.
2. Jag har kollat 7 avsnitt av Kyle XY efter midnatt, det är fan inte hälsosamt för fem öre...
3. Jag har ätit typ 8 mackor sen jag kom hem från HLD, då ska vi ändå inte glömma bort att middagens serverades innan jag ens hunnit få av mig fotbollsstrumporna. Så jag är ju inte hungrig. Äter mest för att jag är rastlös och för att inte ligga alldeles för länge i soffan. Men om jag nu inte har något egentligen väsentligt att göra, då borde jag väl verkligen sova.
4. Att jag ens skriver den här listan är ett stort tecken på att jag börjar bli mentalt skruvad och verkligen behöver lite sömn.
4 anledningar till att jag fortfarande håller mig vaken:
1. Klockan är ändå bara fem och jag är ledig imorn, då kan jag lika gärna ta vara på tiden. Och dessutom, sova kan man väl göra när man är gammal?
2. Jag har ett avsnitt kvar på säsongen av Kyle XY. Tror du jag bara kan vänta med det till imorgon?
3. Jag måste äta något, inte för att jag är hungrig. Men fan jag bara måste.
4. Jag är mentalt skruvad! Men jag gillar det. Allt för att vara lite annorlunda. Right?
PEACE!
Det blev en seger till slut!
Jag är bloggtaggad som fan nu. Det här med listorna är ett bra sätt att hitta tillbaka till skriveriet! Så nu efter kvällens match så ger jag er lite färska listor...
3 saker att glädjas över denna match:
1. Att vi faktiskt lyckades vinna den här matchen till slut. Vi gör inge strålande insats men faktum är att vi flera gånger lång under och en bit in i den andra halvleken låg vi under med 5-3. Ändå reser vi oss och producerar fyra mål framåt. Det är alltid starkt och det blev till slut en jävligt skön seger!
2. Tobias Erikssons kanon till 2-2. Han får snacka bort det hur mycket man vill men dunkar man in en frispark från egen planhalva är det ett drömmål. Riktigt jävla vackert!
3. Niklas Kihlman fick sätta spiken i kistan på ett friläge där han iskallt väntar ut målvakten för att sedan kyligt placera in den under armen på densamma. Kul att du äntligen producerar. Men som jag alltid säger, det hänger på håret!
3 saker som inte alls var bra idag:
1. Vi släpper in fem mål mot ett ganska mediokert lag. Det får verkligen inte hända. Så dåliga är vi verkligen inte och det va hela lagets fel att det händer. Uppryckning tack!
2. Vår första minut i den andra halvleken är bedrövlig. Med bara några sekunders mellanrum får Husbyfemman två frilägen och kan vända matchen till deras fördel. Dags att vakna kanske?
3. Vi får inte bli för bekväma. Det är livsfarligt med underskattning. Och det är väl ganska allvarligt när hela laget halvt sitter och deppar i omklädningsrummet efter en seger. Nej kom igen nu Snappers, vi behöver inte göra det onödigt svårt för oss. Vi kommer möta riktigt bra lag i vår så då får vi kriga när det verkligen behövs!
För övrigt vill jag säga:
1. Jag är så oerhört ledig imorn. Så nu blir det till att kolla Kyle XY hela natten lång.
2. Jag älskar min nya mobil. Äntligen slipper jag den där gamla skiten som alltid bara strulade. Underbart!
3. "Pappa kom hem, för jag längtar efter dig" - Jag börjar sakna dig som fan nu. Jag vill visserligen inte att du tänker på det men jag måste ändå få säga det. Och jag ska försöka bli bättre på att gå upp i tid så vi kan skypa innan det blir för sent hos dig.
4. Välkomna tillbaka till Allsvenskan BP! Nu hoppas jag verkligen att dom skippar bojkotten (som verkligen inte längre leder någonstans) och att vi sluter upp på Södermalmstorg för en ny galet skön marsch till Stadion!
5. Sverige är inofficiellt världsmästare i Fotboll. Man får glädjas över det lilla!
6. Skönt reportage om Groningens svenskar i SVT-sporten. Petter Andersson, du är kung!
7. Kennedy kom hem! Du behöver inte lida i Ajax längre!
8. "HLD är vår hemmaborg, det är där vi regerar, VI ÄR BLACK SNAPPERS, och guldet ska hem till oss"
PEACE!
Listor is the shit...
5 saker som BRA just nu!
1. Kyle XY - Vilken sjukt underbar serie. Den har fan allt. Den har dramat från OTH, Spänningen från Prison Break och Mystiken från Heroes. Gaaaaalet bra!
2. Black Sanppers lirar match ikväll mot Husbyfemman. Är sjukt taggad eftersom jag inte fått sätta ner foten i Helenelundshallen på tre veckor.
3. Jobbet, jag vet att det kanske låter konstigt, men jag trivs bara bättre och bättre därnere och om en vecka blir det heltid. Jag bangante!
4. Black Stone Cherry! - Bara fem dagar kvar till konserten. Jag börjar känna mig rejält taggad. "...Rolling on the river all the way to New Orleans"
5. Tobbes och mina framtidsplaner. Sparandet har börjat. Världen väntar 2010!
3 saker som man nästan hatar just nu.
