Jerre

Veckans Lista!

Veckans Happening: G-Salen Reunion
Veckans Bästa: Pro Evolution Soccer 2008
Veckans Sämsta: Kärleksproblemet. Vill verkligen inte va ensam längre...
Veckans Jobbigaste: Måste få säga sömnen, Jag får aldrig sova ut för folk har en jävla tendens att alltid väcka mig!!!
Veckans Citat: "Ja men verkligen" - Christian Patsouras 22/10-07
Veckans Film: Inte har det blivit nån film den här veckan så jag får väl dra en serie igen. LOST!
Veckans Låt: Du och jag mot världen - Magnus Uggla

Okej nu måste jag komma igång med det här inlägget. Annars kommer jag missa sömnen helt den här natten. Jag har redan dragit ut på det eftersom mina små vänner hetsar som fan på msn. Fast i och för sig ställde jag ju nyss tillbaka klockan en timme så det va inte så farligt ändå. Fast sen måste jag ju packa väskan och få i mig lite sömn. Tåget lämnar ju väsby 07:43 imorgon och sen blir det ju inga sovmornar på ett tag. Men fan det brukar va lätt att komma upp när man ska ut på äventyr och det ska jag ju verkligen.

Det är ju också därför som jag valde att blogga lördag den här gången. Så blir nästa veckas inlägg en liten sammanfattning av resan som jag hoppas ska bli rolig och en upplevelse, vilket jag inte tvivlar på. Men resan är nästa vecka så jag ska väl börja fokusera på den här veckan som till skillnad från förra veckan inte alls varit så händelserik. Jag har inte gjort nåt riktigt storslaget alls så det får handla om små roliga vardagliga händelser som fångat min uppmärksamhet.

Kan väl börja med att vi i vår lilla projektgrupp åkte till Stadsbiblioteket i onsdags där det väl va meningen att vi skulle samla lite information och så vidare. Men det blev inte mycket gjort kan jag säga och egentligen är det väl inte så förvånande. Men vi hade i alla fall en trevlig tid där och självklart lyckades Martin snacka för högt så att han blev tillsagd. Fick väl även ett par arga blickar mot sig när han stormade in och skrek att han fixat biljetter till Djurgården-BP. Men jag förstår honom. Klart att man vill se sitt favoritlag när dom har chans på silvret.

Sen måste jag klaga på 6:ans val av matcher när det vankas CL. Lite känsla får man väl ha. Rangers-Barca luktar ju 0-0. Visa Arsenal som just nu leker med hela Europa. Deras lekfulla insats va ju fan veckans skönaste i Fotbollsammanhang. Och en del av målet andas ju fotbollspoesi.

Idag bar det av till G-salen. Mycket underbart måste jag få säga. Det va ju ett bra tag sen sist så det va fan verkligen på tiden.  Och jävlar vilket tempo det blev. Det syntes ju att samtliga närvarande va taggade till tusen och det small ordentligt i närkamperna. Crille lirade skjortan av de flesta. Ludde gick runt som alltid men fanns där när det luktade drömmål. Jag själv var väl lite överallt och försökte lyckas med det mesta och det med blandade resultat. Victor va ganska anonym idag och kanske är det timmarna framför datorn som gör sig påminnda. Lindau va målsugen och visst stänkte han in ett par och Tjompis var där som vanligt med sina små yttersidor av världsklass.

Men nog snackat om G-salen. Vi hade kul helt enkelt och så ska det va. Fan det känns som att jag bara skriver för att bli klar nån gång och så ska det ju inte va. Men fan jag vet inte. Börjar bli sliten och så. Men jag får kriga vidare. Men fan det värker i min axel. Gissar att jag inte följer Ergonomins lagar till punkt och pricka men fan jag pallar inte. Jag överlever.

Pes-08 har ju kommit ut och givetvis har jag skaffat det. Det har redan blivit en säsong med stolta Bajen och det går väl framåt iaf. Men sjukt vilket bra spel det är. Skulle kunna lira det där dygnet runt nästan.

Och är det inte spel så är det serier. Heroes är bättre än nånsin, Prison Break sviker aldrig och nu har det även blivit ett par avsnitt Lost vilket aldrig sitter fel. Det är så sjukt skönt att bara sitta och glo på serier på nätterna. Synd bara att man blir trött så snabbt.

Snappers hade ju match i helgen också. Kändes som en evighet sen och kanske för att jag inte vill minnas så mycket från en förlustmatch. Men jag gjorde ju ett mål så jag får väl anteckna det åtminstonde. Men fan vi måste börja vinna inomhus nu.

Oj va mycket korta notiser det blev nu. Men fan jag orkar inte gå in så detaljerat på ganska mediokra händelser. Fan min skrivlust har ju varit bättre. Men jag vette fan. Pallar inte sluta heller för då missar jag ju en massa i mina inlägg. Jag måste lösa det där på nåt sätt.

Men så ska man väl få med några rader depp också. Eller egentligen är det inte så deppigt så men ändå. Och det gäller det så kallade kärleksproblemet. Fan jag vill inte va ensam längre. Jag saknar verkligen det livet just nu. Och det är mest känslan av att ha någon där som man kan mysa med och ha som sin på nåt sätt. Ni förstår nog vad jag menar. Fan det är klart att jag överlever det också. Och förr eller senare knackar kärleken på dörren. Jag pallar inte va nån desperat typ som jagar efter kärleken heller. Det ska komma naturligt. Men det är ändå lite dyrgt att man inte vet när man ska få känna den där underbara känslan igen.

Men saknaden av Jenny har i alla fall börjat avtagit nu. Eller jag saknar henne faktiskt som vän men den där jobbiga olidliga saknaden av hennes kärlek har sinat ordentligt nu. Däremot tycker jag det är sjukt synd att det har blivit som det blivit mellan oss men jag hoppas att det kan lösa sig så småningom för jag vill inte bara försvinna ur hennes liv sådär. Fast jag vet inte. Hon kanske inte vill ha mig kvar så då är det ju värre. Men jag tror ändå inte det. Och jag måste väl bli bättre på att kämpa för det också. Men det löser väl sig hoppas jag.

Men jag hoppas verkligen att jag kan hitta den där kärleken snart. Allt skulle bara kännas så mycket lättare. Men okej jag ska inte sitta här och bli alltför sentimental. Pallar inte det. Och det ska inte verka som att jag på något sätt mår dåligt. Jag känner mig levande ordentligt. Det är bara den där lilla biten som saknas.

Men fan det går riktigt trögt med skrivandet just nu. Jag har säkert missat en hel del grejer. Men jag kan inte få ur mig nåt nu och så ska det inte kännas. Jag avslutar här så att jag kan börja packa och ladda upp inför resan. Det är väl antligen min resfeber som blockerar min skrivlusta. Men sånt händer.

Men jag vill tacka Crille, Ludde, Anton, Tjompis, Victor, Tobbe, Flemman, Mini, Usman, Linus, Martin, Ella, Camilla, Min far & mor och säkert en hel del fler för ert sällskap den här veckan. Det är ni, mina vänner, som är mitt liv. Och självklart finns det flera men just den här veckan va det ni som förgyllde min närvaro. Så tack

Nu blire packning!

PEACE!