Jerre

Som jag redan sagt ett antal gånger sen natten igår så har år 08, Stockholmarnas år, anlänt och jag ser jävligt mycket fram emot det som ligger framför mig det kommande året. Det är i år det gäller. Det är i år vi lämar gymnasiet med studenten som ett värdigt avslut. Det är i år vi ska inta och erövra Göteborg lagom till sommaren, Det är i år som vi ska ut i Europa och stötta vårt blågula landslag på plats under EM. Det är också i år som jag ska ha ännu roligare än det senaste året. Så är det bara.

Och det började bra i och med småtimmarna inatt som ju egentligen började redan vid åttatiden på nyårsafton när jag tillsammans med Crille satte oss på tåget för att dra in mot vår kära huvudstad. I Sollentuna hakade ett gäng bestående av Flemman, Tobbe, Mini och Usman på eftersom vi tillsammans bestämt att inleda kvällen på Mongolian Barbeque (hädanefter kallat Mongot) och där inte oss en ljuvlig måltid.

Flemman och Tobbe var dom som visste om stället och berättade att maten där va nåt speciellt så vi hängde på och givetvis hade dom rätt. Och det speciella var förutom att det va riktigt gott också att man plockade på sig en massa rått kött och tillhörande pasta. Sen gav man allt till kocken som tillagade maten medan man glodde på. Sen var det bara att slå sig ner och hugga in. Och så satt man där ett par timmar och njöt av både maten och det ytterst trevliga sällskapet.

Men klockan är ibland en djävulsk sak för den tickade förbi elva och då kunde vi ju inte stanna kvar där längre. Så vi drog ut på stan för att hitta nånstans att fira tolvslaget och när ett sms kom inflygande från Martin där det stog att det tydligen va på Skinnarviksberget det hände så va saken bestämd. Så vi hakade på den röda tunnelbanan och åkte till Zinkensdamm och vandrade upp på klipporna och möttes av en av stans bästa utsikter. Enda problemet var väl i så fall att det blåste väldigt kallt och ett tag kändes det nästan inte värt besväret.

Men ju närmare midnatt vi kom desto mer folk anlände och med bara minuter kvar var det rätt packat däruppe (i dubbel bemärkelse). Martin dök upp med sin champange och sina vänner och några minuter senare brast alla närvarande ut i gemensamma glädjetjut. GOTT NYTT ÅR!!!

Vi stod sen kvar ett tag och diskuterade vad vi skulle göra härnäst. Vi rörde oss i alla fall tillbaka till Tunnelbanan för att därifrån försöka leta upp en fest. Jag passade på att ringa runt till en massa härliga vänner och önska dom ett gott nytt år och det tog ungefär hela tunnelbaneresan innan jag hunnit igenom kontaktlistan. Men det tar man gärna en sån här kväll. Jag fick till och med tag på skåne och det va riktigt kul att få höra deras röster igen. Så det ska va.

Men till vår stora fasa missade vi sista tåget norrut med några ynka minuter och det kändes på nåt sätt att musten gick ur oss lite. Men vi knatade ut till bussarna och hoppade på 627:an mot Sollentuna för att i alla fall komma en bit på vägen. Men festerna tycktes va som bortblåsta så efter en stund stillastående aktiviteter vid Sollentuna Centrum fortsatte vi bussresan norrut. Martin lämnade oss i Norrviken och vi andra fortsatte mot Väsby. Vi träffade ett par sköna tjejer som försökte ragga med oss på en fest i Rotan. Men vi bestämde oss sent för att skippa det av den enkla anledningen att det inte kändes rätt.

Så till Väsby kom vi och efter ett litet telefonsamtal med General Ludvig blev vi hembjudna till hans lya. Men Crille insisterade på att hoppa av vid Statoil och sen ta en promenad därifrån. Jag passade på att köpa en mosbricka och sen började den långa vandringen hem längs Väsbys mörka promenadstråk. Ludde orkade inte heller vänta på oss och skönk säkert ner i en skön sömn. Så istället drog vi oss hem till 55:an för att avsluta det hela med någon film. Men ingen orkade med någon vidare seriös film så vi tittade igenom lite Bamsefilmer. Och vi fortsatte sen med lite klipp på Youtube som vanligt innan ögonlocken nog på de flesta började bli blytunga. Sollentunagrabbarna åkte hemåt och Crille drog med sig mig hem till honom. Där kollade vi den otroligt bra serien Åshöjden. Måste säga att jag diggar den som fan. Den är ju rätt gammal men ändå känns den så klassisk och det är klart att man blir lite nostalgisk med tanke på att man läst ett antal Buster i sina dar.

Jag slocknade väl hos Crille sen vid ungefär nio och sov ganska oroligt av någon anledning fram till fyratiden då farsan plingade till i mobilen och påminde mig om Arsenalmatchen. Så jag gled hem och fick se att Arsenal gjorde sitt jobb trots att matchen till stora delar va ett sömnpiller. Men Adebayors mål va riktigt ballt och komiskt faktiskt.

Inte långt efter matchens slut ringer herr Hundkoja och ville att vi skulle dra till Kista men planerna grusades ganska så snabbt eftersom Kista Centrum inte tyckte det va kul att ha öppet på årets första dag. Alltså kan man säga att det har varit ödelagt hela året. Pinsamt kan man ju nästan tycka. Men vi surade inte ihop utan Nicke drog sig hit istället och några minuter senare anlände Crille, min far och en underbart gott doftande pizza. Jag slukade pizzan medan vi kollade lite mer på Åshöjden. Men sen vart Nicke också hungrig så vi drog iväg med bilen och hamnade som så många gånger förr det här lovet nere på Donken. Nicke slukade sina hamburgare knappt innan han hade fått dom så vi behövde inte sitta och vänta på han länge. Det är ju verkligen skillnad på vilka man äter med, host Flemman host.

På tal om Flemman förresten så fick Nicke den geniala idén att vi skulle ringa honom för att på något sätt få ett mål med kvällen och trots att han först va riktigt otaggad så övertalade jag honom att bjuda hem oss. Så ut på motorvägen och kvarten senare stormade vi in hos Flemman för att under en timme underhålla både honom och oss själva. Det med hjälp av lite Facebook, lite skolkatalog  och en liten show på gitarren signerad Anders F.

Men eftersom vi inte ville våldgästa honom för länge rörde vi oss tillbaka till Väsby. Vi visste sen inte alls vad vi skulle göra så vi åkte ner till Lövsta Gård där vi egentligen bara vände. Sen blev det brudjakt i Grimsta eftersom Crille och Nicke suttit och kåtat upp sig med skolkatalogen. Men till och med Väsbys "finare" delar var öde på folk denna kväll så istället blev det av till Löwet där vi sladdade runt lite på en parkering. Så kul hade vi på nyårsdagen, som vår kära Martin hade sagt.

Nicke blev sen trött på körandet så vi drog till Statoil och handlade lite smått och gått och åkte hem och avnjöt lite mer avsnitt av Åshöjden. Grabbarna rörde sig sen hemåt och nu sitter jag är lite sliten och undrar vad jag ska göra av resten av kvällen.

Men jag kan i alla fall säga att mitt nittonde år i levande tillstånd började bra och jag kan bara hoppas att det fortsätter så här. Och slutligen vill jag passa på att citera vår allas Flemström med hans fina citat bland annat under gårdagskvällen.

"2008 är här, In i dimman!"

PEACE!