Jerre

Ni vill se ett inlägg med matlagningstips? Va i helvete är det frågan om är den allra första tanke som dyker upp i mitt huvud när jag läser dessa kommentarer. Men nu när jag fått smälta chocken ett tag så har det hela tagit en ny vändning. Klart som fan ni ska få ett inlägg om mat. Ni bad en gång i tiden om ett inlägg om min fruktansvärda datorstol och den hemska sorgliga historian bakom den. Nu mer eller mindre kräver ni ett inlägg om mat, det kanske mest oväsentliga och tråkigaste som finns (näst efter sömn) men fan ta er om ni inte tror jag fixar det också.

Och jag förstår väl givetvis att ni alla börjar med att undra med hur i helvete jag kan tycka något människan behöver så mycket som mat vara oväsentligt. Men jag tänkte förklara det för er här och nu. Alla människor har sina behov för att överleva, och även för att känna att man mår bra och så vidare. En del av de fysiska behoven uppfylls genom att äta mat. Så långt är jag givetvis med er och tänker aldrig ifrågasätta det behovet. Jag är ju inte så dum att jag inte fattar att jag inte är så rolig att ha med att göra med när jag inte ätit på ett tag och det är ju knappast så att jag orkar göra något heller. Men det är inte där skon klämmer för mig. Det är ett behov, javisst, men där stannar det!

Så vad menar jag? Vi kan börja med att ta ett annat behov som exempel bara för att ni ska ha en aning om hur jag resonerar. Vi kan till och med dra det så långt att vi blandar in behovet att "gå på muggen" eftersom det också är ett ganska stort behov för att överleva. Så om vi tänker er att ni helt plötsligt känner att ni måste gå på muggen och uträtta det ena eller det andra så gör ni ju det eller hur. Men inte fan står ni en halvtimme och planerar hur ni ska göra det eller ens vart. Ni går till närmaste toalett och gör det ni ska liksom (ja, okej jag förstår att man kanske drar sig för att göra tvåan på en urinluktande toalett på ett sunkigt söderhak, men å andra sidan, måste man så måste man). Sen förstår jag ju som kille att det är en härligare känsla att få pissa mot ett träd i skogen än på den sedvanliga toaletten fem meter från datorstolen, men jag har fortfarande aldrig någonsin fått för mig att springa ut ur lägenheten, ta den långa ruschen upp till Runbyskogen bara för att slå en båge i det fria.

Så vad vill jag komma till. Jo självklart att ha ett behov betyder att det är någonting man måste göra. För mig är behovet att få lätta trycket ibland likvärdigt med behovet att tugga i sig lite käk. Alltså. Om jag känner att jag måste äta så gör jag det. Sen spelar det inte så stor roll vad det är. Nu vill jag däremot inte att ni misstolkar det här och tror jag äter vad som helst bara för att jag kan. Men poängen är densamma. Inte fan står jag och planerar en trerättersmiddag tillagad på något alldeles speciellt sätt bara för att få lite energi. Då är det ju klart lättare att öppna frysen och se vad som finns. Okej ja där låg några köttbullar. Lite pasta på det så har du en måltid. Det går snabbt och göra och hela proceduren med att äta tar inte längre än tjugo minuter och då kan jag återgå till mina andra och betydligt roligare sysslor.

Förstår ni vad jag menar? Jag äter för att få energi och näring och så vidare. Inte för att få någon slags smakorgasm och tillbringa timmar i köket. Så självklart är det inte konstigt att min expertis när det gäller matlagning inte sträcker sig längre än kanske just köttbullar och varma mackor. Men so what? För mig duger det alldeles utmärkt.

Men ja, självklart finns det ju tillfällen då det är klart bättre att äta någonting mer exotiskt än falukorv men då handlar det mer om att skapa en helhetskänsla. Om man bjuder in lite vänner för en middag så är det ju kul att bjuda på någonting speciellt precis som att det är kul att bjuda på saker överhuvudtaget. Men då handlar inte middagen i huvudsak av att äta, utan att ha en trevlig stund vid matbordet. Förstår ni skillnaden?

Men okej, jag kanske har en väldigt cynisk syn på mat och givetvis är den lite överdriven. Det är väl lika klart som att Freddy Söderberg inte duger som allsvensk fotbollspelare att jag också njuter av mat ibland. Men jag kan ju säga att jag inte är den som åker till oupptäckta platser här på jordklotet för att utforska lite nya matkulturer. Så är det bara, sen får ni tycka att jag är tråkig om jag vill.

Men det här inlägget skulle ju enligt era önskemål handla om matlagningstips så jag får väl försöka lyfta fram några exempel. Jag väljer att göra det genom en lista.

1. Vill ni äta Tacos (som förövrigt är utmärkt vid just en middag med vänner då även själva matlagningen blir en del av upplevelsen) så glöm för all del inte gräddfilen. En tortilla med endast köttfärs, grönsaker och någon röd klumpig sås är ingen fullständig tortilla. Gräddfilen är minst halva grejen. Tro mig! Det är som skillnaden mellan att skita på ett utedass och pissa i skogen.

2. Bearnaisesås är så otroligt överskattat. Det är varken gott eller nyttigt. Och om du har den ganska vanliga behovet av att vara vältränad så är det knappast en genväg.

3. Tycker du det är tråkigt att laga mat, ja men varför gör du det då? Låt någon annan göra det för dig. Förhoppningsvis har du någon omkring dig som gärna föder dig (I mitt fall en underbar far) och och i värsta fall finns ju alltid det underbara påhittet att äta ute. Visst det är klart det kostar pengar, men det är ju nästan alltid värt det.

Ni får ta det här inlägget hur ni vill. Antingen ser ni mig som en cynisk, tråkig och egoistisk ung man som missat någonting i livet, eller så ser ni mig som en livsnjutare som koncentrerar mig på att leva livet. Välj själva eller ta någonting mittemellan. Er ketchupklick på snabbmakaronerna tänker i alla fall kasta in handduken nu.

PEACE!