Jerre

Det här behöver inte va en comeback i bloggandet. Men det är en sån kväll nu. Tankar måste sorteras!

Jag vart så sjukt blåst nyss av någon busringning. Har ingen aning om vem det va som ringde men nån tjej som presenterade sig som Anna skulle berätta för mig att hon hade Aids och att jag borde gå och testa mig. Givetvis tänker ni att jag är dum som går på en sån dålig blåsning, men fan jag vet inte asså. Jag vart så sjukt ställd av hela grejen. För det första så ere klart man undrar vem som ringer från dolt nummer vid halv 12 en torsdagkväll och kanske borde jag fattat redan där. Men i alla fall så sa hon typ "Hej det är Anna, kommer du ihåg mig?" Genast började jag ju tänka febrilt på om jag borde kommit ihåg någon Anna. Inte fan kom jag på det då. Men tydligen skulle vi ha träffats på någon fest så jag låtsades typ om att jag kom ihåg henne för att det inte skulle låta dumt.

Och sen när hon kläckte ur sig att vi hade sex och att jag borde gå och testa mig så började jag ju undra om hon ringt fel kille eller nåt, Jag vet ju defintivt vilka jag har haft sex med så jag fattade ju direkt att jag inte behövde va orolig på det sättet. Men eftersom jag fortfarande tänkte som fan på om jag kunde komma ihåg någon Anna hann jag inte tänka så långt. Sen började jag tycka synd om henne som tagit mod till sig och ringt och berätta en sån grej och att hon dessutom ringt fel. Så jag började typ spela med, dum som jag va och försökte få henne att förstå att det e lugnt jag går och testar mig. Jag hamnade i något slags chocktillstånd och hänge inte med. Sen helt plötsligt hör jag någon garva i bakgrunden och då gick det ju upp för mig så rent impulsivt la jag på luren och ba "nej, nej, helvete, hur fan kan jag va så dum"

Jag vet att det egentligen inte är någon big deal. Någon hade kul på min bekostnad och det kan jag ta. Jag bjuder på den. Men fortfarande så blir man ju lack. Det är ju samma sak om någon typ skrämmer dig riktigt mycket. Egentligen är det ju klockrent för man vet ju hur kul det är när man själv lyckas med en sån grej på någon annan, men samtidigt blir man ju förbannad för då och där känns det ju så onödigt.

Men men, vad ska jag säga. Nu är jag mest fundersam över vem som ringde eller låg bakom det. Det måste ju ändå va någon jag känner som ville driva med mig. Jag hoppas nästan det för i så fall får jag ju reda på det. Självklart kommer jag få äta upp det men det kan jag ta. Inga problem. Och om den som låg bakom detta läser det här så kan jag bara säga Grattis. Du fick mig så jävla hårt så jag kan bara applådera. Det va klockrent. Men å andra sidan kräver det här en hämdaktion så det sjunger om det. Sjukt!

Men men, det va det det. Det finns ju så mycket annat och mer allvarliga saker man går och grubblar på. Till exempel så är det ju allt med jobbet. Jag börjar verkligen känna att det räcker med Hemköp nu och funderar nästan dagligen om jag ska stanna eller gå. Men å andra sidan så vet jag ju att det är omöjligt att typ få ett okej jobb i dagens läge så egentligen borde jag bara va nöjd nu. Men jag hade ju en vision att när jag gått ut skolan så skulle jag lägga karriär och allt åt sidan ett tag och satsa på resor och så vidare. Men jag har ju inte kommit någonvart än så länge och inte går det något vidare med sparandet heller. Så nu börjar jag verkligen känna att jag ska ge upp det där jobbet. Kanske inte nu men till hösten, för att sedan bara dra bort ett tag med dom pengarna jag ändå har för att sedan sätta mig bakom skolbänken igen och komma någonvart här i livet. Jag har väl egentligen fortfarande noll motivation för det men där kommer du i alla fall framåt, nu står man bara och stampar på samma ställe.

Men det löser sig nog. Jag har bara en liten downvecka. Känner mig bara jävligt förvirrad. Samtidigt är jag väldigt glad för det verkar som att det klickar till på andra fronter. Jag vill inte sitta här och prata för mycket om det men jag kan i alla fall säga så mycket att jag är nästan hundra på vad jag vill så jag hoppas att det blir som jag hoppas på.

Nej jag är bara så sjukt tankspridd just nu. Känner mig så osäker på så många saker men ändå så säker på nåt sätt. Det är så sjukt svårt att förklara dom känslorna så här men jag vet inte, dom måste ut någonstans så jag vet inte.

Men måste försöka sova också. Har ju jobbet imorn!

PEACE!