1. Arsenal. Kommer visserligen aldrig hata dom, men det är fan inte godkänt att vara så instabila. Man torskar inte mot Stoke och Aston Villa för att sen klämma in en seger mot United däremellan. Nej kom igen nu Arsenal, ryck upp er!
2. Baksmälla på jobbet - Det är aldrig kul, visserligen smällar man får ta men det är ändå tur att det finns mjölkkylar!
3. Griniga kunder som tror att man är nån övermänniska som ska kunna precis allt om exakt hela butiken. Vafan tror ni egentligen?
Specialaren: 3 stereotyper när det gäller kunder - Det finns många olika kunder som handlar på mitt jobb. Men sen finns det många man kan lägga i en viss kategori. Så jag tänkte ge er tre exempel på dessa grupper.
1. En man i 50-årsåldern handlar en färdiggrillad kyckling, Aftonbladet utan billaga och alltid lössnus. Dom säger aldrig heller att dom ska till exempel Grov Lös. För enligt dom finns det bara lössnus så dom säger bara märket så man får anta att det är lössnus dom ska ha. Det finns sällan en enda frukt på deras kvitton, som dom heller aldrig vill spara. Dom är oftast övertrevliga och ska dra små vitsar till allt man säger. När man är klar och ger dom växel svarar dom alltid med frasen "Tack och Bock", plockar ihop sina varor på en halv sekund och är ute från butiken innan man ens hinner se dom gå.
2. Kvinna i 50-årsåldern köper alla annonsvaror som finns, påpekar för mig att det är mängdrabatt på tillexempel Kiwi utan att förstå att jag redan slagit in dessa kiwi 62 gånger den veckan. Hon släpper aldrig blicken från displayen där det står vad hon har köpt och när hon ska betala bläddrar hon igenom 467 kvitton i plånboken tills hon hittar en hopskrynklad femhundring i botten på sedelfacket. Har sedan alltid en uppsjö av enkronor i myntfacket så hon alltid kan få jämna hundringar i växel. Hon överskattar alltid sin förmåga att packa sina varor och får alltid ta minst en påse till från det hon räknade med från början. Hon ska givetvis ha kvitto och innan hon ens plockar upp sin påse ska hon lusläsa varenda rad på kvittot för att hitta några kronor som blivit fel. När hon väl börjar packa dyker det upp någon hon känner och ska prata med denna person så packningen tar tio minuter. Under tiden har 5-6 personer som från början stod efter henne i kön lyckats betala och lämna butiken. Hon lyckas däremot alltid hitta något fel på kvittot och ställer sig bakom en tills att man fixat dom där två kronorna som blev fel på kvisttomaterna. När hon sen äntligen fått bort sina varor på bandet står hon fortfarande kvar och pratar med alla så att man i kassan vet allt om deras barn och arbete.
3. Kille i 15års åldern kommer fram till kassan med en moppehjälm i handen medan hans 10 polare väntar utanför butiken. Han köper utan undantag alltid en powerking och en chokladkaka från eldorado. Han lägger först fram ett pantkvitto á 50 öre som han fick från den förra burken och resten betalar han alltid med mynt. Man märker att han verkligen räknat ut exakt vad han kan få för dom få pengar han ha då han alltid har exakt det det kostar och aldrig mer. När han har betalat tar han sina grejer utan att ens titta sig om efter kvitto. Går sen ut till sina polare och efter en stund kommer någon av dom och upprepar samma procedur. Han lyckas sen hitta en femkrona i jeansfickan och ska givetvis ha en powerking till. Glömmer bort att man lägger på 50 öre för pant och får då lämna tillbaks den. Istället hämtar han två Nötcreme, betalar och går ut till sina kompisar igen. Man hör sen hur han gasar lite för mycket med moppen innan han åker iväg. En vanlig vardagkväll kommer det in ungefär 10 praktexempel på denna typ och det är alltid samma sak!
3 låtar som är värda att lyssna på just nu:
1. Devil's Queen - Black Stone Cherry
2. No Stress (Club Mix) - Laurent Wolf
3. Jerk It Out - Ceasar's Palace
Ett motto att följa just nu: Live the life, live the dream. No fear!
Slutligen, 3 saker som bara måste vara med:
1. Det finns en film i säkert de flesta hyrvideobutikerna som heter "Cool Ideas". Tro mig den verkar vara en skön Collegekomedi när man kollar och läser på omslaget. Bara det att det inte är tjejen från Mamma Mia som är med i den känns ju lovande. Men jag vill lyfta ett varningens finger väldigt högt. För den här filmen är inte bara dålig och värdelös, den är också riktigt usel. Slösa inte 39:- på att hyra den. Slösa inte ens den tiden det tar att tanka den. Det är inte värt det!
2. Ett kilo mjöl. Sök på Youtube så fattar ni. "DÅÅÅÅÅÅÅ FÅÅÅÅÅÅÅÅÅR DUUUUUUU..."
3. FORZA SNAPPERS!!!
PEACE!!!